När mannen köpte nytt kök till sin bostad i Lerum lät han sin arbetsgivare Västra Götalandsregionen stå för notan. Hjälp med inköp av köket fick han av en alingsåsare anställd på ett byggbolag.

Det är nu ett par år sedan som en man anställd på Västfastigheter, Västra Götalandsregionens fastighetsverksamhet, installerade ny köksutrustning i sin bostad i Lerums kommun. Närmare 140 000 kronor kostade upprustningen av köket. Notan stod dock inte mannen själv för – den hamnade istället på hans arbetsgivare Västfastigheter.

Bokfördes på sjukhus

Med i bedrägeriupplägget var en man boende i Alingsås, och anställd som platschef på ett byggföretag som utförde uppdrag åt Västfastigheter. Via byggbolaget som han var anställd på köpte han in köket, och de båda männen hade gemensamt bestämt att kostnaden skulle bokföras så att det såg ut som att utrustningen köptes in till ett pågående byggprojekt på Östra Sjukhuset.

Båda erkände brott

Nyligen ställdes de båda männen inför rätta i Göteborgs tingsrätt. De båda erkände då rakt av den brottslighet de misstänkts för. Tingsrätten fäller Lerumsbon för bedrägeri och mannen boende i Alingsås fälls för medhjälp till bedrägeri.

220 000 i skadestånd

Ingen av männen förekommer sedan tidigare i belastningsregistret. Domstolen menar att ”det finns anledning att se allvarligt” på den aktuella brottsligheten, men att fängelse inte är nödvändigt som påföljd. Påföljden för de båda männen bestäms nu till villkorlig dom.

De ska också tillsammans betala närmare 180 000 kronor i skadestånd till Västfastigheter och 40 000 kronor till byggbolaget.

Klockan 20.40 på tisdagskvällen stoppade polisen en personbil på Hedeforsvägen i Stenkullen.

Föraren, en man i 55-årsåldern, tros ha kört drogpåverkad och är nu misstänkt för drograttfylleri. Misstankarna mot honom gäller även narkotikabrott genom eget bruk och innehav.

En man och en kvinna är misstänkta för stöld efter att ha gripits i Tollered på onsdagseftermiddagen.

Vid 15-tiden på onsdagen fick polisen larm om att någon hade tagit sig in i ett pannrum på Tollered ströms väg och där stulit en back med öl. Vidare ska två fordon ha råkat ut för inbrott, ur det ena stals kabel och bygglampor och ur det andra navkapslar.

Vid 18-tiden stoppade polisen en man och en kvinna i Tollered. I deras bil fanns vad polisen tror är misstänkt stöldgods från de tidigare händelserna. De båda greps men släpptes efter förhör, och är nu misstänkta för stöld.

Vid 03.30-tiden natten till fredag fick polisen larm om ett inbrott på en byggarbetsplats i Floda.

Någon hade brutit sig in på byggarbetsplatsen, som ligger på Garverivägen, och stulit verktyg. Ingen är i nuläget gripen för brottet.

Vid 02.30 stoppade polisen ett fordon på E20 Lerum.

Föraren, en man, är nu misstänkt för drograttfylleri.

Idag, den 31 mars, fyller inte mindre än 154 personer i Lerum år. Det är flest på hela året.

Statistiska Centralbyrån har på uppdrag av Nyhetsbyrån Siren kartlagt vilken dag på året som flest kommuninvånare fyller år, och för Lerums kommuns räkning är det idag den 31 mars.

Och att dagen då flest fyller år infaller just nu kanske inte är så konstigt. Räknar man bakåt nio månader hamnar man ungefär på midsommarafton.

En man i 60-årsåldern misshandlades svårt på Östlyckan i Alingsås på långfredagen. Fyra personer har gripits av polis och sedan anhållits.

