Förslaget om Västtrafiks nya zoner orsakar politisk strid, trots att partierna är eniga om att dagens 70 zoner ska bli tre om ett par år.

Förra veckan beslutade regionstyrelsen för andra gången i höst att föreslå den nya zonindelningen som kollektivtrafiknämnden har lagt fram efter flera års utredande och remissrundor.

Syftet är att det ska bli enklare för resenärerna när de inte behöver passera så många zongränser och biljettsortimentet blir mera överskådligt.

Förslaget återremitterades i början av oktober av regionfullmäktige på begäran av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. De ville bland annat få utrett hur det påverkar tätortstrafiken i Göteborg.

Ja med tillägg

Efter ny behandling i regionens beredning för hållbar utveckling är ärendet nu tillbaka med samma innebörd som förut. Dock har nu de fyra kommunalförbunden fått ta ställning till samma underlag. Alla fyra delregionala kollektivtrafikråd i Västra Götaland har ställt sig bakom förslaget.

Men Socialdemokraterna är inte nöjda. De säger ja till zonindelningen men lade ett tilläggsyrkande med tre förslag, att årliga uppföljningar ska göras, att ett tätortskort införs för Göteborg och att ett konkret förslag tas fram hur kommunerna har möjlighet att göra tillköp och subventionera periodkort.

– Det här är frågor som på sikt kan vara helt avgörande för om människor väljer kollektivtrafiken eller ej. Vi tycker att det är rimligt att detta görs klart innan ett nytt system klubbas. Vi tror inte på att ”lösa det efter hand”, som M-minoriteten vill, säger Helén Eliasson (S), regionråd i opposition, i ett pressmeddelande.

”Mycket märkligt”

Socialdemokraterna fick stöd av Vänsterpartiet men den blågröna alliansen röstade ner tilläggsyrkandet i regionstyrelsen sedan Sverigedemokraterna avstått från att rösta.

De blågröna tycker att frågan är färdigutredd och hävdar att S-förslagen skulle leda till att en önskvärd, ny zonindelning försenas med flera år.

”Vi tycker detta är mycket märkligt agerat av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet”, skriver regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) och kollektivtrafiknämndens ordförande Ulrika Frick (MP) i en gemensam insändare.

De anser också att ett billigare tätortskort i Göteborg skulle innebära höjda priser i resten av regionen.

Regionfullmäktige tar upp den här frågan på nytt den 27 november.

Ett införande kan ske tidigast två år efter beslut, enligt regionen.

I förslaget omfattar zon A Göteborg, Mölndal, Partille och Öckerö. Zon B omfattar övriga nio kommuner i Göteborgsregionen, däribland Lerum, samt Kungsbacka, och zon C omfattar resterande 37 kommuner i Västra Götaland.

Det finns risk att barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Lerum inte kan drivas vidare när allt fler i personalstyrkan flyr arbetsplatsen. Enligt dem som är kvar handlar det om ett organisatoriskt problem.

Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen är en specialistmottagning som har funnits i Lerum sedan 1976. Från början fanns mottagningen i vårdcentralens lokal men nu håller man till ovanför polisstationen.

Det finns idag stor oro inom personalgruppen. Nyligen sa tre av fyra sjuksköterskor upp sig och ytterligare en, som var så gott som klar för anställning valde att tacka nej.

– Det innebär att det från februari finns risk för att bara en av fem sjukskötersketjänster är bemannad. Risken är mycket stor eftersom det är så svårt att få tag i specialistsjuksköterskor numera, säger Carola Kullberg-Lindh, överläkare.

Saknar ordinarie chef

Orsaken till uppsägningarna är, enligt överläkarna, att det efterlängtade beskedet från politikerna om att mottagningen skulle återgå till primärvården inte kom.

Mottagningen är decimerad även på andra sätt. Sedan tre och ett halvt år tillbaka finns en vakans på chefstjänsten. Den senaste tiden har en av sjuksköterskorna varit tillförordnad chef, men hon är en av dem som har sagt upp sig.

Enligt personalen finns det en stor osäkerhet på arbetsplatsen på grund av att verksamheten tillhör barnkliniken vid SÄS istället för primärvården.

– Det är inte bra att ha öppenvårdsmottagningar i samma organisation som slutenvård. Den typ av verksamhet som vi står för kommer i andra hand när sjukhuset har mer akuta problem med bemanning och ekonomi. Uppsägningarna sker som en protest och på grund av att några känner att det inte längre är lönt att kämpa emot detta, säger Carola Kullberg-Lindh.

Drar in tjänster

Det är också så att budgetmedlen minskar. Tidigare har man tagit bort sjukgymnastresurs och en del dietisttid och nu dras alltså dessutom en skötersketjänst in.

– Vi är väldigt oroliga för att vi inte kommer att kunna utföra vårt uppdrag, säger Carola Kullberg-Lindh, som konstaterar att det finns en bristande förståelse för att en öppenvårdsmottagning arbetar mer förebyggande med olika team.

Det var 2012 som barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Lerum var en av de fem barnmottagningar som lades under Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS, barnklinik. Någon utvärdering av förändringen har inte skett. Personalen i Lerum gjorde dock på ett tidigt stadium en egen risk- och konsekvensanalys där de nu ser att värsta scenariot har kommit att besannas.

– Oklarheter och dåligt anpassade system tar tid och kraft samt försämrar arbetsmiljön. Och barnklinikens dåliga ekonomi, orsakad av bland annat personalflykt och hyrläkare, gör att budgetmedel från mottagningens verksamhet dras in i det svarta hålet på SÄS. Dessutom har det varit mycket svårare att rekrytera personal sedan mottagningen hamnade där, säger Carola Kullberg-Lindh.

Erik Bergdahl, överläkare, tillägger:

– Vi orkar inte hur länge som helst om vi inte får nya medarbetare. Vi ser ett scenario där barnfamiljerna i Lerum inte längre kan få bra barnsjukvård i Lerum utan blir tvungna att åka till Borås.

Ann-Sofi Hermansson, läkarsekreterare, inflikar:

– Och det är dessutom så att de som slutar har specialistkunskap, om vi inte får tag på någon ny inom området innan personen slutar blir det svårt att lära upp den nya. Vem ska göra det när den som kan området redan har slutat?

Snart kan kommunborna ta tåget till Stockholm direkt från Lerums perrong. Det är Blå Tåget som nu väljer att göra stopp här – tack vare en mycket initiativtagande man.

Allt började när Lerumsprofilen Christer Harling, som bland annat äger Solkatten, träffade Ulf Smith, ägare till Blå Tåget. Männen kom fram till att det skulle vara en bra idé om Blå Tåget stannade i Lerum. Och så blev det. Från den 9 december går det att åka till och från Stockholm via Lerums station.

Varför vill du att Blå Tåget ska stanna i Lerum?

