Inom kort stänger SEB sitt bankkontor i Alingsås – hela verksamheten flyttar då över till bankens kontor i Lerum.

Vid årsskiftet stänger SEB sitt kontor på Kungsgatan i Alingsås. De anställda och hela verksamheten flyttar då över till kontoret i Lerum som därmed expanderar och blir större.

– Personalen flyttar med till Lerum. Det blir tryggare för kunderna att kunna behålla sina rådgivare, säger Maria Roth, regionchef på SEB.

”Ändrat kundbeteende”

Bankkontoret i Alingsås är relativt litet och har i dag sex personer anställda. Ändrade kundmönster ligger bakom beslutet att slå ihop Alingsåskontoret med kontoret i Lerum.

– Vi följer ett förändrat kundbeteende. Det blir allt färre besökare i våra fysiska bankkontor, säger Maria Roth som konstaterar att kunderna i allt högre grad använder sig av telefonbanken eller av bankens app för att göra sina bankärende.

– Det är så kunderna vill möta oss idag, säger hon.

Fler kontor stänger

SEB ser nu över alla sina bankkontor i Västsverige och fler sammanslagningar är på gång. Kontoret i Falköping ska stängas och slås ihop med kontoret i Skövde, och i Kinna stänger man bankkontoret för att flytta verksamheten till Borås.

– Vi vill bygga större enheter så att vi inte blir så sårbara, och då kan vi ge kunderna bättre service, säger Maria Roth.

En 23-årig man från Lerum döms till fängelse i två månader för narkotikabrott. Detta enligt en nyligen meddelad dom i hovrätten, som i stort fastställde Alingsås tingsrätts dom.

Domen gäller innehav av 4,79 gram kokain. Det var tredje gången mannen dömdes för liknande brottslighet. Den här gången ertappades han dessutom med narkotika under prövotid från ett tidigare brott.

23-åringens advokat hade yrkat på att åtalet skulle ogillas, men så blev alltså inte fallet.

En singelolycka inträffade i Sjövik vid halv sju-tiden på måndagsmorgonen.

Den manliga föraren fördes till sjukhus med oklara skador. Polisen har upprättat en anmälan om misstänkt rattfylleri.

Två personer greps på måndagseftermiddagen efter att ha försökt panta burkar med påklistrade streckkoder.

Händelsen inträffade vid 17-tiden på Ica Kvantum i Hulan. Polisen rubricerar det inträffade som bedrägeri.

Tågtrafiken genom Lerum stoppades vid 19-tiden på måndagen. Orsaken var att det befann sig obehöriga personer på spårområdet.

Vid 19.30 hävdes stoppen och trafiken släpptes åter på.

Idag är Gråbo en vit fläck på gymkartan, men inte så länge till. Den 1 maj nästa år öppnar Nordic Wellness en anläggning på Mjörnbotorget.

Den nya anläggningen blir ett så kallat expressgym. Gymmet kommer att ha utrustning för styrketräning och konditionsträning, med möjlighet att träna från tidigt morgon till sen kväll, men inte ha några gruppass.

– Vi har klubbar i Partille, Alingsås och Lerum så det känns naturligt att öppna ett gym i Gråbo också. Det finns en bra träningskultur i området, det ser vi på alla föreningar, säger Magnus Wilhelmsson, vd på Nordic Wellness.

I och med den omfattande utvecklingen av centrum tycker han att Gråbo blivit en mer attraktiv ort att bedriva verksamhet på. Där byggs många nya bostäder och det upprustade Mjörnbotorget nyinvigdes i april.

– Torget utvecklas och vi är en del av den utvecklingen, konstaterar Magnus Wilhelmsson.

Rivningsarbete

Nordic Wellness tar över befintliga lokaler. Just nu pågår rivningsarbete och därefter väntar bland annat installation av nytt ventilationssystem. Utrymmet är cirka 400 kvadratmeter.

– Det är en fin lokal och absolut en okej storlek.