Alingsåspolisen fick larmet till en adress på Oriongatan vid 18.30-tiden. Mannen som ringde hade, enligt polisen, svårt för att redogöra för vad som hänt men uppgav att även lägenhet var sönderslagen. Det var hög ljudnivå i bakgrunden vilket pekade på att det varit någon typ av fest i bostaden.

Den misshandlade mannen var, enligt stationsbefälet, allvarligt skadad och fördes med ambulans till akuten på Alingsås lasarett. Senare fördes han vidare till Sahlgrenska sjukhuset, på grund av sitt tillstånd.

Enligt GP vårdas mannen nu på Sahlgrenska med livshotande skador.

I bostaden där han påträffades fanns också fyra andra personer, som greps och förhördes under kvällen. De anhölls senare av åklagare.

Ann-Christin Löfstrand, vakthavande befäl vid polisen region Väst, uppger att brottet är rubricerat som synnerligen grov misshandel, på grund av det våld mannen har utsatts för.

– De gripna är både män och kvinnor, från 35-årsåldern och uppåt, säger hon.

De fyra anhållna är, enligt stationsbefälet i Alingsås, kända av polisen sedan tidigare.

Vid 00.30 natten till måndag larmades polisen till en adress i Lerum. På platsen påträffades en man i 25-årsåldern som uppträdde förvirrat och visade tydliga tecken på narkotikapåverkan.

Han togs med till sjukhus i ambulans och är nu misstänkt för ringa narkotikabrott genom eget bruk.

Polis varnar för en liga som begår brott mot åldringar i landet – ett tiotal polisanmälningar har anmälts på bara några dagar.

Det är polisens CIRCA-grupp, stationerad i Vårgårda, som nu gått ut med en varning efter att flera brott mot åldringar har anmälts i södra och västra delarna av landet.

– Det är personer som har rest in i södra Sverige och som sedan jobbar sig uppåt, säger Håkan Carlsson, chef för CIRCA-gruppen, om gärningsmännen.

Rör sig snabbt

De nu anmälda brotten har gått till enligt ett liknande mönster: En gärningsperson, oftast en ensam kvinna, ringer på hemma hos en åldring och uppger sig samla in pengar, eller ber om att få fylla på en flaska med vatten. Väl insläppt i offrets bostad har det sedan stulits kontanter eller smycken.

– Svårigheten är att de här personerna arbetar över stora geografiska områden. När vi får in en anmälan kan de redan befinna sig ett tiotal mil från platsen där brottet begicks, säger Håkan Carlsson.

”Pågående förundersökning”

Hur många personer som är inblandade i den aktuella brottsligheten är oklart. Enligt polisens uppgifter har det i samband med stölderna suttit en man i en väntande bil, beredd att köra gärningspersonen från platsen. Polis har också fått in uppgifter om att ligan färdas i bilar med tyska registreringsskyltar.

Har ni en bild av vilka gärningspersonerna är?

– Det är ingen jag vill prata om, det är en pågående förundersökning, säger Håkan Carlsson.

Släpp inte in okända

Polis har erfarenhet av en liknande liga som opererade i landet under slutet av fjolåret. I det fallet kunde de gripa flera personer i Uppsala, Gävle och Hudiksvall – till den konstellationen tror sig polisen kunna knyta cirka 200 brott.

– Vår erfarenhet är att de här ligorna fortsätter tills de lämnar landet eller tills de åker fast, säger Håkan Carlsson.

Polisens råd är att inte släppa in okända människor i sin bostad. Skulle någon ändå gå in i bostaden så är uppmaningen att hålla personen, och även ytterdörren, under uppsikt så att ingen annan smiter in. Polis menar att man snarast ska försöka få ut personer ur bostaden om de har trängt sig på.

”Vill jobba i det tysta”

– Det här är personer som mycket sällan använder våld. De vill jobba i det tysta och väcka så lite uppmärksamhet som möjligt, säger Håkan Carlsson.

Polis uppmanar alla som har blivit utsatta för stölder eller stöldförsök att göra en polisanmäla, och att inte röra föremål som gärningspersonerna eventuellt har rört vid i bostaden.