– Svaret är enkelt, en viktig förbättring för att underlätta/förenkla resandet mellan Stockholm och Lerum, svarar Christer Harling och fortsätter:

– Det är dessutom trevligt och bekvämt att åka med Blå Tåget, och man slipper bli åksjuk, som det är lätt att bli med SJ-tåget som lutar i kurvorna.

För miljön

Han ser det som en klar kvalitetsförbättring att inte behöva åka till Göteborg för att ta Stockholmståget till Stockholm och sedan på hemvägen åka förbi Lerum till Göteborg för att därefter ta pendeln till Lerum.

– Mer tid i lugn och ro med en bra bok eller tidningar.

Christer Harling konstaterar vidare att direktförbindelsen kan betyda att kommunborna ser ett starkare alternativ till flyget och att åka den smala och olycksbelastade Härskogsvägen till Landvetter.

– Att Lerum får direktförbindelse med ett bekvämt tåg till huvudstaden gör att fler människor förmodligen väljer tåg istället för bil eller flyg. En miljövinst, konstaterar han.

Hur blev det så här?

– Jag träffade Blå Tågets ledande personer tidigt i våras. De frågade vad jag höll på med och jag berättade om Solkattenköpet som var i pipe-line då. Det ena gav det andra och innan vi skildes var vi överens om att det var en bra idé att söka tillstånd hos Trafikverket för Blå Tåget att göra reguljära uppehåll i Lerum för på och avstigning.

– Lerums kommun har över 40 000 invånare, lika många som Alingsås.
40 000 personer är ett ur kommersiell synpunkt intressant antal människor/reseunderlag.

Han avslutar:

– Det finns många sätt att stärka en orts attraktionskraft. Detta är en liten men viktig pusselbit i det stora pusslet.

Varje dag

Tåget kommer att avgå och ankomma från och till Lerums station en gång om dagen. Tåget mot Stockholm åker någon gång på morgon eller förmiddag och tåget som kommer från huvudstaden ankommer någon gång på kvällen.

Peter Alsén är trafikchef på Blå Tåget. På frågan varför Lerumsborna ska välja hans tåg konstaterar han att Karin Boye nog sa det allra bäst när hon skrev ”Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd.”

– Det är just så vår tanke är. Vi lever på att vi är unika. Vi har till exempel en underbar restaurangvagn där riktiga kockar lagar fantastiskt bra mat serverad på porslinstallrikar, säger han och fortsätter med emfas:

– Själva resan ska också vara en upplevelse.

När Blå Tåget började trafikera järnvägen fanns bara förstaklassbiljetter, detta visade sig dock inte vara ekonomiskt hållbart så nu finns även billigare biljetter.

Resan från Lerum till Stockholm tar ungefär fyra timmar och tre kvart. Det är med andra kvaliteter än snabbhet som det profilerar sig.

– Även om det tar tid är det en mycket behaglig resa.

Helt nytt

Blå Tåget kommer att åka en ny sträcka via Norra Mälarbanan. Orsaken är att det sker en upprustning av järnvägen vid den så kallade getingmidjan i Stockholm. Renoveringen innebär att sträckan mellan Stockholms central och Stockholms södra kommer att stängas av under ett flertal sommarveckor fram till 2020. Fjärr- eller regionaltågsresenär som kommer söderifrån behöver byta till pendeltåg i Flemingsberg eller vid Stockholms södra om de ska till Stockholms central. Detta vill Blå tåget undvika och kör alltså därför nu den andra banan.

Vid 14.30-tiden på måndagen inträffade en trafikolycka på Knavravägen.

Utkomsten för deras dotter blev värsta möjliga. Nu hoppas Shirin Damsaz och Hossein Pour Ibrahim att deras tragedi ska kunna hjälpa någon annan.

19-åriga Nina var hemma i villan i Lerum med sin pappa Hossein när hon blev sjuk. Hennes mamma Shirin var hos släktingar i Iran. Nina kunde inte prata men hon förmedlade att hon hade ont i huvudet och ganska snart kräktes hon också.

Det var uppenbart att tillståndet var allvarligt och Hossein ringde 112. Ambulansen åkte till Borås sjukhus.

– Jag ville att de skulle åka till Sahlgrenska, eftersom vi har varit där tidigare, men ambulanspersonalen sa att det var bättre att vi åkte till Borås, förklarar han.

Onödigt ont

Efter att de anlände till akutmottagningen hade personalen där stora svårigheter att ta prover på Nina.

– Inför proverna sa jag att de skulle ge henne något lugnande eftersom hon är svårstucken och dessutom tycker väldigt illa om att ta prover. Men de sa att de skulle försöka utan lugnande medicin. Det gick inte bra. Nina var stressad och hade huvudvärk och var dessutom rädd för sprutan, de var fyra personer som höll fast henne för att ta prover, säger Hossein.

Efteråt kräktes Nina, och fick sedan dessutom ett epilepsianfall.

Hossein försökte flera gånger förmedla att det troligen var något som inte stod rätt till med Ninas shunt, som såg till att vätska som annars samlades i hennes huvud rann ut därifrån. Han lyckades inte.

Så småningom beslutades det om röntgen och då fick Nina lugnande medel, vilket innebar att förutom röntgen kunde också proverna tas i sin helhet. Enligt röntgen såg allt bra ut.

Läkaren bedömde i detta läget att det var migrän, men Nina hade aldrig tidigare haft migrän. Han skickade hem dem.

Hossein var förvånad över att det aldrig kom någon neurolog och tittade på Nina.

Hade hopp

Det lugnande medlet satt i ett tag och Hossein hoppades att dottern faktiskt var bättre. På natten blev hon dock sämre igen. Då ringde han Alingsås lasarett, men där bad man honom ringa sjukvårdsupplysningen, vilket han gjorde. Där sa de att han skulle ge henne vätskeersättning och avvakta.

På morgonen därpå gav Hossein Nina hennes medicin inblandad i yoghurt. Hon kunde behålla maten i några timmar, sedan kräktes hon på nytt. Då bestämde han sig för att åka till sjukhus igen.

– Man vill lita på läkare men jag ville inte åka tillbaka till Borås sjukhus. Jag upplevde att läkaren inte behandlade henne bra, han skulle ha kallat dit någon som hade specialkunskap om hjärnan, så vi åkte till Alingsås lasarett istället. Jag vet inte om det var rätt eller fel, men det var så det kändes, förklarar han.

Vid inskrivningen i Alingsås bad han dem att inte skriva att hon har migrän, eftersom detta fanns med sedan besöket dagen innan.

– Men de lyssnade inte på oss. Jag sa också att det behövs en ny röntgen, att det är något med shunten i huvudet, säger han uppgivet.

