Anne Puranen fick en chock när hon såg förödelsen utanför sitt och makens hus. Vägen fram till bostaden fanns inte längre kvar. Orsaken är att kommunen drar ledningar för vatten och avlopp i området.

När Anne Puranen och hennes man kom hem till villan i Björboholm efter en långhelg på annan ort blev de förskräckta.

– Det såg ut som att det hade varit krig. Vägen var borta och det var knappt så att det gick att ta sig in till huset. Jag blev jätteledsen, säger hon och fortsätter:

– Vi hade blivit lovade att arbetet inte skulle påbörjas förrän på måndagen, men de hade börjat flera dagar tidigare.

Påfrestande buller

Orsaken är att kommunen drar vatten- och avloppsledningar i området.

– Jag är hemma på dagarna eftersom jag är sjuk och det är väldigt påfrestande med bullret, de drar igång tidigt på mornarna, säger hon och fortsätter:

– Det är också sorgligt att de har tagit ner så mycket skog.

– Min man hade dessutom tid för att besiktiga släpkärran, men det har inte gått att komma ut med kärran så nu är det körförbud.

Det sprängs också kontinuerligt, vilket innebär att det låter ljudligt och att huset skakar till.

I förra veckan gick det inte att ta sig till och från garaget utan paret fick parkera sin bil en bit ifrån huset, på andra sidan tomten.

Inga tillfälliga vägar

– Vi är medvetna om att det är besvärligt för fastighetsägare vid utbyggnaden av vatten och avlopp. Kommunen äger lite mark i Björboholm och det har inte varit möjligt att anlägga tillfälliga vägar för trafiken, utan avstängningar har varit nödvändiga, säger Annika Andersson, verksamhetschef på kommunens teknisk service och fortsätter:

– Fastighetsägare har fått information ifrån vår entreprenör med tidplan för arbetet samt alternativa vägar.

Hur länge kommer Burhultsvägen vara avstängd?

– Vägen är inte avstängd idag men den har varit avstängd tidigare i cirka 16 dagar. Alternativa vägar fanns att använda och några få hushåll fick även en tillfällig parkering under arbetet.

Kommer ni fixa infarter som har förstörts med till exempel sprickor i asfalten?

– Innan entreprenaden startade, gjordes besiktningar, när entreprenören är klar kommer slutbesiktning göras och därefter kommer eventuella skador åtgärdas.

Vad händer om husgrunden påverkas av sprängningarna?

– Ett konsultföretag inom vibration och sprängning är anlitad av entreprenören som mäter vibrationer vid varje sprängning. Innan entreprenaden startade, gjordes besiktningar av befintlighet på varje byggnad, när entreprenören är klar kommer slutbesiktning göras och därefter kommer eventuella skador åtgärdas.

Ölbryggarna Therese Mortensen och Fredrik Gustavsson har hittat sin plats i ett matsammanhang. I lokalen i Garveriet brygger de inte bara öl utan håller även i kurser och har smakprovningar.

Bryggeriet heter Bearded Rabbit (skäggig kanin).

Varför?

– Jag har alltid tyckt om skägg. Fredrik hade inte skägg när vi träffades, men det har han nu, svarar Therese med ett skratt.

– Och jag hade en kanin hemma som behövde vara med på ett hörn, och så blev det Bearded Rabbit, tillägger Fredrik.

Och varför öl?

– För att det är gott. Och för att det är ett gemensamt intresse. Båda tycker att det är roligt att leta nya smaker, svarar Fredrik.

Bästa ölupplevelsen?

– Semesterresorna till Bryssel och Californien. Vi provade olika ölsorter i olika bryggerier. Det är en väldigt öppen bransch, svarar Fredrik.

– För mig är det första gången jag testade rököl på Stockholmsmässan. Det var något nytt som jag aldrig hade testat innan. Jag gillar rökig whisky och ölen påminde om det, den hade nästan karaktär av chark, tillägger Therese.

Smakupplevelsen var en Malakias från Strömsholms bryggeri.

Intresse

Parets bryggarintresse började med att de tyckte om att prova olika sorters öl. Med tiden och den ökade kunskapen blev de allt mer intresserade. De läste på för att sedan sätta igång och brygga eget öl, först hemma och sedan hos andra bryggerier. Men så fanns en möjlighet att dra igång verksamheten i Garveriet, där ett matcenter startats. Och det var rätt beslut, de trivs väldigt bra i lokalen i Floda.

Det är dock ingen heltidssysselsättning. Bryggarna, som också är ett par och nyblivna föräldrarna till Vincent, har även andra arbeten, Therese är AD-assistent på en reklambyrå och Fredrik är konsult inom mjukvaruutveckling.

Utvecklas

Det går bra för det lilla bryggeriet, som har tre öl på systembolaget. Nu är ambitionen att finnas på restauranger i närområdet, de har också en smakbar i Garveriet.

Häromveckan var Fem Ale, som är en förening för att främja ölkulturen bland kvinnor, på besök i bryggeriet och bryggde en IPA. De fick pengar från Beernews för att finansiera brygden.

– Det är kul om det blir fler tjejer i ölvärlden, vi är fortfarande rätt så få, säger Therese.

Skolinspektionen ger kommunen bakläxa efter brister i dokumentation. Det är händelser på Berghultsskolan som föranleder beslutet.