För att komma åt stöldligorna ber polisen nu också allmänheten om hjälp med iakttagelser av personer och fordon som kan sättas i samband med brotten.

Under åren i Lerum har Rosalia fått vänner som bryr sig om henne och som hon bryr sig om.

Under årens lopp har Rosalia byggt upp ett starkt kontaktnät i Lerum. Några av vännerna är konstanta medan andra av olika anledningar har bytts ut. Eva Rados Edelius och Camilla Blomgren är två av dem som står henne allra närmast.

– Mina två finaste kompisar. Jag är så glad över att ha dem, säger Rosalia med ett leende.

Båda har träffat Rosalias familj och Rosalia har träffat deras familjer.

– Vi hjälper varandra, Rosalia brukar till exempel baka oerhört gott bröd till oss när vi ska ha besök, säger Eva.

Vad tycker ni om hennes idé att starta ett bageri?

–  Jättebra. Vi är glada för hennes skull, säger Camilla.

– Det är verkligen en bra idé. Och vi kommer fortsätta att ha kontakt även om hon inte sitter här. Jag har andra vänner som inte bor i Sverige och det går alldeles utmärkt, säger Eva.

Första gången

Hon träffade Rosalia när hon precis hade börjat sitta utanför affären. Eva hade pratat med Olga som satt på samma plats innan.

– Jag hade bytt några ord med Olga, och när det regnade hjälpte hon mig till bilen genom att hålla upp ett paraply över barnvagnen. När det istället var Rosalia som satt utanför affären frågade jag var Olga var, säger hon och fortsätter:

Lika men olika

– När vi pratade blev det väldigt tydligt att vi hade liknande livssituation, vi är i ungefär samma ålder och båda är småbarnsföräldrar, men våra liv ser så oerhört olika ut. Jag frågade till exempel vad hon hade ätit den dagen och hon visade en liten plastburk. När jag gick in i affären såg jag att det var utförsäljning på burkarna som innehöll kall sås. De kostade bara några kronor. Det blev oerhört tydligt att hennes dag är så annorlunda från min och de flesta andras.

– Jag handlade en kasse med mat till henne och sedan dess har vi fortsatt vara vänner. Relationen har utvecklats under åren som gått.

Camilla träffade Rosalia något år senare.

– Hon tittade på mig med varma, fina ögon. Sedan började vi prata, säger Rosalia med ett leende.

Rosalia hoppas kunna uppfylla sin dröm – att starta ett bageri. Om allt går som planerat är den första maj sista dagen hon sitter utanför Ica Kvantum och tigger.

Rosalia är välbekant för många Lerumsbor, hon har suttit och tiggt utanför Ica Kvantum i Hulan sedan snart fyra år tillbaka.

Om hon själv fick välja skulle hon inte vara här. Hon vill vara hemma hos sin familj, som består av fyra barn, maken, föräldrarna och brodern och hans familj. Nu hoppas hon att det ska bli verklighet.

– Jag älskar att baka och min önskan är att kunna försörja mina barn genom att starta ett bageri. Jag hoppas och håller tummarna för att det ska gå. Jag vill arbeta, jag vill inte bara sitta och tigga, säger hon.

Som turist

Med ett stort leende utbrister hon sedan:

– Tänk om det skulle gå så bra att jag kan komma tillbaka till Lerum som turist. Vi kan hälsa på mina vänner, och jag kan visa mina barn hur det är här. Och då kan jag gå in på Ica Kvantum och handla som alla andra kunder.

Hoppas på hjälp

Hon och hennes Lerumskompisar jobbar nu hårt för att samla in en startplåt till Rosalias bageri. Tanken är att hon ska sitta utanför matbutiken för allra sista gången den första maj, den andra maj åker hon till Bulgarien.