Lyssnade inte

I efterhand har han fått reda på att personal i Alingsås ringde Sahlgrenska sjukhuset, och att man där sa att det räckte med den röntgen man hade tagit i Borås.

Han försökte också få dem att ge Nina dropp, eftersom hon hade kräkts så mycket. Men även detta utan att lyckas.

Under tiden på sjukhus försökte han vid flera tillfällen förmedla till personalen att Nina blev allt sämre. Men det var förgäves.

Hossein förklarar med tårar i ögonen:

– Min dotter satte sig upp och slog ut med armarna. Hon kunde inte prata men jag vet att det betydde ”pappa, hjälp mig”. Men det kunde jag inte.

– Det är det värsta jag har varit med om.

Det var sista gången han såg Nina vid medvetande.

Slutligen gjorde man en ny röntgen, och då visade det sig att det var som Hossein hade befarat. Det var stopp i shunten och allt mer vätska samlades i huvudet.

Situationen var så akut att läkarna i Alingsås fick göra en operation och ta bort vätska. Flera timmar senare anlände hon till Sahlgrenska sjukhuset.

– Det dröjde alldeles för länge. Nina hade kunnat räddas om det inte hade tagit så lång tid, säger paret.

Hossein och Shirin hade tät kontakt under de här dagarna. Hon avbröt sin resa för att komma hem.

– Jag förstod att det var allvarligt när han grät i telefonen, men jag hade aldrig kunnat tro att det skulle sluta med att Nina inte finns kvar hos oss, säger hon med tårarna rinnande ner för kinderna.

Efter några dygn på Sahlgrenska sjukhuset förklarades Nina hjärndöd. Föräldrarna var utom sig av sorg.

De fick frågan om de kunde tänka sig att donera dotterns organ.

– Det gjorde vi. Självklart. Det känns bra om hon kunde hjälpa andra, säger familjen.

Paret förklarar att de vill berätta sin historia i hopp om att kunna hjälpa andra. De vill uppmana läkare att lyssna på föräldrar, för föräldrar känner sina barn och vet hur de brukar vara och må.

Sjukvårdens agerande fram tills dess att Nina avled har resulterat i anmälningar, förändringar och händelserapporter. Just nu behandlas ytterligare en anmälan.

Både Borås sjukhus och Alingsås lasarett har gjort händelseanalyser efter Ninas dödsfall. Borås sjukhus har också gjort en Lex Maria-anmälan.

När det gäller Borås konstateras det att Nina och Hossein kom till sjukhusets akutmottagning klockan tio på förmiddagen. Klockan kvart i tre samma dag skrevs hon ut, utan att neurolog konsulterades.

I händelserapporten står det bland annat att det var fel att skriva att hon hade migrän och att det var fel att neurolog inte konsulterades. Det står också att det fanns avsaknad av hemgångsinformation.

Flera orsaker

Orsaken är, enligt sjukvården, brister i teknik, utrustning, apparatur, rutiner, riktlinjer samt kommunikation och information. Man har också tagit fram åtgärdsförslag för att inget liknande ska hända igen. En åtgärd är att hädanefter när en patient som har hydrocephalus, också kallat vattenskalle, och shunt kommer in med huvudvärk och kräkningar bör alltid en neurolog konsulteras. En annan är att eftersträva patient och närståendes delaktighet i beslut angående vård och att sammanställa planen i skriftlig hemskrivningsinformation. Även personal som arbetar tillfälligt på akutmottagningen ska få kännedom om rutinen.

Ska publiceras

Sjukhuset har beslutat att anta samtliga föreslagna åtgärder samt återkoppla analysens resultat till medarbetare och verksamheter. En sammanfattning ska också publiceras på klinikens interna hemsida samt i vårdgivarwebben i Västra Götalands kunskapsbank.

Enligt beslutet i Lex Maria-ärendet bedömer IVO, inspektionen för vård och omsorg, att vårdgivaren har fullgjort sina skyldigheter att utreda och anmäla händelser som har medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Slutsatserna bedöms som rimliga och adekvata, Det står också att vårdgivaren har vidtagit och planerar att vidta åtgärder för att inte något liknande ska inträffa igen.

Göra tydligt

I händelserapporten från Alingsås lasarett konstateras det att det på grund av att flera av de personer som träffade patienten inte kommer ihåg händelsen specifikt så har det varit svårt att utreda hela tidsförloppet på akutmottagningen. Det står också att närstående påkallade personal flera gånger, dels genom att ringa på klockan och dels på att gå ut till receptionen. I rapporten står det ”Närstående upplever att personalen inte gör något åt att patienten mår dåligt. Närstående upplever att de inte blir lyssnade på och att informationen om att patienten mår dåligt inte når läkaren eller ansvarig sjuksköterska.” Detta finns inte inskrivet i journalen, vilket är fel av sjukhuspersonalen.

Akut operation

Det står också att det var personal på Sahlgrenska som vid två tillfällen sa att patienten skulle ligga kvar på Alingsås lasarett för observation, samt informerade om att det inte fanns platser på neurokirurgen.

När det senare stod klart att det var shunten som felade så måste denna åtgärdas på Sahlgrenska neurokirurgiska klinik. Då beställdes en ambulans. Men patientens försämrade tillstånd innebar att hon inte kunde transporteras direkt. Då gjordes ett nödingrepp för att tömma vätska och lätta trycket på hjärnan.

Lasarettet har en rad åtgärdsförslag och dessa är bland annat att tydliggöra för personalen på akutmottagningen om behovet av att på nytt undersöka och ompröva patientens tillstånd. Man ska också se över arbetssätt och dokumentationsrutiner för utdragna vårdförlopp på akutmottagningen. Något annat som tas upp är behovet av att ombesörja rutin för länkning av bilder mellan förvaltningar vid akuta handläggnings- ärenden.

En avvikelserapport har upprättats av verksamheten.

En ny anmälan till inspektionen för vård och omsorg har gjorts av föräldrarna. Det har inte kommit något beslut om denna ännu.

I början av november installerades Daniel Ånskog som ny pastor i Smyrnakyrkan i Gråbo. Den 42-årige Flodabon har tidigare varit ungdomspastor i Equmeniakyrkan i Floda, men slutade för några år sedan för att driva sitt företag, där han hjälper utsatta människor att få arbete och utbildning.
Nu ska han kombinera de båda jobben.