Med sina 155 anläggningar är Nordic Wellness en av de största gymkedjorna i Sverige.

Utökar

Anläggningen blir den andra i kommunen. I oktober förra året invigde man sitt gym på Takåsen i Lerum. Platschefen där, Beatrice Otterberg, ser positivt på satsningen.

– Att vi öppnar Nordic Wellness i Gråbo känns som en självklarhet. Vi kommer nu kunna erbjuda invånarna i Gråbo ett helt nytt gym på hemmaplan. Och för våra medlemmar på klubben i Lerum ger vi möjligheten att kunna träna på fler ställen i kommunen med sitt befintliga medlemskap, säger hon.

Genom ett samarbete med EU har kommunen sedan 2009 haft fokus på landsbygdens besöksnäring. Nu har ännu ett stort projekt blivit beviljat.
– Det finns ett stort värde i detta för alla inblandade, säger näringslivschef Åsa Qvist Ek.

Lerums kommun har tillsammans med ett flertal aktörer runt sjön Sävelången sökt pengar från EU-projektet ”Göteborgs insjörike” för att göra en satsning på besöksnäringen i området. Området rör sig ifrån Sävelångens södra till norra spets och involverar Floda, Tollered, Nääs, Norsesund och Öijared.

Många lyckade projekt

– Nääs slott är själva hjärtat i området gällande besöksnäringen, men vi vill öka samarbetet mellan alla de olika aktörerna i området, säger Åsa Qvist Ek.

Många föreningar och organisationer har tidigare beviljats pengar från EU-programmet med början redan år 2009. Det senaste projektperioden pågick mellan 2009 och 2014 och nu befinner man sig i den nya perioden som sträcker sig fram till 2020.

Det har blivit 16 projekt totalt till kommunen under åren och det senaste tillskottet på 1,6 miljoner är ett av de största. Tanken är att även knyta an till de projekt som redan avslutats, eller pågår, i området som exempelvis Floda-Nääs Sjöpromenad och Nääs för alla.

Det nya projektet handlar om att öka samverkan mellan aktörerna i området Sävelångsbygden som nu ska utvecklas till ett hållbart besöksmål enligt Åsa Qvist Ek.

Tipsar om varandra

– Vi behöver se över hur den turistiska infrastrukturen ser ut, det vill säga kommunikationer, parkeringar, skyltning, papperskorgar och inte minst marknadsföring av den gemensamma destinationen. Men även att man känner till varandras verksamheter och rekommenderar varandra till våra besökare. Sedan kommer vi ta fram nya gemensamma event och paket, berättar Åsa Qvist Ek.

Den 6 november är det planeringsmöte för projektet vilket dock inte kan starta förrän klartecken ges ifrån Jordbruksverket, som är kontrollinstans. Enligt Åsa Qvist Ek är 1,6 miljoner mycket pengar i sammanhanget och redan nu är det bestämt att man ska anställa en så kallad destinations­producent. Denne ska ta fram utökade möjligheter att binda ihop området och göra det mer attraktivt att besöka.

Vad innebär detta konkret?

– Det finns massor av idéer, vi har en grupp som jobbar med att lyfta fram området som vi kallar för Nääs & Co. Vi har anordnat rundturer i området och gjort en tidning. Men nu kan vi alltså utveckla detta arbete och vi har pratat om ett veteranbilsrally, fortsatt engagemang i Barnfestival, fler och utökade båtturer på Sävelången och så vidare.

Den 10 november är det dags för årets Entreprenörsgala. Den här gången hålls galan på Öijared Resort.

Festlig klädsel, välsmakande mat, underhållning och tal. Och inte minst prisutdelning i sju olika kategorier. Entreprenörsgalan bjuder i vanlig ordning på en glamourös kväll där kommunens företagare hyllas.

Årets gala är den femte i ordningen sedan starten 2012. Fram tills nu har tillställningen hållits på Aspenäs herrgård, men i år byter arrangörerna plats till Öijared Resort.