– Jag sitter här för mina barns skull men nu orkar jag inte fortsätta så här längre, jag vill inte vara borta från mina barn, säger hon och fortsätter:

– Jag tror att både de som tycker om mig och de som inte tycker om mig tycker att det är bra att jag är hemma med mina barn. Jag är jättetacksam om någon vill hjälpa till och skänka pengar så att jag kan starta ett bageri.

Hon är noga med att poängtera att hon inte är tvingad att sitta och tigga och att det inte heller är någon liga som tar hennes pengar.

– Är det någon som skänker 20 kronor till mig så går alla 20 kronorna till mig och mina barn.

Alla lika

Under årens lopp är det många som har varit snälla mot henne, sedan är det också många som ignorerar henne och så finns det de som är elaka. Till exempel var det en man som körde in en kundvagn i magen på henne när hon var gravid. Hon har upprepade gånger vädjat om att de som är arga på henne ska låta henne vara ifred, att de ska ignorera hennes istället för att vara otrevliga. All negativitet riktat mot henne är också en orsak till att hon inte orkar vara tiggare längre.

– Jag behandlar andra människor med respekt och vill själv också bli behandlad så, säger hon.

Tidningen har skrivit om Rosalia flera gånger. Första gången var våren 2015 då berättade hon att livet hemma i Bulgarien var tungt. Varken hon eller hennes man hade arbete.

– Det finns inga jobb att söka, och jag kan inte förklara varför det är så, sa hon.

Paret såg ingen annan utväg än att lämna hemlandet för att få ihop pengar så att barnen kunde få mat, kläder, tak över huvudet och gå i skolan. Sedan dess har alltså Rosalia suttit utanför matvaruaffären så gott som varje dag. Hon är lycklig över att ha hittat en annan väg. Och hoppas innerligt att idén om ett eget bageri ska kunna förverkligas.

Annika Sjöberg, sektorschef på samhällsbyggnad, svarar på varför det tar så lång tid innan en detaljplan kan antas och andra frågor.

Hur många detaljplaneförfrågningar för bostadsbyggnation ligger på vänt?

– Ett tjugotal ärenden med bostadsinnehåll, som fått positivt planbesked, är planerade för framtida planstart. Det är allt från ett fåtal bostäder till betydligt större projekt. Vi har en planering som sträcker sig fram till 2025, så det är även planer som inte startar förrän om några år.

Hur ser fördelningen ut per kommundel?

– Ungefär hälften är i Lerum, följt av Floda och Gråbo. Vilket väl speglar befolkningens fördelning i kommunen.

Hur lång tid tar det innan en detaljplan kan antas?

– Det beror helt och hållet på detaljplanens komplexitet. Just nu har vi många detaljplaner igång med så kallat utökat förfarande. De kräver en stor mängd utredningar. Tidplanen påverkas exempelvis av platsens förutsättningar som buller, geoteknik och trafik. I dessa frågor är inte kommunen beslutsfattare utan de styrs av myndigheter som länsstyrelsen och Trafikverket. Tidplanen påverkas även av eventuella överklaganden. Därför är 32-48 månader mellan uppdrag och antagande varken ovanligt eller anmärkningsvärt för ett så omfattande arbete.

Hur prioriterar ni i vilken ordning ni arbetar med dem?

– En prioritering kan föreslås från förvaltningen sida, baserad på kunskaper om exempelvis hur pågående planering påverkar kommande planering i olika områden. Men i slutänden är det ett politiskt beslut.

Varför tar det så lång tid?

– Varje planarbete innebär ett myndighetsutövande, inte bara från kommunens sida. Det måste alltid säkerställas att lagstiftningen följs och att den demokratiska processen inte åsidosätts. Det tar tid att få beslut från myndigheter och remissinstanser. Både sakägare och allmänhet måste också få möjlighet att yttra sig, vilket görs i samband med samråd och granskning.
Varje skede i detaljplanen kräver dessutom en politisk hantering.

Politikerna har gett tjänstemännen i uppdrag att titta på om det finns snabbare sätt att hantera de mindre planerna.