– Det började med att vi öppnade vår dörr för tiggare i Floda som fick sova över hos oss, eftersom de inte hade någonstans att bo.
– Senare blev vi stödfamilj för två pojkar som blivit uppskrivna till 18 år. För mig känns det självklart att hjälpa till, men naturligtvis kostar det på ibland.
Hjälpa utsatta
Efter elva år som pastor i Equmeniakyrkan i Floda bestämde sig Daniel för att försöka hjälpa utsatta människor att få arbete. Han sa upp sig, men fortsatte med att leda söndagsskolan.
– Idag har jag två killar, en från Eritrea och en från Rumänen, som jobbar ihop med mig. Vi har en form av bemanningsföretag och inriktar oss främst på trädgårdsarbeten som att beskära träd och röja i trädgårdar.
– Det var i våras som jag började längta efter att åter jobba som pastor, så nu ska jag kombinera dessa två jobb.
En dag på senvåren fick han förfrågan om en halvtidstjänst i Gråbo. Först tänkte han att han inte hade tid, men efter att ha pratat med Gud bestämde han sig.
– Jag skickade iväg ett SMS om att jag var intresserad, men fick inget svar. Gud sa till mig att inte göra någon mer ansats utan vila i att jag skickat ansökan.
– Hela sommaren gick innan jag åter fick ett samtal. Det visade sig att de inte fått mitt meddelande, men inte kunde släppa tanken på mig. För mig var det en fin bekräftelse.
Skulle bli ingenjör
Daniel är uppvuxen i Fiskebäck, där han fick sitt stora båtintresse. Efter gymnasiet började han på Chalmers, eftersom han trodde han skulle bli ingenjör.
– Jag är uppvuxen i ett troende hem, men jag ville inte leva med mina föräldrars tro utan ville hitta en egen. Jag var i 14-årsåldern när jag tog ställning och började läsa Nya Testamentet, där jag fastnade för Johannes evangeliet.
Under åren på Chalmers fick Daniel en längtan efter att gå på en bibelskola och pausade sina studier för att åka till Nya Zeeland under ett halvår.
– Det blev en fantastisk tid, vilket ledde till att jag började läsa teologi, men slutförde även mina studier på Chalmers, även om jag visste att jag nog inte skulle bli en ingenjör.
– Efter teologistudierna fick jag pastorstjänsten i Floda.
Två år tidigare hade han på Öland träffat sin blivande fru Lisa och samma år som han började som pastor gifte de sig. Först bodde de i en lägenhet i Floda innan de för åtta år sedan köpte villan i samma kommundel.
Forma sin tid
Efter installationen håller pastor Daniel Ånskog på att forma sin tid i Smyrnaförsamlingen. Hans jobb är att handleda de anställda och medlemmarna och vara den som håller predikan nästan varje söndag.
– Jag tror inte på en massa verksamheter som kräver mycket resurser. Att dela med sig av Gud och Jesus kan man göra var som helst i möten med andra människor.
– För mig är gudstjänsten det viktigaste. En kraftkälla där jag möter Gud. Jag är verkligen laddad inför min uppgift.

I går valdes Henrik Ripa till ordförande för Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse av en enig regionfullmäktige i Västra Götalands län.
– Den största utmaningen jag någonsin antagit, säger han.

Henrik Ripa hyllar den verksamhet som nu blir hans arbetsplats på 60 procent och säger att den är fantastiskt bra med duktiga och engagerade medarbetare, men…
– Visst finns det mycket att ta tag i, bland annat kösituationen och vårdtiderna på akuten.
– Jag har goda förhoppningar på bra lösningar och alla i styrelsen har för ögonen vad som är bäst för Sahlgrenska Universitetssjukhus.

Henrik Ripa har mycket att sätta sig in i, i en organisation med 17 000 anställda och 17 miljarder kronor i omsättning.
Sjukhusets styrelse svarar för drift, förvaltning och utveckling av Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den ska bedriva verksamheten effektivt och ändamålsenligt samt utveckla verksamheten i enlighet med regionfullmäktiges beslut. Styrelsen ansvarar för att vården bedrivs med professionell kompetens.

Ripa har ju en lång politisk erfarenhet och suttit som kommunstyrelsens ordförande i Lerum i många år. Han har också jobbat mycket med sjukvård- och hälsofrågor. Under sina tre år i riksdagen var det just de här frågorna han ansvarade för.
Henrik Ripa valdes för en månad sedan in som regionrådsersättare i regionstyrelsen, som har sitt säte i Vänersborg.
– Det känns bra inför de här två jobben som är både spännande och utmanande.
– Jag älskar politiken och tycker det är roligt att vara i hetluften och att kunna påverka.

Intresset var stort när kommunen uppmanade invånarna att delta i en namntävling och nu har en jury valt ut två förslag som politikerna ska ta ställning till. Finalbidragen är Lerums Arena och Idrottspalatset.

150 förslag kom in till namntävlingen som pågått under ett par veckors tid i november.

– Med tanke på att det bara funnits möjlighet att göra det här via webben så det är ganska många som hittat dit och svarat, säger Rutger Fridholm (MP).

Han var ordförande i namnjuryn vilken även bestod av Lerum Baskets Bettina Minges, som företrädde föreningslivet, samt tre elever från gymnasiet. Gruppen sållade successivt bort förslag tills två återstod, Lerums Arena och Idrottspalatset, med en tydlig anknytning till ortens äventyrsbad.

– Sen är det ju osäkert om Vattenpalatset kommer att finnas kvar, påpekar Rutger Fridholm, och syftar på de dyra renoveringskostnader som krävs för att rädda anläggningen.

På nästa veckas möte i kommunstyrelsen är det upp till politikerna att fälla avgörandet.

– Vi satt och resonerade en bra stund men var ganska överens. Nu ger vi kommunstyrelsen bekymret att ta ett beslut, säger Rutger Fridholm.

Geografisk koppling

Kommunen uppmanade till förslag med geografisk koppling och det fanns flera varianter som innehöll Dergården, Hallsås, Aspen eller Pomona (efter den intilliggande Villa Pomona) i namnen.

Enligt regelverket får arenan inte namnges efter någon person, vilket en förslagsgivare kringgår när hen föreslår Arena 55. Detta som en hyllning till Mikael Harryson, som drabbades av hjärtstillestånd och dog i samband med en träning i maj 2017. ”En fantastisk innebandyspelare och en underbar män- niska som tyvärr gick bort för tidigt. Mikael var en varm och omtänksam person och ett föredöme både på och vid sidan av planen. Mikael hade 55 på ryggen när han spelade i FBC Lerum”, skriver hen i motiveringen.

Det fanns även många förslag med anknytning till Lerum och lera, som Lergrytan, LerKraft och LERAN (LERum, arenAN). Några önskar ett namn med internationell prägel, till exempel föreslog en person WembLerum med koppling till de legendariska arenorna Wimbledon och Wembley.

”Planera om”

Benämningen arena eller idrottshall har varit en återkommande diskussion sedan bygget drog igång, vilket en person ville lösa på ett smidigt sätt: ”För att inte få arenan att låta som en lillebror till andra arenor är det viktigt att kunna ha ett originellt namn som sticker ut. Mitt bidrag är Le Arena”.