Skolinspektionen har nyligen meddelat ett beslut som gäller Berghultsskolan i Floda. Inspektionen förelägger Lerums kommun att senast den 17 maj 2019 vidta åtgärder så att skollagens krav att motverka kränkande behandling uppfylls. I detta ingår att kommunen säkerställer att skolans rektor anmäler uppgifter om kränkande behandling till kommunen.

Fick anmälan

Det var i höstas som skolinspektionen fick en anmälan från en vårdnadshavare till en elev på Berghultsskolan. Enligt anmälan har eleven vid fem tillfällen utsatts för kränkande behandling i skolan. I Lerums kommuns svar till skolinspektionen står det att skolan har fått vetskap om händelserna, men till flera av händelserna saknas det ändå dokumentation.

Enligt skolan har eleven blivit utsatt för kränkande behandling vid ett av de fem tillfällena. Elevens målsman menar att kränkning har skett vid samtliga tillfällen.

Ifrågasätter inte

Nu har alltså skolinspektionen meddelat sitt beslut, och lämnat följande motivering ”var och en som verkar inom utbildningen ska aktivt motverka alla former av kränkande behandling”.

Vad gäller bedömningen om de olika händelserna har varit kränkande behandling eller inte skriver inspektionen att man kan konstatera att det till viss del råder skilda uppfattningar om vad som hänt vid fyra av händelserna.

Skolinspektionen ifrågasätter inte elevens känsla av utsatthet vid samtliga anmälda händelser, men finner, mot utredningen i ärendet, att det inte är visat att eleven utsatts för sådan kränkande behandling som avses i skollagens mening i fyra av de fem anmälda händelserna.

En kvinna från kommunen vill nu varna andra för att vistelsen på ett korttidsboende kan bli betydligt dyrare än man först tror.

Kvinnan har skador och efter en operation fick hon beviljat drygt två månaders vistelse på korttidsboende. Hon bodde först på Höjdenhemmet och sedan på Tuvängen.

– På det stora hela var det bra. Men jag behövde rehabilitering, och det var först efter idoga påtryckningar som jag efter över en månad fick tillgång till Kompassens träningslokal, säger hon.

Vistelsen är dock inte anledningen till att hon hör av sig till tidningen, det är räkningen som är orsaken till att hon gör det.

– Jag vill varna andra som tänker som jag när de får information om vad det ska kosta. Vistelsen riskerar att blir betydligt mycket dyrare än man trott.

I brevet från kommunen står det ”Din vård- och omsorgsavgift blir aldrig högre än 2 044 kronor per månad.” Kvinnan hade nedsatt allmäntillstånd eftersom hon var sjuk, och tänkte inte på att det kunde tillkomma andra utgifter än dem för vården och omsorgen utan trodde att hon skulle betala 2 044 kronor per månad. Det blev en chock när avgiften blev över 10 000 kronor för två månader.

– Jag hade ju dessutom mina ordinarie månadskostnader att betala. För mig gick det att ordna men det är väldigt lätt att hamna i en situation där man inte klarar det, konstaterar hon.

Hon sökte reducering på priset och fick igenom ett avdrag på cirka 1 400 kronor totalt.

En bit under den inledande texten med informationen om högsta avgift för vård och omsorg står det: Kostnaden för vården är 67 kronor per dygn och ingår i maxtaxan. Kostnaden för måltider tillkommer med 110 kronor per dygn. Det var alltså det sistnämnda som gjorde att kostnaden blev så mycket högre än vad kvinnan hade förväntat.

– Jag tycker att man ska tänka på att man inte är på ett korttidsboende för att man vill det, man är där ofrivilligt för att man behöver vara där, avslutar hon.

Lerums tidning har utan lycka sökt Lerums kommun för ett svar på om kommunen tycker att prisinformationen som skickas ut till personer som ska till ett korttidsboende är tillräcklig.

Tillägg: Nu har Malin Wendeblad, enhetschef på administrativa avdelningen på Lerums kommun svarat:

Tycker ni att informationen om kostnaden är tillräckligt tydlig?

– Alla får ett skriftligt beslutsmeddelande hem om avgiften, där det framgår vad den totala summan är beräknad på. Där kan man utläsa vad som ingår i maxtaxan och vad som tillkommer utöver denna såsom kost.

Kan ni förstå att det kan bli missuppfattningar?

– När man får informationen om avgift för korttidsvistelse så kommer utöver den skriftliga informationen också muntlig information i ett samtal som för många kan uppfattats som ett svårt samtal och innehåller mycket information.

– Personerna som söker korttidsvistelse skall alltid få information om att man får en avgift och att ett beslut om avgiften skickas hem till personen. Vi ser att detta är ett utvecklingsområde och vi kommer se över vår gemensamma information så att vi säkerställer att tydlig information finns både på hemsidan och i broschyr för medborgarna.

Efter att ha läst svaren konstaterar kvinnan:

– Jag tycker att kommunens information om hur kostnadsförfarandet sker inte på något sätt tar bort det faktum att jag som låginkomsttagare tvingas betala 50 procent av beskattad månadsinkomst för vård som är att likställa med sjukhusvård, som har en maxavgift på 1500 kronor per månad.

Under tisdagen tog sig tjuvar in i ytterligare två bostäder i kommunen, det var boende på Furuvägen i Lerum och Kristina Wahlfeldts väg i Floda som drabbades.

Inbrottet i Lerum inträffade någon gång innan 16.30 och i Floda innan 23.00.