– Det här är första gången vi är på Öijared. Det ska bli spännande och trevligt att prova ett nytt ställe, säger Jaana Kollberg i Arbetsgruppen för Entreprenörsgalan 2017.

Under kvällen väntar en trerättersmeny med tillhörande dryck, underhållning och dans till The Cadillac Band och DJ Tina. Håller ihop det hela gör konferenciern och Lerumsbon Micke Solkulle, som har en bakgrund inom radio men nu jobbar som social media manager på Liseberg.

Prisutdelning

Förutom mat, dryck och underhållning väntar givetvis även prisutdelning. Där här gången i inte mindre än sju kategorier. Vilka som är nominerade i varje kategori kan ni se i artikeln här intill.

Nytt för i år är att ett pris delas ut i kategorin Årets tillväxtföretag. Priset delas ut av Lerums kommun och Business region Göteborg, BRG

– Den som vinner i kategorin Årets tillväxtföretag får förutom äran även ett års medlemskap i Expedition Framåt och fyra timmars rådgivning, säger Jaana Kollberg.

Expedition Framåt är ett tillväxtprogram i regi av BRG som riktar sig till små och medelstora företag som har ambitionen att växa.

Galan har 150 platser och det finns nu inte så många biljetter kvar.

– Endast 17 biljetter återstår. De brukar gå åt under de sista dagarna, säger Jaana Kollberg.

För den som vill övernatta efter festligheterna finns så klart möjlighet till det på Öijared Resort. För den som hellre sover i den egna slafen kommer en buss att gå klockan 01.15 från hotellet till Tollered, Floda, Lerum och Gråbo.

– Det ligger många ideella timmar bakom arrangemanget men nu ser vi alla fram emot att få hylla kommunens företagare för sina insatser och vi hoppas att alla får en helt fantastisk kväll, avslutar Jaana Kollberg.

Kommunalrådet Dennis Jeryd är förvånad och besviken på Konkurrensverkets beslut att kräva avgift av kommunen för otillåten direktupphandling.

Kommunalrådet Dennis Jeryd (S) svarar på frågor:

Vad är din kommentar till beslutet?

– Jag är väldigt förvånad och besviken på Konkurrensverkets förslag till beslut. Lerums kommun, har utifrån bosättningslagen, att ordna bostäder till nyanlända. Vi har lyckats bra med det och är en av få kommuner i Göteborgsregionen som kommer att klara att få fram bostäder. Men för att lyckas med det så behövde vi agera snabbt eftersom det är långa processer.

– Konkurrensverket för fram att vi borde byggt bostäder tidigare och det är jag den första att skriva under på men vi kan faktiskt inte resa i tiden, så det tycker jag är en väldigt märklig kommentar.

– Staten har gett oss ett uppdrag som varit väldigt svårt att lösa. Att då Konkurrensverket för fram att de vill ge lägga avgiften på en avskräckande nivå är häpnadsväckande. Jag skulle vilja ställa frågan tillbaka till verket vad de tycker att vi skulle gjort istället?

Tycker du att Lerums kommun skulle ha agerat annorlunda?

– Nej, det tycker jag inte.

– Vi har fått ett åtagande om att ta emot nyanlända och detta var för oss en lösning på det problemet. Genom att också erbjuda hälften av lägenheterna till den ordinarie bostadsmarknaden kan vi få till bostäder i den stora bostadsbrist som råder i Lerums kommun, och i hela storstadsregionen, men också bidra till en bättre integration. Det är återigen häpnadsväckande att inte Konkurrensverket vill ta hänsyn till detta. Ur ett juridiskt perspektiv tycker jag att Konkurrensverket gör en för hård tolkning och att det måste ha funnits utrymme att använda undantaget i en så extraordinär situation.

– Slutligen så har frågan om alternativkostnaden varit uppe. Utan dessa bostäder så fanns det en överhängande risk för att vi skulle varit tvungna att använda hotellrum och då skulle vi fått en oerhört hög kostnad som hade belastat kommunens ekonomi kraftigt.