Det alternativ som sticker ut mest är nog ändå Kulturhuset, där den anonyme förslagsgivaren tycks ha som syfte att framföra sin kritik mot bygget. ”Döp huset till kulturhuset. Gör plats för ateljéer, instrument en black box för teater etcetera och planera om för att passa ändamålet. Toppen.”

daniel elfvelin

daniel@lerumstidning.com

I början av november installerades Daniel Ånskog som ny pastor i Smyrnakyrkan i Gråbo. Den 42-årige Flodabon har tidigare varit ungdomspastor i Equmeniakyrkan i Floda, men slutade för några år sedan för att driva sitt företag, där han hjälper utsatta människor att få arbete och utbildning.
Nu ska han kombinera de båda jobben.

– Det började med att vi öppnade vår dörr för tiggare i Floda som fick sova över hos oss, eftersom de inte hade någonstans att bo.

– Senare blev vi stödfamilj för två pojkar som blivit uppskrivna till 18 år. För mig känns det självklart att hjälpa till, men naturligtvis kostar det på ibland.

Hjälpa utsatta

Efter elva år som pastor i Equmeniakyrkan i Floda bestämde sig Daniel för att försöka hjälpa utsatta människor att få arbete. Han sa upp sig, men fortsatte med att leda söndagsskolan.

– Idag har jag två killar, en från Eritrea och en från Rumänen, som jobbar ihop med mig. Vi har en form av bemanningsföretag och inriktar oss främst på trädgårdsarbeten som att beskära träd och röja i trädgårdar.

– Det var i våras som jag började längta efter att åter jobba som pastor, så nu ska jag kombinera dessa två jobb.

En dag på senvåren fick han förfrågan om en halvtidstjänst i Gråbo. Först tänkte han att han inte hade tid, men efter att ha pratat med Gud bestämde han sig.

– Jag skickade iväg ett SMS om att jag var intresserad, men fick inget svar. Gud sa till mig att inte göra någon mer ansats utan vila i att jag skickat ansökan.

– Hela sommaren gick innan jag åter fick ett samtal. Det visade sig att de inte fått mitt meddelande, men inte kunde släppa tanken på mig. För mig var det en fin bekräftelse.

Skulle bli ingenjör

Daniel är uppvuxen i Fiskebäck, där han fick sitt stora båtintresse. Efter gymnasiet började han på Chalmers, eftersom han trodde han skulle bli ingenjör.

– Jag är uppvuxen i ett troende hem, men jag ville inte leva med mina föräldrars tro utan ville hitta en egen. Jag var i 14-årsåldern när jag tog ställning och började läsa Nya Testamentet, där jag fastnade för Johannes evangeliet.

Under åren på Chalmers fick Daniel en längtan efter att gå på en bibelskola och pausade sina studier för att åka till Nya Zeeland under ett halvår.

– Det blev en fantstisk tid, vilket ledde till att jag började läsa teologi, men slutförde även mina studier på Chalmers, även om jag visste att jag nog inte skulle bli en ingenjör.

– Efter teologistudierna fick jag pastorstjänsten i Floda.

Två år tidigare hade han på Öland träffat sin blivande fru Lisa och samma år som han började som pastor gifte de sig. Först bodde de i en lägenhet i Floda innan de för åtta år sedan köpte villan i samma kommundel.

Forma sin tid

Efter installationen håller pastor Daniel Ånskog på att forma sin tid i Smyrnaförsamlingen. Hans jobb är att handleda de anställda och medlemmarna och vara den som håller predikan nästan varje söndag.

– Jag tror inte på en massa verksamheter som kräver mycket resurser. Att dela med sig av Gud och Jesus kan man göra var som helst i möten med andra människor.

– För mig är gudstjänsten det viktigaste. En kraftkälla där jag möter Gud. Jag är verkligen laddad inför min uppgift.

Nu står julen för dörren och då ökar tyvärr också bränderna. På söndag är det första advent – stora batteribytardagen.
– Det är bra att ha som vana att då byta batteri i brandvarnaren och kolla att den fungerar, säger Josefin Åkerström, samordnare för brandskydd i bostäder vid Räddningstjänsten Storgöteborg.

Julen är ljusens stora högtid. Men det är inte bara fint och mysigt, det kan vara farligt också – om du inte har koll.

På senare år har antalet ljusbränder i adventstider minskat i Räddningstjänsten Storgöteborgs upptagningsområde. Efter en liten ökning julen 2016 gick antalet bränder ned igen i fjol.

– Det har sjunkit väldigt mycket på senare år. För tio år sedan var det dubbelt så många, säger Josefin Åkerström.

Minskning av ljusbränder

Det har gått från ett 20-tal ljusbränder till mellan sex och tio från första advent till trettonhelgen. En minskning som Josefin Åkerström tror beror på en ökad medvetenhet.

– Det finns en ökad allmän medvetenhet och det kan bero på att media och vi blivit bättre på att lyfta fram och påminna om risker och vad man ska tänka på, säger hon.

Räddningstjänsten Storgöteborg är därför varje år ute och pratar brandrisker med invånarna i upptagningsområdet. Så även i år.

– Vi är ute den 1 och 15 december. Även om ljusbränderna inte är den vanligaste orsaken till brand i hemmet så är det viktigt att påminna om att släcka ljusen då vi ser en ökning varje år i december, berättar Josefin Åkerström.

Grundregeln är att den som tänder ljuset också ansvarar för att släcka det.

– Och man ska alltid släcka ljusen innan man lämnar rummet.

Det är också viktigt att välja en stabil ljusstake och att undvika mossa och annat brännbart.

– Det går att pynta med annat fint. När det gäller elljus är det viktigt att alltid släcka dem genom att dra ut kontakten eller använda strömbrytaren. En lampa som bara delvis skruvas ut kan orsaka kortslutning, säger Josefin Åkerström.

Byt batteri

Det gäller både elljusstakar och julgransbelysning.

– Börjar det brinna i granen tar det bara några sekunder och det går väldigt snabbt innan hela rummet är övertänt. Så det finns flera anledningar till att hålla granen blöt, säger Josefin Åkerström.

Viktigast av allt är dock brandvarnaren, det är den billigaste livförsäkringen man kan ha. Och en god regel är att byta batteri första advent varje år, har man det som en rutin är risken mindre att man glömmer.

– Brandvarnaren placeras i taket och inte på väggen. Röken stiger upp i taket och fyller rummet uppifrån och ner, säger Josefin Åkerström.

Det ska finnas minst en brandvarnare centralt placerat på varje våningsplan. Räddningstjänsten rekommenderar också att man har en brandvarnare i varje sovrum.

– Har man barnrum ska man se till att ha brandvarnare även i dessa.

En annan viktig påminnelse så här i jultider är att tänka på brandsäkerheten vid spisen när det ska bakas julgodis eller gäster ska underhållas samtidigt som maten står på plattan.