Polisen hade i nuläget ingen information om vad som har stulits eller hur gärningsmännen har tagit sig in.

Dessa två inbrott kan läggas till de sju som anmälts tidigare under den gångna månaden. Det är ovanligt många för att vara den här årstiden.

En bil har kört av E20 i norrgående riktning i höjd med Hemsjö. Enligt de första uppgifterna, som kom strax efter klockan 16 på torsdagseftermiddagen, rör det sig om personbil som i hög hastighet har kört av vägen, in i ett träd och därefter fattat eld.

Det finns inga uppgifter om personskador.

Delar av vägen är avspärrad för närvarande, och därmed är köer att vänta.

Vid 16-tiden på torsdagseftermiddagen inträffade en trafikolycka på E20 vid Tolleredsmotet, i riktning mot Alingsås.  Ingen person skadades allvarligt i olyckan.

Det var föraren i en personbil som av okänd anledning körde av vägen och in i ett träd. Räddningstjänsten rapporterade efteråt att bilen brann.

Trafiken påverkades kraftigt

Vid 18.30-tiden på söndagen inträffade en trafikolycka mellan en personbil och en motorcykel på länsväg 190 i Sjövik. MC-föraren avfördes till sjukhus i ambulans. Enligt Johan Petersson, inre befäl på Alingsåspolisen, var han talbar och inte allvarligt skadad.

Det visade sig att motorcyklisten saknade körkort för MC, han blev därmed rapporterad för olovlig körning.

Vid 21-tiden på söndagskvällen inträffade en grov misshandel vid Floda Torg. En man född 1999 blev slagen och knivhuggen i benet.

20-åringen fördes till Sahlgrenska sjukhuset för vård.

Vad gäller gärningsmän har polisen inte mycket uppgifter att gå på, man vet i nuläget inte hur många gärningsmän det har varit eller om dessa är kända för den som blev utsatt.

– Vi söker vittnesuppgifter, är det någon som har sett något som kan med händelsen att göra vill vi att de hör av sig till polisen, säger Johan Petersson, inre befäl på Alingsåspolisen.

Polisen misstänker att denna händelse har någon form av koppling till en händelse kvällen innan.

– Då var det ett bråk mellan ett flertal ungdomar i Floda Allé, och personen som blev utsatt för misshandel på söndagskvällen var inblandad på något sätt, säger David Hallberg, utredningsbefäl på Lerumspolisen.

De nuvarande ägarna till Aspen Camping vill köpa marken de bedriver sin verksamhet på. Men kommunen säger nej.

Under ett kvarts århundrade har det funnits en camping vid Aspens strand. Arrendeavtalet mellan Lerums kommun och Aspen Camping tecknades på just 25 år och löper ut den 30 juni 2019. Förra våren beslutade politikerna i kommunstyrelsen att säga upp avtalet.

– Kommunen vill ge möjlighet för hela marknaden att visa sitt intresse för att utveckla campingverksamheten i området. Lerums kommun har potential att växa som besöksort. Där har campingen en viktig roll och vi ser gärna en utvecklad ambition för området. Därför vill kommunen öppna upp för fler aktörer att visa sina idéer hur verksamheten kan bedrivas och utvecklas, har Annika Sjöberg, chef på kommunens sektor samhällsbyggnad, förklarat.

Inga anbud

Lerums kommun lade alltså ut campingen på anbud – men det var ingen som ville bedriva verksamheten. Om det beror på orealistiska krav eller något annat är fortfarande oklart. De nuvarande ägarna, som inte heller lade ett anbud, hävdar det första. De vill köpa marken och bedriva sin verksamhet vidare, men kommunen vill inte sälja.

– Det finns inte någon politisk majoritet för att sälja marken, förklarar kommunstyrelsens ordförande Alexander Abenius, Moderaterna, och fortsätter:

– Vi är väldigt måna om att ha en camping, det är viktigt ur både ett näringslivs- och turistperspektiv, men vi vill ha rådighet över marken.

Bara camping

Den aktuella tomten är endast detaljplanelagd för campingverksamhet. Och på grund av närheten till sjön är det svårt att få den omvandlad till något annat.

Hur politikerna ska få en camping på området är i nuläget oklart.

Nuvarande ägare har fått förlängning på avtalet till den sista september, vilket innebär att det blir en camping i Lerum i sommar.

En 34-årig man från kommunen döms i Alingsås tingsrätt för att ha begått vapenbrott, dopingbrott och narkotikabrott. Straffet blir ett års fängelse

34-åringen döms för att ha haft kokain och ett vapen med laddat magasin samt en vapenväska och ytterligare ammunition hemma. Han har erkänt samtliga gärningar.

Någon annans

Vapnet påträffades i samband med en husrannsakan hemma hos kommunbon. Enligt honom tillhör pistolen en person som han inte känner sedan tidigare som var hemma hos 34-åringen på en fest några dagar innan husrannsakan. Personen var onykter och viftade med pistolen, vilket ledde till att 34-åringen bad honom att inte ta med sig utan lämna kvar vapnet och de övriga tillbehören. Lerumsbon förklarade för rätten att han sedan sa till den berusade personen att han kunde hämta sakerna dagen därpå. Mannen kom dock inte tillbaka. Enligt 34-åringen ville han inte kontakta polis eftersom han inte visste om han i så fall skulle få problem med vapnets rätta ägare.