Var beslutet förvånande?

– Ja och nej.  Vi var medvetna om risken, men jag tycker att Konkurrensverket borde ha större förståelse för den pressande situationen och jag är mycket förvånad över deras hårda linje. Samtidigt har verket, efter att kommunstyrelsen fattade beslut, i flera liknande tillsynsärenden kommit till samma slutsats som i tillsynsärendet gällande Lerums kommun, så med den vetskapen så kom det inte som en överraskning, men det var ju kunskap vi erhöll först efter det fattade beslutet.

Har du någon annan kommentar?

– Ärendet är ännu inte avgjort, det är förvaltningsrätten som avgör om upphandlingsskadeavgift ska dömas ut, vi får således vänta och se om förvaltningsrätten gör samma bedömning som Konkurrensverket.

Oppositionsrådet Alexander Abenius tycker att pengarna som kommunen riskerar att behöva betala kunde användas till skola vård och omsorg istället.

Moderaterna och Sverige­demokraterna reserverade sig mot beslutet att köpa bostäderna i december 2016. Kristdemokraterna lämnade en protokollsanteckning, då partiet enbart har ersättare i kommunstyrelsen.

Oppositionsrådet Alexander Abenius (M) svarar på frågor:

Vad är din kommentar till Konkurrensverkets beslut?

– Det är beklagligt att vi kan komma att tvingas betala straffavgifter på miljonbelopp på grund av dåligt fattade beslut av den politiska majoriteten. Det är pengar vi kunde använt till skola, vård och omsorg istället alternativt gett tillbaka till våra skattebetalare.

Tycker du att Lerums kommun skulle ha agerat annorlunda?

– Moderaterna har röstat emot förslaget sedan dag ett. Vi ville att man skulle upphandlat detta istället. Det verkar också vara Konkurrensverkets uppfattning.

Har du någon annan kommentar?

– Vi moderater har varnat för att vi skulle kunna åka på straffavgifter men majoriteten valde att inte lyssna och istället chansa. Jag tycker generellt att det är dåligt att chansa med skattebetalarnas pengar.

Var beslutet förvånande?

– Jag hoppas, oavsett vårt ställningstagande i sakfrågan, att beslutet kommer ändra sig. Det vore olyckligt om vi fick lägga våra pengar på straffavgifter istället för skola, vård och omsorg. Samtidigt borde majoriteten ta sig en rejäl funderare över hur de skall förvalta våra skattepengar på bästa sätt.

Konkurrensverket har fattat preliminärt beslut om att kräva Lerums kommun på tre miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift. Detta efter att kommunen köpte lägenheter i Sjövik för 52 miljoner kronor utan upphandling.

I december förra året skrev Lerums Tidning om kommunens beslut att köpa bostäder i Sjövik av BoKlok för 52 miljoner kronor. Av de 30 lägenheterna skulle hälften gå till ordinarie bostadsmarknaden och hälften till nyanlända med uppehållstillstånd. Det var för att möjlig­göra snabb byggnation och inflyttning som kommunen upphandlade bostäderna utan föregående annonsering, så kallad direkttilldelning.

Vid tillfället valde politikerna att inte informera om köpet, det kungjordes varken på hemsida, i pressmeddelande eller på Facebook.

– Det var helt enkelt en miss från min sida. Jag går igenom kallelsen till kommunstyrelsen och skriver ihop pressmeddelandet utifrån det och måste ha bläddrat förbi den sidan, försvarade sig kommunalrådet Dennis Jeryd(S), när detta uppdagades.

Gjorde anmälan

Efter Lerums Tidnings artiklar anmälde en privatperson köpet till konkurrensverket. Verket har granskat kommunens argument och har nu alltså fattat det preliminära beslutet att kräva kommunen på tre miljoner kronor.

– Vi har gjort bedömningen att det inte kan handla om synnerlig brådska eftersom det tog så lång tid från det att de som ska ha bostäderna kom till bostadsköpet, säger Björn Karlsson, jurist på Konkurrensverket.