– Oaktsamhet vid matlagning är den vanligaste orsaken till bränder i hemmet. Börjar det brinna i en kastrull ska man inte släcka med vatten utan lägga på ett lock, stänga av plattan och flytta bort kastrullen, säger Josefin Åkerström.

Håll dig också i köket under tiden som du lagar maten. Det är när man försöker göra flera saker samtidigt som man ofta glömmer att stänga av plattan.

– Det är också bra att göra rent filtret i fläkten innan jul. Annars kan fett som fastnat där lätt börja brinna, säger Josefin Åkerström.

I våras skrev gymnasten Ellen Dahlgren till dåvarande kommunalrådet Dennis Jeryd och bad om en ordentlig träningslokal. Nu går hennes och hela föreningens dröm i uppfyllelse. När kommunen bygger en ny idrottshall i Gråbo får den en separat gymnastikdel.

Det är lördag förmiddag och i Lekstorpsskolan tränar en grupp med nio- till tolvåringar från Gråbo gymnastikförening. Efter uppvärmning och fysövningar har de kommit fram till redskapsträningen, som dock inte kan utföras på ett ordentligt sätt.

Ansatsen fram till trapetsen är hälften så lång som den borde vara och både nedanför bommen och stången, där gymnasterna tränar barr, är madrasserna för tunna. Vissa pass genomför de i Gymnastikens hus i Bergsjön, men vanligtvis får de anpassa träningarna efter de bristfälliga förutsättningarna på hemmaplan.

Med förhoppningen att påverka politikerna skrev Ellen Dahlgren till Dennis Jeryd (S).

– Nu när vi blivit äldre behöver vi kunna träna på en riktig barr och ett riktigt voltgolv. Och det tar mycket av vår träningstid när vi måste plocka fram och bort alla grejer, säger hon.

Slipper resor

Föreningen får hålla tillgodo med Lekstorpsskolan ett tag till, men då den nya idrottshallen är klar förbättras förhållandena avsevärt. När byggprojektet nu drar igång har politikerna bestämt att hallen får en separat yta anpassad för gymnastik. Beskedet kom som en glad nyhet för klubben.

– Vi blev jätteglada, det är jättebra. Det blir skönt att inte behöva åka till en annan hall för att träna och så kanske vi får fler träningstider, säger Maja Brinkeby, som tränar tillsammans med Ellen Dahlgren.

Karin Forsberg är både ordförande och tränare i föreningen. Hon är lika nöjd som de unga gymnasterna.

– Äntligen, det här betyder enormt mycket för oss, säger hon.

Att träna gymnastik i Lekstorpsskolan jämför hon med att spela fotboll på en golfbana. I dagsläget finns ingen hall i kommunen där det går att genomföra ordentliga träningar i något av de fyra redskapen – hopp, barr, bom och fristående.

– Det känns orättvist att vi inte kan ge våra medlemmar samma träningsmöjligheter som föreningar i andra idrotter kan, säger hon.

Förutom att Gråbo gymnastikförening vill kunna erbjuda mer och bättre träning för sina befintliga gymnaster finns ambitionen att växa. I dagsläget har klubben cirka 300 medlemmar och 144 barn står i kö, trots att man årligen bara har ett kort ansökningsfönster under en vecka i maj.

– Gymnastik är den mest växande sporten i Sverige och inom en termin vill vi kunna ta emot alla barn som söker sig till oss, säger Karin Forsberg.

Fler elever

Anledningen till att kommunen överhuvudtaget bygger en ny idrottshall i Gråbo beror på att den befintliga Hjällsnäshallen inte räcker till. På vardagarna är den fullbokad både dagtid och kvällstid och elevantalet förväntas öka under kommande år.

Det var på ett möte i kommunstyrelsen som politikerna bestämde sig för att sätta igång projektet. Tjänstemännen hade skissat på två olika alternativ, ett med och ett utan gymnastikdel. Valet föll alltså på den mer påkostade varianten där det tillkommer en kostnad på cirka 7,5 miljoner kronor. Den totala slutnotan förväntas bli 64 miljoner kronor.

– Vi behöver göra det här för att möta upp behovet för en starkt växande gymnastikförening. Dessutom finns det andra sporter som kan ha nytta av exempelvis en skumgummigrop. Men framförallt är hallen till för skolverksamhet, säger kommunstyrelsens ordförande, Renée Norgren Jeryd (S).

Projekteringen inleds omgående, upphandling genomförs i vår innan byggstarten sker i början på sommaren. Målet är att hallen ska vara färdig i augusti 2020.

Tre idrottshallar

Renée Norgren Jeryd konstaterar att Lerum nu kommer att få stora hallar i tre kommundelar. Bygget vid Dergården pågår och även i Floda är bollen i rullning.

– Personalavgångar på tjänstemannasidan i kommunen har gjort att processen försenats med tre, fyra månader, men vi hoppas att kunna speeda upp det nu, säger Roland Bengtsson, styrelseordförande i Floda Nova.

– Samrådet för detaljplanen är gjord. Det återstår lite jobb som tar lite tid men det är inga stora saker, fortsätter han

Är ambitionen fortfarande att ha hallen klar 2019?

– Absolut, i allra högsta grad.

Regionfullmäktige har beslutat att dagens drygt 70 zoner ska slås ihop till tre. Det blir också ett förenklat biljettsortiment. Nu börjar ett arbete hos Västtrafik med att planera och förbereda införandet av de nya zonerna.

Ärendet återremitterades vid regionfullmäktige 9 oktober men i tisdags tog Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen det sista och avgörande beslutet om att göra om kollektivtrafikens zonindelning. Beslutet innebär att drygt 70 zoner blir tre.

– Ett glädjande beslut och ett viktigt steg för att ta kollektivtrafiken in i framtiden. Med färre zoner är det färre kunder som behöver resa över zongräns, vilket många kunder idag upplever som krångligt. På så vis ska både biljettköp och resande bli enklare. Dessutom blir det möjligt att resa längre sträckor än idag för samma pris, vilket kommer att gynna arbetspendlingen, säger Lars Holmin (M), styrelseordförande i Västtrafik.

Alla fyra delregionala kollektivtrafikråd i Västra Götaland har sedan tidigare ställt sig bakom förslaget.

Socialdemokraterna har tidigare varit kritiska till att alla kommuner i regionen inte haft möjlighet att ha framföra sina synpunkter på förslaget. Framförallt har man velat ha kvar kommunernas möjlighet att subventionera sina invånares periodkort. Till fullmäktige lämnades därför ett tilläggs­yrkande från Blågrön samverkan, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna om att möjligheten till subventionering ska finnas kvar. Och så beslutades det också.

I samband med zonindelningen kommer även Västtrafiks biljettsortiment att förenklas och bli mer överskådligt.