Inte osannolikt

Alingsås tingsrätt skriver i domen att vad gäller innehavet finns enbart 34-åringens uppgifter och att dessa inte är helt osannolika.

Utifrån dessa uppgifter gör tingsrätten att gärningen endast ska bedömas som brott av normalgraden och inte som grovt vapenbrott.

Mannen förekommer inte i belastningsregistret i någon mån som har betydelse för påföljdsvalet. Tingsrätten bedömer att det sammanlagda straffvärdet till ett års fängelse, och att det inte finns några skäl att frångå normalpåföljden.

Måndagen den 18 mars är helt blank för Martti Raappana trots att han var aktiv hemma på förmiddagen, spelade tennis, bastade och fikade med vänner.
På väg hem i bilen stannade hans hjärta. Christian Lööf räddade hans liv genom att inom en minut påbörja hjärt- och lungrädddning.

– Jag hade nog inte suttit här om jag inte fått den hjälp jag fick så snabbt, konstaterar Martti och ler mot Christian som efter räddningen blivit hans vän.

– Du hade tur på många sätt, kontrar Christian som numera är vaktmästare på Jonsereds skola, men under elva års tid arbetat på räddningstjänsten i Stenkullen.

Den där måndagen då Martti hade änglavakt började som den brukar. Han vaknade, åt frukost och läste tidningen. Därefter tog han bilen till Partille Tennishall där han spelade under två timmar, bastade och duschade innan han och vännerna tog en fika.

– Som sagt, det där minns jag inte, men de har berättat för mig. De märkte egentligen inget konstigt, säger att jag sprang på alla bollar, men var ovanligt tyst.

Föll ihop livlöst

Det var när Martti var på väg hem, passerat över motorvägen och svängt av mot Sävedalen som hans hjärta plötsligt stannade. Med i bilen hade han en kamrat som upptäckte att Martti livlöst hade fallit ihop och lutade sig mot sidorutan. Vännen försökte styra upp bilen, men den hamnade i en stor vägskylt.

Det blev en kraftig smäll, som Christian Lööf hörde då han körde framför Martti.

– Jag slängde mig ur bilen och slet upp förardörren, berättar han. Jag fick ingen kontakt med honom och han hade slutat andas. Jag drog ut honom ur bilen och inom en dryg minut hade jag påbörjat hjärt- och lungräddningen (HLR).

Rena kaoset

De följande minuterna var kaosartade. Folk samlades runt räddningsaktionen, som skedde på gatan utan någon avstängning. Christian inriktade sig på sitt arbete, men lyckades få tre personer att ringa 112 och tala om att HLR pågick.

– Jag lärde mig den här räddningen för flera år sedan, men hade så sent som veckan innan gått en uppföljande kurs. Efteråt har jag fått veta att det var för att jag verkligen tog i när jag tryckte hans bröstkorg som syret kom tillbaka i Marttis hjärta och hjärna så snabbt.

Efter åtta minuter kom ambulansen, som fortsatte räddningen med en defibrillator. Martti kopplades till EKG och medicinering sattes in. Hans hjärta börjar slå och ambulanspersonalen gjorde bedömningen att de kunde köra honom till Sahlgrenska, där hjärtvården är den bästa.

Infekterad hjärtmuskel

Samtidigt som ambulansen kördes mot sjukhuset hade dess personal blivit informerade om läget och en hel stab mötte upp dem då de anlände. Martti blev röntgad och det visade sig att hjärtstoppet berodde på en infekterad hjärtmuskel. För att låta hans hjärta vila hölls han nedsövd och man sänkte kroppstemperaturen till 33 grader. När läkarna två dygn senare ansåg att Martti återhämtat sig var det dags att väcka honom, även om han blev kvar två veckor till på intensivavdelningen.

– Det första jag såg när jag vaknade var min äldsta son och min fru. Jag hade ingen aning om vad som hänt eller var jag var.

– Jag såg alla slangar och trodde jag fått en stroke och jag var riktigt rädd att jag blivit förlamad.

Ett under

Läkarna var eniga om att det var ett under att Martti klarade hjärtstoppet och konstaterade att han haft stor tur och att stafettpinnen mellan hjälpande händer vandrat hela måndagen.

– Min väns insats i bilen, Christians rådiga ingripande, snabb ambulans med bra läkare och teamet som tog emot mig på Sahlgrenska är alla hjältar och stafettpinnen har gått mellan dem, konstaterar Martti.

Vunnit livet

Martti jämför sin turdag med att köpa en lott och att vinna livet.

– Det känns som du haft en finsk ängel runt dig denna dag, säger Christian och säger om sin egen insats:

– När olyckan hände gick jag in i ett tunnelseende och pekade med hela handen vad som skulle göras. Jag kan inte nog påpeka vikten av att ha lärt sig HLR. Ju mer du kan, desto lugnare blir du om du ställs inför en liknande situation

Förra fredagen var Martti inbjuden till Öjareds brandstation där han fick träffa alla som på något vis varit inblandade i händelsen. Bland annat fick han se ambulansen och vilka resurser som finns där.

– Det är sällan som personalen inom vården får någon återkoppling vad som hänt med människan de haft att göra med, så det här mötet var viktigt för alla inblandade, konstaterar Christian.

– Det var fantastiskt att se dem som jag har att tacka för mitt liv. De säger att jag återhämtat mig så snabbt för att jag har bra kondition och var vältränad, säger Martti.