Rutger Fridholm, Miljöpartiet, är kommunalråd med särskilt ansvar för samhällsenheten. Nedan svarar han på en rad frågor:

Kan du utveckla vad det är ni bett tjänstemännen om?

– Vi har gett förvaltningen ett uppdrag att se över hur man kan snabba upp hanteringen av enkla planer, med enkla menar vi sådana som inte kräver en massa utredningar. De ska ju ändå passera samråd och granskning.

Är det er önskan att det ska gå snabbare?

– Ja, definitivt. Om vi alltid har tre år innan vi startar planarbete så är det något fel. Det finns en puckel som vi måste arbete bort.

Har du någon kommentar till att en person har köpt en fastighet med positivt planbesked som bara får veta att kommunen kan börja arbeta med planen tidigast 2021.

– Som jag sa tidigare, vi måste arbeta bort puckeln. Ett planarbete bör komma igång senast ett år efter förhandsbeskedet.

Har du hört att det går långsammare att få igenom bostadsbyggnation i Lerums kommun än i andra kommuner?

– Jag har ingen heltäckande bild av andra kommuner, men jag vet att det finns andra med kortare köer, vilket kan bero på att antalet ansökningar om planer inte är så många.

Varför tar man inte in extern hjälp som vad jag förstår sker i exempelvis Partille och Göteborg?

– Det tas in extern hjälp även i Lerum. Jag vet inte om andra kommuner tar in proportionellt mer.

Har ni gjort något som snabbar på processerna under era fyra år vid makten?

– Vi har försökt få fart på processerna, men det är inte lätt med rådande personalsituation. Trycket inom branschen är mycket stort. Privata byggare och Göteborgs stad är svåra konkurrenter. Vi har brist på handläggare – arkitekter, ingenjörer med flera. Vi har svårt att rekrytera och nyrekryterade måste arbeta något år innan de kommer upp i full kapacitet.

När de unga fått några års praktik hos oss lockas de över till exempelvis Göteborg.

Det finns tidsgräns för hur lång tid ett ärende får ta på bygglovsenheten men inte på planenheten. Varför?

– När det gäller bygglov är det maximalt 70 dagar från det alla handlingar och utredningar är gjorda till beslut i nämnden. Till exempel kan en avloppsutredning göra att tiden före man börjar räkna de 70 dagarna förlängs. Det stämmer inte att det finns en tidsgräns för hur lång tid ett ärende får ta på bygglovsenheten. Det är tiden från allt är klart som det finns en tidsgräns på. Parallellen med detaljplan skulle vara tiden från då alla utredningar med mera är klara tills kommunfullmäktige beslutar om planen.

– Det stora problemet är ändå tiden det tar från ansökan till att planarbetet startas. Återigen, vårt stora problem är bristen på personal på planavdelningen.  Även om man kan hyra in personal för olika delar av planarbetet måste kommunen hålla i det. Vi har nu igång några försök med entreprenörsstyrda planarbeten. I dessa är kommunens engagemang lite mindre.

Villa Säfvehöjd skulle rustas upp och få två nya flyglar, här skulle det bli totalt 26 lägenheter för personer från 70 år och uppåt. Men projektet har stannat upp. Ägarna, som har bostadsprojekt i många andra kommuner, har aldrig varit med om något så långsamt som Lerums kommuns planenhet.

För ett år sedan var Petter Skoglund full av tillförsikt. Han och hans partners hade köpt Villa Säfvehöjd, fått positivt planbesked och trodde att de låg i startgroparna för att få bygga totalt ett 30-tal lägenheter i det gamla huset och de två flyglarna som de ville bygga intill huset. Han såg fram emot att få arbeta i sin egen hemkommun.

Idag låter han väldigt annorlunda.