– Vi behöver göra det enklare för våra kunder att betala för de tjänster vi ­erbjuder. Med en dramatiskt förenklad zonstruktur så är jag övertygad om att vi förenklar vardagen för både nuvarande och kommande kunder på ett betydande sätt. Ett måste för ett ökat hållbart resande helt enkelt, säger Lars Backström, vd på Västtrafik.

Nu börjar ett arbete hos Västtrafik med att planera och förbereda införandet av de nya zonerna. Det handlar bland annat om anpassning av tekniska system, utbildning av förare och servicepersonal, information till kunder och en anpassning av priserna till den nya zonstrukturen. Införandet kan ske tidigast under hösten 2020.

Nu är det formellt klart att det blir nuvarande oppositionsrådet Alexander Abenius (M) som tar över ordförandeklubban i kommunstyrelsen. I torsdags valdes han till posten av kommunfullmäktige. Den nya rollen som kommunstyrelsens ordförande tillträder Alexander Abenius vid årsskiftet.

– Jag är både glad och hedrad. Jag ser verkligen fram emot årsskiftet då jag på riktigt får möjligheten att kavla upp ärmarna, säger han i ett pressmeddelande.

Abenius parti Moderaterna har tillsammans med de övriga allianspartierna Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna 27 av de 51 mandaten i kommunfullmäktige.

L, C och KD kommer att ha varsitt kommunalråd på 50 procent. Detta i form av Lill Jansson (L), Eva Andersson (C) och Christian Eberstein (KD)

Socialdemokraternas Renée Norgren Jeryd kommer att inneha oppositionsrådsposten som är på 90 procent.

För knappt en månad sedan blev det klart att en återupplivad allians tar över styret, nu presenterar de sin budget och samtidigt står det helt klart att Alexander Abenius (M) tar över ordförandeklubban i kommunstyrelsen.
– Jag är väldigt förväntansfull, säger han.

Det var i torsdags det nuvarande oppositionsrådet valdes till posten av kommunfullmäktige. Allt annat än att ledaren för den styrande alliansen skulle röstas fram vore en stor skräll, men Alexander Abenius själv tog inte ut något i förskott.

– Jag tycker att det ska bli jätteroligt att få sätta igång, sen är jag ödmjuk inför uppgiften. Det är en stor kommun med en stor budget och ett stort ansvar, men jag är redo för uppgiften. Sen har jag bra kollegor att jobba med, duktiga politiker från samtliga fyra partier.

Alexander Abenius parti Moderaterna har tillsammans med de övriga allianspartierna Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna 27 av de 51 mandaten i kommunfullmäktige.

L, C och KD kommer att ha varsitt kommunalråd på 50 procent. Detta i form av Lill Jansson (L), Eva Andersson (C) och Christian Eberstein (KD).

Socialdemokraternas Renée Norgren Jeryd kommer att inneha oppositionsrådsposten som är på 90 procent.

En pojke blev i fredags kväll rånad i närheten av Floda station. Polisen efterlyser nu vittnesuppgifter.

Det var någon gång mellan 20.00 och 20.30 som en pojke i 15-årsåldern blev rånad i anslutning till Floda station. Det ska ha varit fem personer, varav tre ska ha varit aktiva i själva rånet. Offret fick skador i ansiktet efter att ha blivit slagen och skallad av gärningsmännen. En av rånarna ska dessutom ha visat upp en kniv.

Blev avbrutna

Pojken blev bestulen på sin plånbok och datorväska, men gärningsmännen blev avbrutna av att en bil kom till platsen. De gav sig av och lämnade stöldgodset efter sig.

– De försvann mot tåget och lämnade förmodligen platsen med ett tåg runt halv nio, säger David Hallberg vid Lerumspolisen.

I nuläget har polisen inga misstänkta gärningsmän. Polisen undersöker om det finns övervakningsbilder från tåget som gärningsmännen tros ha hoppat på, och efterlyser vittnesmål från passagerare på tåget.

– Om det är någon som har sett de fem personerna kan de höra av sig till polisen. De kanske var lite jagade och väckte viss uppmärksamhet, säger David Hallberg.

I dagsläget går polisen inte ut med något signalement på de fem personerna.

– Inte i nuläget, vi vill titta på filmen först, säger David Hallberg.

Den som vill lämna uppgifter kan ringa polisen på 114 14.

Strax efter klockan 13.00 på tisdagen stoppade polisen en förare på Norra Ytterstadsvägen i Gråbo. Mannen som körde bilen, född 1989, är nu misstänkt för att ha kört drogpåverkad.

Omfattande investeringar på över en halv miljard kronor väntar och stora satsningar görs på skolor, förskolor och idrottsanläggningar. Alliansen är klar med sin budget för 2019 och har planen utstakad för ytterligare två år framåt.

För knappt en månad sedan stod det klart att Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centern återupptar sitt samarbete och styr kommunen som en allians de kommande fyra åren. Nu presenterar de fyra kommunalråden sin budget för 2019 och en plan för investeringarna 2020 och 2021.

– Vanligtvis har man ungefär två månader på sig att göra en budget och nu hade vi två veckor på oss, men vi har ändå lagt mycket tid på den och är glada, nöjda och stolta över den budget vi gjort, säger Alexander Abenius (M).

En stor del av budgetarbetet gjordes dock under tiden då kvartetten förhandlade, och trots att de gick till val som enskilda partier hävdar de att det gick friktionsfritt att komma överens.

Kvartett med samsyn

– Det jag tycker har varit roligast under förhandlingarna är att se den politiska samsynen, det finns en symmetri, vi har en gemensam grund och jag kan inte säga att det finns något stort vi fått ge avkall på, säger Christian Eberstein (KD).

– Den största utmaningen har varit att komma överens om takten och vilken ordning vi rullar ut saker. Det går inte heller att ösa hinkar över förvaltningen, tillägger Lill Jansson (L).

Ingången har varit att ha ett långt perspektiv med fokus på välfärden och de upplever att utmaningen att få ekonomin att gå ihop blir större. Många av invånarna utgörs av unga och gamla och andelen personer i arbetsför ålder minskar.

Att Lerum allt mer utvecklats till en utpräglad barnkommun syns tydligt i budgeten där stora investeringar krävs för skolor och förskolor. Under 2019 görs förskolesatsningar för drygt 70 miljoner kronor, där byggena av förskolor i Öxeryd och Hallsås är de största projekten.

Dyra skolprojekt

Skolinvesteringarna landar på drygt 85 miljoner kronor och kommer att öka markant de följande två åren med planerade utgifter på knappt 240 miljoner kronor för 2020 och nästan 300 miljoner kronor 2021. Mycket pengar behövs när F-5-skolorna byggs om till F-6-skolor i Floda och Tollered, där skolan även behöver rymma fler elever. Även på Lekstorpsskolan i Gråbo sker en om- och tillbyggnad till en hög kostnad. De projekt som sväljer mest pengar är dock en ny skola i Hallsås, om- och tillbyggnaden av Torpskolan, samt en ombyggnation av Knappekullaskolan. Sammanlagt 200 miljoner kronor finns i 2021 års budget.