Han fortsätter:

– Vi har skickat ett utkast till ansökan om upphandlingsskadeavgift till kommunen, och det är det utkastet vi sedan skickar till förvaltningsrätten, om inte kommunen kommer in med nytt material.

Det är förvaltningsrätten som slutligen beslutar om avgift ska utkrävas eller inte.

Lerums kommun kan komma in med kompletterande uppgifter till Konkurrensverket den här veckan.

Kommer ni göra det?

– Ja, det finns felaktigheter och oklarheter i utkastet. Huruvida det förändrar Konkurrensverkets beslut att ansöka om utdömande av upphandlingskadeavgift och huruvida förvaltningsrätten kommer att hålla med verket och faktiskt utdöma upphandlingsskadeavgift går inte att uttala sig om, svarar Dennis Jeryd, kommunstyrelsen ordförande.

Tre miljoner kronor? Kan inte kommuner sätta det i system att kringgå lagen när avgiften är så låg?

– Jo, det har vi sett i vissa fall. Och vid misstankar om sådant kan vi utkräva högre avgift, säger Björn Karlsson, Konkurrensverket, och fortsätter:

– Om kommunen skulle fortsätta att sluta den här typen av avtal med ett byggföretag utan upphandling borde det ligga i andra byggares intresse att antingen begära att avtalet ogiltigförklaras eller överprövas. Får man som leverantör vetskap om avtalet innan det är slutet kan man begära överprövning av upphandlingen och får man reda på det efter avtalet är slutet kan man begära att domstol ogiltigförklarar det.

Är avgiften det enda som utkrävs?

– Ja, vi kan inte angripa själva avtalets existens, svarar Björn Karlsson.

Visar vägen

Det är flera kommuner som är i liknande situation som Lerums kommun eftersom det är lagkrav på att ordna bostäder till nyanlända. Ytterligare ett ärende som Konkurrensverket gick vidare med gäller Östersundshem och byggnation av ett flyktingboende. Även i det fallet gjorde man bedömningen att argumentet synnerlig brådska inte höll.

– När vi väljer våra ärenden gör vi det bland annat i hopp om att det ska ge vägledning till andra kommuner. Och det hoppas vi på i fallet med Lerums kommuns köp av lägenheter också, säger Björn Karlsson.

Årets stora gala för företagare firas för femte gången och som brukligt är blev de nominerade meddelade med blombukett och galabiljett.

Näringslivschefen Åsa Qvist Ek åkte runt tillsammans med Företagarföreningens ordförande Sven Karlsson och uppvaktade de nominerade näringsidkarna med blommor och en officiell inbjudan. Sju kategorier av priser kommer att delas ut på galan och en ny kategori för i år är Årets tillväxtföretag.

– Jag blev riktigt överraskad, jag kände inte ens till det här priset, säger Mikael Edvardson på Floda fisk och delikatesser. Hans verksamhet är nominerad i kategorin Årets uppstickare.

Nomineringen går till på följande vis: vem som helst får nominera valfritt företag verksamt i kommunen. Därefter väljer galans samarbetspartners ut tre företag per kategori som sedan har chans att ta hem priset.

På Lerums djurklinik blev Gustaf Elsing, ägare och veterinär, överraskad med blomster och biljett.

– Jag har läst om galan, men det är inget jag tänkt på för egen del, säger han innan han måste återgå till arbetet med en hund som ligger sövd i operationsrummet.

Goda chanser

Åsa Qvist Ek berättar att det är tre nominerade per kategori, vilket ger goda chanser att vinna. Galan har en tävlingsvärd för varje pris, Näringslivsenheten och Business region Göteborg och värdarna blir som en slags jury. Det är galagruppen och deras samarbetspartners som väljer ut alla nominerade.

På Floda Skog & Trädgård blev man nominerad till Årets tillväxtföretag vilket roade ägarna Leif och Ann-Sofie Gustafsson.

– Det här får man vara stolt över, vi känner ju till galan såklart.