– Jag har aldrig varit med om något som sköts så dåligt som Lerums kommuns planenhet, slår han fast och fortsätter:

– Kommunen kunde väl göra som andra kommuner med liknande problem, ta hjälp av externa byråer. Men här gör man ingenting. Vi bor i en av de tio främsta tillväxtkommunerna men växer som Örkelljunga. Det är inte klokt.

Vill ha byggnation

Att det fanns ett positivt planbesked innebär att politikerna vill att det ska byggas bostäder i Villa Säfvehöjd. Det är dock så att det under det gångna året inte har hänt särskilt mycket. Det enda Petter Skoglund har fått reda på är att kommunen inte sätter igång med detaljplanarbetet för hans tomt förrän tidigast 2021.

– Så om vi har tur kan vi börja om tre år, men det är inte ens säkert att vi börjar då, det tar kanske ännu längre tid, utropar han med illa dold ilska och fortsätter:

– Det här är en hastighet som dödar all utveckling. Som det ser ut nu kan planen ta fem till sju år att ändra. Jag har gjort exakt samma ändring i Göteborgs stad, och där tog det fyra månader.

– Varför finns det inte en tidsgräns för hur lång tid ett planärende får ta?

Blir 80+

När han för ett år sedan gick ut i tidningen och berättade om sina planer var det flera personer som anmälde intresse för att köpa en av lägenheterna. Samtliga var över 70 år och för att anpassa sig till marknaden bestämde sig byggherrarna för att bygga bostäder för 70+, alltså för personer som är 70 år och äldre.

– Men ska det dra ut så här på tiden blir det ju 80+.

– Det finns en uppenbar efterfrågan, och de nya lägenheterna kommer att innebära att köparnas villor i området kommer ut på marknaden för barnfamiljer. Är inte det bra? Behövs inte det i Lerum? undrar han retoriskt.

I etapper

Just nu står huset och förfaller. Kostnaden för att ha igång det är 3-400 000 kronor om året. Att renovera kostar minst 10 miljoner och en stor renovering för att göra i ordning huset till lägenhetshus skulle kosta 20 till 25 miljoner kronor.

– Men det går inte att dra igång en renovering innan vi vet om vi får ha lägenheter i huset. Det är väl rätt självklart att ingen är beredd att göra en sådan förlustaffär, konstaterar han krasst.

När ägarna märkte att det gick trögt att komma igång med detaljplanen sökte de lov för att bygga om huvudhuset till lägenhetshus. Tanken var att göra detta först och bygga till flyglarna senare. Men inte heller detta var det så lätt att få göra.

När ärendet var uppe på miljö och byggnämnden fanns oenighet bland politikerna. Det ska tas upp igen på nästa möte och nu verkar det finnas större enighet.

– Jag fick först veta att det inte skulle gå. Och tänk vilka intäkter Lerums kommun missar på att det inte byggs några nya bostäder här. Och jag tror inte att det bara är vi som drabbas av den här trögheten, säger fastighetsägaren.

Tvingas riva

I det här fallet handlar det om en så kallad frimärksplan, alltså enbart för den här fastigheten. I den nuvarande planen står det att det är bostadshus för två familjer.

– Och det har väl aldrig stämt så vi tänkte att det förmodligen inte skulle vara så svårt att ändra planen. Men där hade vi visst fel, säger Petter Skoglund.

Teamet bakom Villa Säfvehöjdprojektet konstaterar att de inte har råd att ha kvar huset om planen inte blir klar inom en relativt överskådlig framtid.

– Det vore så klart synd, men huset står och förfaller. I sådana fall får vi väl helt enkelt söka rivningslov.

Flera drogrelaterade brott rapporterades i kommunen på söndagskvällen.

Vid 19.15 stoppade polisen en bil på Hedeforsvägen. Föraren rapporterades för drograttfylleri samt narkotikabrott genom innehav och eget bruk.

Klockan 19.40 stoppades en ung kille i Floda. Han rapporterades för narkotikabrott genom eget bruk.