Lill Jansson lyfter fram att Alliansen välkomnar fler friskolor under mandatperioden och överhuvudtaget vill kvartetten se fler samarbeten med civilsamhället och näringslivet.

– Vi ser gärna att fler externa aktörer vill bedriva verksamhet och avlasta vår investeringsbudget, säger Alexander Abenius.

Ett befintligt exempel på detta är Floda Novas initiativ till en idrottshall i Floda. På andra håll väntar dock stora kommunala investeringar på fritidsanläggningar. De nya idrottshallarna i Lerum och Gråbo samt en tennishall vid Aspen är de mest kostsamma projekten 2019. Den totala kostnaden för fritidsanläggningar uppgår till nästan 140 miljoner kronor under året.

Kulturhus och simhall

Under kategorin fritids­anläggningar finns även stora medel budgeterade för ett kulturhus och en simhall 2020 och 2021. Det finns dock fortfarande stora frågetecken kring när och vad som ska ske med dessa två projekt.

Kulturhuset är en del av det stora Dergårdspusslet som ännu inte lagts klart och prislappen på stabiliseringsåtgärder är en avgörande faktor. Det enda kvartetten konstaterar i dagsläget är att kommunen behöver ett kulturhus och att ärendet är brådskande, inte minst för Kulturskolans del.

– Det är ett eftersatt område och med tanke på hur mycket idrotten får med nya hallar och annat så måste kulturen också få sitt, säger Lill Jansson.

I Stenkullen finns pengar avsatta för en ishall, och eventuellt en simhall. Detta beroende på vilket beslut politikerna tar om Vattenpalatset. Som LT skrivit tidigare krävs stora renoveringskostnader för att rädda anläggningen, men exakt hur mycket pengar som krävs är inte fastställt.

– Vi måste ha något konkret att ta ställning till, säger Christian Eberstein.

– I januari får vi mer kött på benen, upplyser Eva Andersson.

Val med två alternativ

Hon anser att Vattenpalatset tillsammans med gymnasiet är kommunens flaggskepp, men samtidigt är hon överens med sina tre kommunalrådskollegor om att äventyrsbadet inte kan räddas till vilket pris som helst. Lill Jansson lyfter även fram de miljömässiga vinsterna med att bygga en simhall tillsammans med en ny ishall.

Det enda som är bestämt är att det blir det ena eller andra alternativet.

– Två simhallar är inte aktuellt, fastslår Lill Jansson.

Ytterligare ett ärende som dragits i långbänk ligger under kategorin renhållning. För 2019 och 2020 finns pengar avsatta för en återvinningscentral i Stenkullen. Också här är det dock oklart när projektet blir av och Eva Andersson konstaterar att många yttre omständigheter satt käppar i hjulen.

– En återvinningscentral är något vi måste lyckas få till under mandatperioden och den får gärna ha ett återbruk, säger hon.

Låneskulden ökar

Skatten ligger kvar på samma nivå som idag medan den budgeterade nyupplåningen och låneskulden kommer att öka under perioden. 2019 ligger den budgeterade nyupplåningen på 233 miljoner kronor och stiger över 300 miljoner för 2020 och 2021, samtidigt som den totala låneskulden stiger från 1,6 till 2,3 miljarder.

– Lerums kommun är en växande kommun vilket är mycket positivt. Det ställer samtidigt krav på nya viktiga investeringar i välfärden. Lerums kommun kommer att få en utvecklad nyupp- låning, men den kommer ligga på en fullt rimlig nivå när vi jämför oss med andra jämförbara kommuner, säger Alexander Abenius.

Dagmammorna vill visa att de fortfarande finns.
– Vi erbjuder ett fantastiskt alternativ till förskolorna och det vore bra om föräldrarna fick veta det, säger Malin Ericson.

I Lerums kommun finns det ett antal dagbarnvårdare, och de känner sig osynliga.

– Men vi vill synas, vi vill att föräldrar ska få veta att det finns alternativ till förskolorna. Nu känns det som att allt färre vet att de kan lämna sina barn hemma hos en dagmamma. Det är många som blir förvånade när jag berättar vad jag arbetar med, säger Malin Ericson.

Vad gör ni för att bli mer synliga?

– Det är flera av dagmammorna som har varit ute och satt upp lappar där de bor, och jag har satt upp information här i Floda, svarar hon och fortsätter:

– De flesta ser bara förskolor som ett alternativ för barnomsorg, men för en del barn är det bättre att vara i en mindre barngrupp i ett hem.

De har också kontaktat mäklare:

– I bostadsannonserna står det ofta 200 meter till närmaste förskola. Det var en dagmamma som kontaktade mäklare och bad dem skriva hur långt det är till närmaste dagmamma också, men det var ingen som nappade på idén.

Gör vardagliga saker

Det finns både privata och kommunala dagbarnvårdare, de sistnämnda har fyra till sex barn i sina grupper. Hon beskriver en vanlig dag, där hon och barnen äter tillsammans och gör vardagliga saker, som att pyssla, vara på lekplatsen eller gå till återvinningsstationen. De arbetar också med olika teman, som till exempel natur och miljö.

– Mycket av det vi gör är baserat på pedagogik, liksom i förskolorna. Barnen ska bli skolfärdiga.

Dagbarnvårdarna går till en lokal vid förskolan en dag i veckan. Då träffas barn och vuxna i de olika dagbarnsgrupperna och så äter man mat från förskoleköket.

Malin har alltid arbetat med barn, först på förskola och sedan två år tillbaka jobbar hon alltså som dagmamma, något hon trivs väldigt bra med.

– Att arbeta med barn är det roligast som finns, ingen dag är densamma, säger hon med ett leende.

Men varför just som dagmamma?

– För att man lär känna barnen på ett annat sätt när de är hemma hos en, det är också så att det är mindre barngrupper vilket innebär mer tid till varje barn.

– Vi kan anpassa dagen efter barnen, är det någon som har sovit dåligt en natt så kan vi sitta i soffan och läsa och ta det lugnt.

CARINA SVENSSON
carina.svensson@lerumstidning.com

I veckans LT blev det fel i nöjeskalendern gällande söndagens evenemang på Nilssons El- & Teknikmuseum.

Rätt ska vara att det mellan klockan 12.00 och 16.00 söndag den 9 december anordnas jul på museet. Gammaldags jul med tomteverkstad för barnen. Museet bjuder på glögg och serverar jul-kaffe i caféet. Nilssons El- & Teknikmuseum, Frödings Allé 32, Lerum