– Idag vågar jag inte ens tänka på hur det kunde ha gått och jag har lärt mig en läxa. Aldrig träna om man har lite ont i halsen eller är snorig. Jag har fått en andra chans och uppskattar livet mer idag än tidigare. Jag njuter av små stunder.

Arbetsförmedlingens kontor i Lerum är ett av de 132 som myndigheten föreslår ska läggas ner. När det ska ske är däremot ännu oklart.
Redan nu märks emellertid att Arbetsförmedlingen har mindre pengar att röra sig med.

I förra veckan presenterade Arbetsförmedlingens ledning förslaget till nytt, framtida kontorsnät. Enligt det ska 132 kontor avvecklas och endast 106 behållas. Lerum hör till dem som föreslås läggas ner.
Gabriella Bouizgarne, chef för Arbetsförmedlingens östra Göteborgsregion, vet inte när den planerade stängningen blir av.

– Först måste det fattas ett beslut, säger hon och hänvisar till pågående förhandlingar med facket.
– Vi ska ha en dialog lokalt också, med personal, kommuner och samarbetspartner, om vad som kan bli de bästa fortsatta lösningarna, säger Gabriella Bouizgarne och tillägger att möten är inplanerade i dagarna.
Hon framhåller att Arbetsförmedlingen är mån om att även i fortsättningen ha ett nära samarbete med kommuner och lokala företag. Men riktigt hur myndigheten ska jobba i framtiden, förutom att det blir mer digital kundtjänst, är fortfarande omgärdat med flera frågetecken.

– Vi väntar på politiska direktiv om detaljerna för hur vårt uppdrag ska se ut. Fram till dess jobbar vi på samma sätt som tidigare, säger Gabriella Bouizgarne och framhåller att hon är stolt över sin personal.
– Stor eloge till dem. De anstränger sig och jobbar på med bravur i den här situationen, säger hon.
Men riksdagen har redan skurit ner på anslagen till myndigheten vilket bland annat märks på att anvisningar till så kallade extratjänster och moderna beredskapsjobb stoppades vid årsskiftet. Gabriella Bouizgarne ser en risk för att långtidsarbetslösheten ökar.
– Ja, en påtaglig risk, säger hon och tillägger att man måste se till att ha pengar kvar till jobb- och utvecklingsgarantin för just långtidsarbetslösa.

Arbetsförmedlingens nya kontorsnätverk hänger alltså ihop med en snävare budget och det faktum att myndigheten har varslat om att 4500 anställda ska sägas upp.
– Vi kan inte genomföra en så stor personalneddragning utan att göra förändringar i antalet kontor, har Mikael Sjöberg, Arbetsförmedlingens generaldirektör, uttalat i ett pressmeddelande.
14 personer arbetar på kontoret i Lerum, men det är inte alls säkert att just de kommer att sägas upp.
– Kontorsnätverket är en process och omställningen en helt annan, påpekar Gabriella Bouizgarne.
En del i förändringen är att Arbetsförmedlingen bygger ut sin kundtjänstverksamhet från 800 till 1500 medarbetare.

Vid halv sextiden på onsdagskvällen inträffade en köolycka med fyra inblandade bilar vid Kastenhofsmotet i Lerum.

Två personer fördes till sjukhus med lindriga skador.

Turerna kring den nya återvinningscentralen har varit många. Tanken var att den skulle vara klar 2018, men så blev långt ifrån fallet. Det är fortfarande oklart när byggstart kan ske.

Den ursprungliga budgeten för projektet låg på tio miljoner. Nu, drygt ett decennium senare, ligger investeringsbudgeten för en ny återvinningscentral, ÅVC, på 70 miljoner kronor. Anledningen till ökningen är bland annat att kommunens ambition med centralen blivit större.

Inte som andra

Annika Andersson, verksamhetschef på teknisk service, svarar på frågor om vad som händer med den nya återvinningscentralen.

– En återvinningscentral är inte som andra etableringar. Vi måste se till att vi kan utföra åtgärder för att säkerställa så att eventuell miljöpåverkan på fastigheten och omgivande marker blir så minimal som möjligt, svarar hon och fortsätter:

– Det arbete som pågår just nu är en lokaliseringsutredning. Lokaliseringsutredningen är inledningen av den formella planläggningsprocessen. Det tas ett helhetsgrepp om markfrågan där miljöpåverkan och miljökonsekvenser inkluderas ur många perspektiv. Vi avvaktar utredningens gång där flera platser utreds parallellt. Allt för att hitta bästa platsen för en återvinningscentral.

Oklart om Hultet

När sker byggstart?

– Det går tyvärr inte att säga i dagsläget.

När kan återvinningscentralen vara klar?

– Det är för tidigt att säga.

Finns det några politiska beslut om vad som ska hända med Hultet?

– Nej, det finns inga politiska beslut. Sektor samhällsbyggnad har föreslagit att man ska behålla Hultets ÅVC på nuvarande sätt tills ny anläggning varit i drift under en period och då titta på hur besöksflödet ser ut. Med den kunskapen kan man sedan ta beslut hur man ska nyttja Hultet.

Går inte

En läsare har hört av sig till oss med frågan om det går att använda den tidigare tänkta marken i Stillestorpsområdet till trädgårdsavfall, går det?

– Eftersom vi inte har beslut om exakt lokalisering samt det behövs tillstånd för att få mellanlagra trädgårdsavfall, är det inte möjligt att lämna trädgårdsavfall på någon tomt i Stenkullen. Ett problem som kan dyka upp med obemannad plats, är att det även drar till sig annat avfall.