En stund senare, vid 21.37 på söndagskvällen, stoppades polisen en bil i Drängsered. Föraren blåste positivt och visade sig ha 1,44 promille alkohol i utandningsluften. Han är nu misstänkt för grovt rattfylleri.

Under måndagen rapporterades tre unga personer för ringa narkotikabrott i Lerum.

De tre personerna stoppades av polis i centrala Lerum på måndagsmorgonen och förmiddagen.

Till helgen blir det återigen inställd tågtrafik mellan Alingsås och Göteborg. Det påverkar också vissa tåg från Vårgårda och Herrljunga.

På tisdagseftermiddagen kontrollerade polisen en ung man vid stationen i Lerum.

Han visade tecken på att vara narkotikapåverkad och hade även en kniv på sig. Han rapporterades för ringa narkotikabrott genom eget bruk och brott mot knivlagen.

Bättre skyltning, fartkameror och siktröjning. Det är några av åtgärderna som Trafikverket föreslår för att göra Härskogsvägen säkrare.

Efter den svåra olyckan på Härskogsvägen den 23 mars då två personer omkom har röster åter höjts om att vägens säkerhet måste förbättras. Många vill att hastighetsgränsen på vägen ska sänkas. Många vill också se ett förbud mot tung trafik på den slingriga vägen.

Vid årsskiftet presenterade Trafikverket en ny åtgärdsvalstudie för väg 523, Härskogsvägen. Vägen går genom både Lerum och Härryda kommuner och sträcker sig över tio kilometer.

Studien berör cirka fem kilometer som till största del ligger i Lerums kommun, från korsningen med Brunstorpsvägen i norr till infarten till parkeringen vid Härskogens boende, vid Lilla Härsjön.

Joakim Karlsson, utredare vid Trafikverket, har varit projektledare för studien, där även företrädare för bland andra Lerums kommun, Härryda kommun och Räddningstjänsten Storgöteborg medverkat.

– Det har skett en del olyckor och vi har fokuserat på att utreda den mest olycksdrabbade delen för att möjligtvis hitta åtgärder som vi snabbt kan genomföra, säger han.

Hög frekvens olyckor

I studien konstateras bland annat att sträckan har en varierande standard, och att den är bitvis ganska krokig och har många korsningar och anslutningar till bostadsfastigheter. Man konstaterar också att det är en hög frekvens olyckor på vägen i förhållande till dess längd, och att olyckorna främst sker på grund av omkörningar och upphinnande av framförvarande trafik. Det inträffar även en hel del viltolyckor.

I studien listar Trafikverket de åtgärder som man anser att man bör gå vidare med. Det handlar bland annat om att sätta upp fartkameror.

Många som hört av sig till LT har förespråkat en sänkning av hastigheten på vägen. Enligt Joakim Karlsson på Trafikverket är problemet snarare att många inte håller den gällande hastighetsbegränsningen och att man inte anpassar farten efter vägen.

– Redan idag på de hastighetsmätningar vi gjort är det hälften som kör för fort, medelhastigheten ligger ungefär på den skyltade hastigheten, säger Joakim Karlsson och fortsätter:

– Att sänka hastighetsgränsen skulle troligtvis inte innebära att fler skulle sänka hastigheten. Fartkameran ser vi som en bättre åtgärd för att få folk att hålla hastigheten.

Han menar att vägen håller för lastbilstrafik, förutsatt att de som färdas på den följer hastighetsbegränsningen och sänker farten ytterligare i kurvor. Vidare uppger Joakim Karlsson att Trafikverket i sina system har en notering om att Härskogsvägen inte är lämplig för så kallade dispenstransporter, det vill säga transporter som är bredare, längre eller tyngre än vad grundbestämmelserna medger och som kräver dispens.

En annan åtgärd Trafikverket anser att man bör gå vidare med är att se över och komplettera vägräcken och att göra en tydligare utmärkning av kurvor med fler så kallade chevroner (pilar). Där har Trafikverket identifierat ett antal platser som kan förbättras.