Även Elin Brouzell, som är delägare i klädbutiken Fanny Michel vid Hedefors bruk, är också glad för sin nominering i den nya kategorin Årets tillväxtföretag.

– Det var oväntat för min första tanke är att vi inte är etablerade i kommunen. Men vi har ju lager och kontor här, säger hon, jag undrar vem som kan ha nominerat oss.

Nu väntar galakväll med mingel och trerätters för de nominerade företagen.

Fyra bilar var inblandade i en olycka på E20 vid Hulan på torsdagsmorgonen.

Olyckan inträffade i riktning mot Göteborg vid vid sjutiden på morgonen och ledde till långa köer. En person fördes till sjukhus med lindriga skador.

I den rymliga hagen lever fem tackor, en bagge och ett gäng lamm.
De håller undan fint i naturen, men har ytterligare en viktig uppgift. Att en gång om året ge ull till Fridas handtovade fårfällar.

– Jag har alltid tyckt ull är ett spännande och ett magiskt material, så jag började testa det för flera år sedan genom att karda, spinna och sticka saker, säger Frida Widlund.

– Att sticka vantar och mössor av eget garn var väldigt roligt.

För några år sedan fick Frida höra talas om fårfällarna, där baksidan görs utan skinn, utan istället av underullen från fåret. Hon sökte till en kurs på Nääs, som den kände Erik Torstensson anordnade och kom till slut in.

– Intresset för hans kurs var väldigt stort, så jag fick vänta ett år, men när jag väl fick se vad det handlade om blev jag helt betagen.

– Sedan dess tillverkar jag mina fårfällar och håller även kurser för andra.

Frida använder underullen från Gotlandsfår, som bara klipps en gång om året. Normalt klipps fåren två gånger om året, men de djur som går ute året runt klipps bara en gång. Det innebär att under­ullen hunnit växa ut och det går att klippa av pälsen i ett stort sjok.

– Jag har ju mina egna får, men köper även ull av andra. Jag är uppvuxen på Gotland och har en leverantör i Visby.

Underullen nedåt

När fällen blir till lägger Frida underullen nedåt på ett bord och lägger sedan på kardad ull, som hon tovar samman till en fäll, som i slutskedet påminner mycket om vanligt skinn, både i utseende och hållbarhet.

– Därefter tillsätter jag varmvatten och såpa och en krympningsprocess startar. Jag börjar med att knåda försiktigt för att sedan jobba med ullen lite hårdare tills jag känner att jag är färdig.

– Det är något visst med att dra fingrarna genom de vackra och glansiga lockarna och samtidigt veta att fåret fortfarande lever och kommer att kunna bidra med många fler fällar under sin livstid.

På senare år har Frida även börjat göra mindre mattor av ull. Hon började med att ge sin yogalärare en som hon kunde sitta på under meditationen. Intresset växte hos de andra deltagarna och så var den affärsidén igång.

– Nu är jag ute på olika marknader med mina fällar och mattor och många köper dem bland annat för att ha dem i barnvagnen eller att sitta på i en kall bil.

Håller kurser

Frida håller också kurser och det är inte ovanligt att det är någon som fyller år och som fått en upplevelse i present. Då tillverkar de en fäll tillsammans, som sedan födelsedagsbarnet får ta med sig hem.

– Då handlar det inte bara om produkten i sig, utan att tillsammans uppleva skapandeprocessen. Det blir en lugn och skön dag och många säger att de efter dagen och pillandet med ullen mår väldigt bra.

Det är inte alltid som Frida Widlund stått i sin ateljé, som finns inne i ett stall utanför bostadshuset, utan hon har ett brokigt liv bakom sig. Under högstadietiden bodde hon i Nairobi, då hennes föräldrar jobbade på en skola där. Hon berättar att de åren var väldigt trygga och hon hade ett gott liv.

Där, i Afrika, träffade hon en dansk kompis, som skulle betyda mycket för henne i framtiden. Under några år senare i livet bosatte hon sig i Danmark och gick på folkhögskola och konstskola.