Lerums kommunen vill sälja sina bostäder i Aspenäs Villastad, AVAB, till Förbo.

Det föreslog en enig kommunstyrelse. De permanenta bostäderna bosätter idag dels nyanlända och dels kommunmedborgare som fått bostad via boplats.se. Totalt handlar det om 80 bostäder utspridda i kommunen. Ett av huvudargumenten för försäljningen är att det är svårt att få en hållbar ekonomi i AVAB med så få bostäder. De tillfälliga bostäderna, som enbart bosätter nyanlända, kommer övergå till Lerums kommun.

– Det känns både bra och rätt att föreslå att bostäderna säljs till Förbo. Förbo är en stort och seriöst allmännyttigt bostadsbolag, dessutom delägt av Lerums kommun, som med sina befintliga 1 300 bostäder i kommunen kommer kunna förvalta AVAB:s bostäder bra, samtidigt som de enligt avtal stöttar kommunen med att erbjuda bostäder för framtida nyanlända som anvisas till vår kommun. En win/win-situation helt enkelt, konstaterar Alexander Abenius, Moderaterna, kommunstyrelsens ordförande.

I sommar blir det en dans- och musikhelg på Nääs. Över fälten ska toner ljuda från dansband, blues och jazz. Och på Lilla Ön i Floda blir det rock och rockabilly.

Nu är det två år sedan Sven Karlsson kom med idén om en dansbandsweekend. Han pratade med Ulf Nilsson och Hasse Törnqvist, som är musikprofiler i kommunen, och duon var med på noterna. Sedan kontaktade trion Göran Berglind, vd på August Abrahamssons stiftelse, för att hitta en ledig weekend på Nääs.

– Vi är oerhört uppbokade men hittade den här helgen, 19, 20 och 21 juli i år, säger Göran Berglind.

Vackert

Biljetterna kommer att finnas att köpa för antingen en av dagarna eller hela helgen. Det finns vanlig parkering samt husvagnsparkering, för dem som vill bo i husvagn och ägna hela helgen åt musik och dans i den vackra omgivningen.

Även om dansbandsmusik är huvudtonen så blir det också andra genrer. På fredagen och lördagen kommer det att bli mängder av uppträdanden på fyra olika scener. På den största, i Lekhuset, spelas det dansband och på två mindre scener på Nääsområdet blir det blues, jazz och trubadur. På en fjärde scen, på Lilla Ön i Floda, kommer det spelas rockabilly och rock.

Hopplock

Bland artisterna finns ett hopplock av namn från olika tunga dansband, som Wizex, Lasse-Stefanz och Streaplers. Ebbot Lundberg kommer också att stå på scen, och det gör även bland andra Rockfolket, Billy Burnett, Cadillac Band, The Revival och Gonks. Danssugna kommer också att ha möjlighet att gå på buggkurs.

Tulo

Sven Karlsson, Tolleredsbo sedan barnsben, har minnen sedan långt tillbaka när det var dans på Kullahagens dansbana vid Nääs.

– Musiken hördes långa vägar, och vi åt Tulo och drack Solo vid dansbanan, säger han med ett leende och ser fram emot att återuppväcka forna tiders glansdagar för musikevenemang på Nääs.

Han fortsätter:

– Det ska bli roligt att visa upp Nääs, ni har gjort det så oerhört fint här, säger han med en nick mot Göran Berglind, som tackar, instämmer och tillägger:

– Det vore kul om det här blir en tradition.

Det finns fler chanser att lyssna på dansband vid Nääs slott, den andra augusti uppträder Sven-Ingvars.

Lerums kommun förklarar med anledning av artikeln på föregående sidor att man gör flera insatser för att förbättra för elever med behov av särskilt stöd. Till exempel startas en ny resursskola för drygt 20 elever inom autismspektrum.

– Vi vill skapa en bra skolgång för alla elever, men ibland är det svårt att nå de resultat vi önskar, konstaterar Karin Persson, verksamhetschef sektor lärande, som dock inte uttalar sig i enskilda ärenden.

Hon förklarar att en diagnos inte är nödvändig för att eleven ska få rätt hjälp.

– Vi måste alltid utgå från elevernas behov, oavsett om det finns en diagnos, men sedan är det så att en utredning och diagnos ger oss fördjupad kunskap om elevens förutsättningar.

Lyssnar ni på föräldrarna?

– Ja, vi tar in vårdnadshavarens kunskap. Sedan har skolan också kunskap som vi använder när vi ska hitta en bra skolgång för eleven.

Tycker sektor lärande att ni har lyckats med skolgången för alla barn?

– Vår ambition är självklart att vi ska lyckas med alla elevers skolgång men vi vet också att det är svårt och att många behov ska tillgodoses inom ramen för verksamheten. Vi är mycket stolta över den verksamhet vi har och vi arbetar hela tiden med att utveckla och förbättra med utgångspunkt i elevers behov och förutsättningar.

