
De rullar ut kyrkvagnen i Lerum och hoppas på det goda samtalet.
Flera tar kontakt för en kopp och en liten pratstund, och Lerums församling hoppas att intresset kommer att öka för den kyrkliga aktiviteten.
– Jag tror det kommer att ta tid för oss att bli etablerade, så vi får nog visa oss ute ett tag, säger Susanne Lindström, som är församlingspedagog i Svenska kyrkan i Lerum.
– Men vi har redan sett att intresset finns.
Första kyrkvagnen
Det var i början av januari som Susanne och Helena Resch Bjurulf, diakon i Lerums församling sedan september, för första gången rullade ut den första kyrkvagnen. Den består av ett campingbord fyllt av kaffe, te och lite kakor.
–Vi gör det här för att vi vill vara utanför kyrkans väggar för att kunna möta alla människor, förklarar diakon Helena.
– Vi kan prata om allting i livet, men har också upptäckt att många är intresserade av trosfrågor. Det ligger i tiden, där det råder mycket press i vardagen.
Susanne berättar att de redan fått många positiva kommentarer och att människor ofta säger att de står för det goda. Bara det är stort.
– Under timmarna vi är ute kommer det fram en jämn ström med människor till oss, säger hon och fortsätter:
– Det finns även de som spanar in oss och går flera varv runt oss innan de kommer fram.
Syns två timmar
Kyrkvagnen kommer att synas varje jämn vecka på tisdagarna mellan klockan tio och klockan tolv. Fram till nu har Helena och Susanne haft röda västar, men i fortsättningen känns de igen i sina blåa jackor.
– Det finns ett stort behov av att prata om stort och smått och man måste inte gå till kyrkan för att göra det, konstaterar Helena.
– Vi vill helt enkelt vara medmänniskor, för jag tror att vi i vår värld med allt det digitala och kommersiella mister närheten till varandra och till det goda samtalet.
Susanne och Helena kommer att rulla runt kyrkvagnen på olika platser i kommunen. Ibland står de på torget, ibland vid stationen eller i någon av Lerums parker.
– Var vi än står är alla välkomna att prata med oss. Det finns många ensamma eller äldre människor, som inte har någon alls att prata med, säger Susanne och Helena.
– Det vill vi ändra på, för nu finns den möjligheten.