– Det finns bergsskärningar ganska nära vägen på flera ställen, flera är inte skyddade alls. Där till exempel föreslår vi vägräcken, säger Joakim Karlsson.

Chevroner finns idag på vägen för att varna för kurvor, men enligt Joakim Karlsson skulle de kunna sitta tätare och vara större för att bli ännu tydligare.

Kollektivtrafik

I rapporten tas frågan upp om kollektivtrafik mellan Lerum/Alingsås och Landvetter flygplats, något som saknas idag. För Trafikverkets del handlar det då om att föreslå en sådan trafik till kommunerna, Västtrafik och Västra Götalandsregionen.

– Vi har hört av flera att det är många som kör fort när de ska till Landvetter flygplats, det skulle vara bra om fler kunde åka kollektivt, säger Joakim Karlsson.

En ytterligare åtgärd som Trafikverket förespråkar är att röja undan buskar och träd vid olika platser längs vägen för att förbättra sikten. Bland annat vid kurvor och vid infarten till motionscentralen, men även vid andra anslutningar. Att stänga av en anslutning på kommunal mark vid Kollsjön genom att sätt upp en bom är ytterligare en åtgärd som kan förbättra säkerheten.

Av de förespråkade åtgärderna är det enligt Joakim Karlsson redan klart att vägräcken, siktröjning och chevroner ska utföras. Planering av vägräcken och skyltning kan påbörjas till hösten och själva åtgärderna påbörjas nästa år. Siktröjningen kan komma att utföras i år.

När det gäller hastighetskameror bestäms det på nationell nivå på Trafikverket.

– Därför kan vi inte säga nu när de eventuellt kommer att sättas upp, säger Joakim Karlsson.

En privatperson har planterat en ny kastanj utanför Tingshuset där den gamla sågades ner.
Nu har ytterligare ett misstag begåtts, en aroniahäck vid Lerums bygdegille som skulle få vara kvar togs ner.

Som LT tidigare berättat togs det stora kastanjeträdet utanför Tingshuset bort på grund av miss i kommunikation.

– När det gäller kastanjen i Tingshusparken gick det för fort och vi har brustit i kommunikationen. Jag beklagar det, har Annika Andersson, verksamhetschef på kommunens tekniska service, sagt i en tidigare artikel.

En debatt har uppstått. Och nu har någon som saknade trädet bestämt sig för att plantera ett nytt.

Annika Andersson svarar på några frågor med anledning av detta:

Är det en privatperson som har planterat den nya kastanjen utanför tingshuset?

– Som jag nämnt tidigare kommer vi ersätta kastanjen med annan växtlighet, fast på annan plats eftersom det går ledningar i marken där. Det är inte vi från kommunen som planterat något nytt framför tingshuset.

Kommer trädet att få stå kvar?

– Ett nyplanterat träd behöver en hel del omvårdnad och skötsel, och som det är nu har inte vi det trädet inom vår omsorg. Vi får se hur trädet mår och hur det påverkar den omgivning där det står.

Om inte: Vad händer på platsen?

– Vi inväntar lite mer vårvärme, på kort sikt är tanken att så gräs.

Ytterligare en händelse gällande växtligheten i kommunen har nyligen inträffat. Som Jan Sjödahl skrev i sin insändare i förra veckan har häcken som stod vid hembygdsparken sågats ner.

– Häcken togs ner i samband med att fler parkeringsplatser anlades där under tiden som den nya idrottshallen byggs. Meningen var att den skulle stå kvar under byggtiden och det var också formulerat så i avtal men av misstag togs den alltså bort ändå, säger Johanna Ek Wahlqvist, enhetschef på kommunens mark- och exploateringsenhet.

Hon fortsätter:

– När hallen är färdigbyggd kommer platsen att återställas och en ny häck planteras för att ersätta den gamla. Det kommer att skrivas ett tillägg till avtalet om parkeringsplatserna för att säkerställa så att det blir gjort.