Odelad uppfattning

Har hört från flera föräldrar att skolans önskan om inkludering i många fall har lett till exkludering. Vad är din kommentar?​

– Vi delar inte riktigt den bilden. Att ingå i en särskild undervisningsgrupp likt de vi hade för åtta år sedan skapar en exkluderande skolgång. De lösningar som idag finns på skolorna, med möjlighet att delta i en särskild undervisningsgrupp på skolan delar av dagen eller under särskilda perioder, ger större möjlighet för eleven att finnas i samma sammanhang som övriga elever på skolan och både vara inkluderade i helheten samtidigt som riktat stöd kan ges på ett genomtänkt och anpassat sätt i en liten grupp, svarar Karin Persson och fortsätter:

– Visst kan det säkert uppfattas att ett försök att inkludera blir till en känsla av exkludering och detta är något som vi ständigt problematiserar och försöker råda bot på genom kontinuerliga analyser och förslag till åtgärder samt genom förbättringsarbete inom ramen för åtgärdsprogram, eventuella anpassade studiegångar och särskilda undervisningsgrupper.

Blivit bättre

När det gäller nedlagda Parkskolan och Villan, som var särskilda undervisningsgrupper, säger hon att det var få elever som avslutade sin skolgång med tillräckliga kunskaper.

Nu ska dock Lerums kommun starta en ny skola för elever inom autismspektrumet. Det kommer att gå drygt 20 elever på skolan, och de ska gå i mindre grupper med mellan sex och sju elever i varje. Rekrytering av personal är igång, men hittills är det bara rektorstjänsten som har tillsatts.

Vad händer med eleverna som har autism som går i särskolan?

– De kommer att gå kvar där, nu för tiden går inte elever som enbart har autism på särskolan, de måste även ha en utvecklingsstörning för att få gå där, förklarar Ingela Andersson, verksamhetschef social hållbarhet sektor lärande.

Gemensam enhet

I arbetet med att eleverna som har särskilda behov och deras familjer har kommunen dessutom startat en ny organisation där sektor lärande och sektor stöd och omsorg samverkar.

– En gemensam enhet, Plattform Lerum, ska med fokus på främjande och förebyggande insatser för barn, unga och familjer bidra till att utveckla kommunens arbete med tidiga insatser, säger Ingela Andersson.

Men Plattform Lerum gör man en arena för ett lättillgängligt, familjecentrerat och samordnat stöd till familjer med barn i åldrarna 0-20 år.

– Målet är både ökad psykisk hälsa och fullföljda studier för barn och unga. Enheten ska ha en nära samverkan med förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård samt fungera som en brygga dem emellan, förklarar Ingela Andersson.

Plattform Lerum innefattar i uppstartsskedet kommunens befintliga familjecentralsverksamhet, vilken består av Familjecentralen i Gråbo och Öppna förskolan i Floda, fältverksamhet och en helt nystartad verksamhet som kommer ha fokus på att samordna och erbjuda stödjande insatser till föräldrar med barn i skolåldern.

Flodafamiljens upplevelse av hur skolan fungerar för deras son, som har neuropsykologiska funktionshinder, är bristande kommunikation till föräldrarna, en oförmåga att hitta lösningar och att önskan om inkludering har lett till exkludering.

Det är flera föräldrar som har hört av sig efter att Ulrika i en artikel för några veckor sedan berättade om kampen för att sonen skulle få en fungerande skolgång.

En av dem som kände igen sig och fann tröst i att någon vågade berätta om sin situation är Cecilia Terner, vars son har autism och ADHD, två diagnoser inom neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF. Nu har hon valt att berätta deras historia, i förhoppning om förändring och för att visa att det är fler som är drabbade på liknande sätt.

– Min uppfattning är att om man får hjälp eller inte beror på om man som förälder orkar kämpa och själv hitta lösningar, säger Cecilia.

Men hur ska man orka det?

– Säg det. Det är verkligen inte alla som orkar, och det förstår jag. Jag jobbar själv som lärare och har därför kunskap om vad man kan göra och vad man har rätt till att få hjälp med.

Hon konstaterar att hennes familj har fått mycket hjälp, men tillägger:

– Lerums kommun har lagt oerhört mycket pengar och resurser på vår son, men det har oftast inte varit på rätt saker. Problemet har många gånger också varit att när man har hittat en insats som fungerar så har man valt att ta bort den, vilket då resulterat i att man har fått börja om från början.

Cecilia framhåller att hon ibland känner sig jobbig, men att allt kämpande görs för att hon vill att sonen ska få en bra framtid. Och för att det ska bli verklighet är skolgången en viktig pusselbit.

– Det har oftast inte fungerat. Han har gått till skolan men han har inte fått den undervisning han har rätt till. Det är inte så att jag hävdar att allt har fungerat perfekt hemma, långt ifrån. Men min son har rätt till skolgång som alla andra, slår hon fast.

Det började kaotiskt. I förskoleklassen fungerade det inte alls, sonen mådde inte bra och sa flera gånger att han inte ville leva. Efter ett tungt år började han i Hästhagenskolan i Floda, och de första åren där gick det förhållandevis bra. Föräldrarna kunde andas ut och kände en oerhörd lättnat. Enligt Cecilia var orsaken en mycket kompetent lärare och personal på fritids som verkligen kunde möta sonens behov.

– Han fick kamrater som ville leka med honom och blev till och med bjuden på kalas, säger hon med ett leende.

Fick en assistent

Han hade dock svårt att sitta still i klassrummet. Och sedan hände något, som startade en kedja av känsla av bristande förtroende.

– Efter jul i andra klass sa han att han hade en kille som var med honom hela tiden. Vi blev förvånade och förstod att han hade fått en assistent. Utan att någon hade pratat med oss, säger Cecilia.

Får de göra så?

– Nej.

Trots de märkliga omständigheterna visade det sig att assistenten fungerade oerhört bra.

Efter de någorlunda goda åren urartade det totalt i tredje klass. Klassen fick tre nya lärare och det blev en förändring som sonen inte kunde hantera. Han agerade ut och fick därmed oftast sitta utanför klassrummet med assistenten, som även om han var bra saknade lärarutbildning.

– Vid ett tillfälle frågade jag skolan hur det gick och det var då jag fick reda på att han inte var med i klassrummet utan mest var ute och sprang på skolgården. Kunde ingen ha informerat oss om det? undrar hon retoriskt.

Jobba med anpassning

Cecilia sticker inte under stolen med att hon förstår att det är svårt för skolan att möta allas behov, men tycker ändå att skolan kunde ha fått det att fungera och utvecklar:

– Som lärare får jag jobba med anpassning. Har jag en elev som har en hörselskada får jag se till att den eleven kan få undervisning på ett sätt som är anpassat för just den eleven. Jag tänker att det hade betytt mycket om man i min sons klass hade låtit honom vandra runt i klassrummet, satt upp ett tydligt schema på väggen, haft tydlig information om upplägg för pauser och att det fanns ett ställe dit eleverna kunde gå om det blev för mycket för dem.

– Istället hamnade mitt barn utanför klassrummet och gemenskapen där.

Hon började höra av sig mer och ställde krav. Skolan anställde för en period en speciallärare, som egentligen var pensionerad.

– Först visste vi inte hur det skulle fungera men när hon hade lärt känna mitt barn gick det bra. Hon skötte även all kommunikation med oss föräldrar på ett jättebra sätt, vi fick varje vecka information om hur veckan hade gått, säger Cecilia

Sedan slutade specialläraren och det började en ny. Det gick inte så bra. Enligt Cecilia berodde det bland annat på att han inte fortsatte kommunicera med hemmet så som den tidigare specialläraren gjort. Efter ett tag slutade han.

– Skolan talade om för oss att det var på grund av att vi var krävande föräldrar. Det var inte roligt att höra.

Alternativa lösningar

Familjen ville nu verkligen hitta alternativa lösningar. Cecilia arbetar i Alingsås kommun och vet att man där har mindre särskilda undervisningsgrupper med elever som har den typen av svårigheter som sonen. Hon frågade tjänstemän på Lerums kommun om sonen kunde få börja i en sådan.

– Men vi fick nej. Vi frågade igen och fick nej igen. Jag funderade länge men bestämde mig sedan för att göra en anmälan till skolinspektionen. Efteråt undersöktes möjligheten att erbjuda en annan skola inom kommunen, men när man kommit fram till att det inte fanns något alternativ fick vi plötsligt ja till att kommunen skulle köpa en plats i Alingsås.

– När en elev inte längre går i skolan i en kommun läggs skolinspektionens utredning ner, jag kan ju inte veta om det var orsaken i det här fallet men vi är i alla fall glada över att det vi fick byta skola, säger Cecilia och fortsätter:

– Det här med att våra barn ska gå i en vanlig klass är tänkt som ett sätt att inkludera dem, men det har resulterat i en exkludering.

Sonen hamnade på Sollebrunns skola, en f-9-skola med en särskild undervisningsgrupp som tar emot elever från fjärde årskurs. Det fungerade väl.

– Jag säger inte att det var enkelt men där fick de det att fungera. De räddade honom.

Mycket ovisst

Efter första året i Sollebrunn fick familjen först reda på att sonen inte fick fortsätta där läsåret 2018/2019 och sedan ändrades det till att han fick gå kvar det här läsåret men inte nästa.

– Att som förälder hela tiden stå inför ovisshet om hur det ska bli skapar oerhört mycket stress, särskilt när man har en skola som inte fungerar och inte vet vad alternativet skulle innebära.

– Förut fungerade det inte i skolan, men gick bättre hemma, nu var det tvärtom. Orsaken var troligen att det gick åt så mycket energi att få det att fungera i skolan och de långa taxiresorna att det blev för mycket, säger hon.

Det har resulterat i att sonen nu bor på ett LSS-boende i en annan kommun, där han återigen har fått plats i en särskild undervisningsgrupp. Förhoppningen är att han ska kunna flytta hem så småningom och få en plats i den nya skolan för elever med autism och asperger som ska starta i Stenkullen.

På kommunstyrelsens sammanträde den 10 april beslutade politikerna att skicka ut den nya detaljplanen vid Floda Nova-hallen på granskning.

Den styrande majoriteten konstaterar i ett pressmeddelande att ett steg har tagits mot färdigställande av ny idrottshall i Floda, Floda Nova. Det är den nuvarande idrottshallen Floda Nova som ska byggas ut med ytterligare en hall.

– Det känns bra att vi nu tar nästa steg i detaljplaneprocessen som möjliggör en ny idrottshall i Floda, konstaterar Eva Andersson Centerpartiet, kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor, i pressmeddelandet.

– Särskilt roligt är det att hallen kommer på plats med hjälp av civilsamhället i Floda. Vi har många engagerade medborgare i vår kommun och det känns väldigt bra. Den kompetens och det engagemang som finns i kommunen är en stor tillgång för oss alla, tillägger Lill Jansson, Liberalerna, kommunalråd med ansvar för utbildning- och fritidsfrågor.