– Jag har alltid tyckt om att måla och rita, men efter några år i Danmark bestämde jag mig för att börja läsa på konstfack i Uppsala. Jag tyckte att det blivit tid att studera på svenska. Jag utbildade mig till animatör och arbetade sedan flera år på olika gallerier.

Frida har också utbildat sig till massör och till yogalärare, något som hon själv sysslat med de senaste åren. Hon ser det som ett helhetstänk fysiskt, psykiskt och andligt och anser att det optimala är att börja dagen med ett yogapass.

– Jag är väldigt intresserad av friskvård, av behandlingar och vård och jag vill hjälpa människan att ta hand om sig själv.

– Nu har jag tagit en paus från mitt företag som massör och fått loss lite tid, så jag kan ägna mig åt fällarna på heltid.

Med andra ord, nu är det ullen som Frida knådar.

Större kontorsytor, fler företag och fler butiker. Hyresgästerna på Nääs fabriker märker tydligt att det blivit mer liv och rörelse i området.

Inom loppet av ett par år har ett 50-tal företag blivit ett 80-tal.
En av de stora nyheterna är den så kallade coworkingdelen, företagshotellet som invigdes i mars. Satsningen är under en uppstartsprocess. I dagsläget har Nääs fabriker kontrakt med elva företag, men det finns 24 platser och eftersom hyresgästerna använder dem sporadiskt finns utrymme för betydligt fler.

Det kommer också en del tillfälliga gäster. Johanna Grünfeld är på besök från Ronneby med sitt företag och har övernattat på hotellet. Medan den övriga gruppen har aktivitet utomhus sitter hon framför datorn.
– Det är första gången jag är här och det är jättemysigt med sjön och allt runtomkring, säger hon.

Idéer blir verklighet
En trappa ner, på markplan, driver Isabelle Östman sin inredningsbutik Brique. Hon har följt med under de senaste årens utveckling.
– Jag öppnade 2014 och då fanns bara hotellet och Bomullsfabriken. Det är jättehäftigt att få vara en del av allt som händer och se att alla idéer som diskuteras lyfts fram och snabbt blir verklighet.
Hon har sett en stadig uppgång i omsättning och antalet kunder.
– I början var det svårt att driva butiken för många tyckte att Nääs fabriker låg off, att det var långt att åka och åt fel håll. Men nu har det blivit en plats som folk åker till.

Isabelle Östman har fått en rad nya grannar i byggnaden. Bland dem Regale industrisömnad, som tidigare haft lokal på en annan del av området. Liselotte Lundmark står och skär ut tyg som ska bli pallöverdrag till en stor livsmedelsbutik och Jessica Lindberg sitter vid symaskinen och tillverkar återvinningssopsäckar.
– Vi märker hur området växer på alla plan, hotellet, konferenser och hyresgäster, säger Liselotte Lundmark.

Trivs med sällskap
Företaget jobbar mycket gentemot stora kunder och är inte beroende av utvecklingen som sker, men man har deltagit på några gemensamma företagsevent och uppskattar en mer levande omgivning.
– Som litet företag är det kul att umgås med folk från andra företag, vi hade blivit dödströtta på varandra annars, säger Liselotte Lundmark.
Och de trivs väldigt bra i miljön.
– Nu är det lite kallt, men på sommaren är det väldigt trevligt att gå ner till vattnet och dricka kaffe, säger Jessica Lindberg.

Satsa nytt eller förvalta? Valet var långt ifrån självklart, men beslutet att slå sig in på den visionära banan har inneburit omfattande förändringar.
Idag är Nääs fabriker, med sin smältdegel av moderna faciliteter och bruksortshistoria, en samlingsplats för en rad olika verksamheter. Det senaste året har många pappersprodukter antagit fysisk form.

Fyra män i lysande gula arbetskläder står och diskuterar och gestikulerar på en uppgrävd yta vid parkeringen. De jobbar med att bredda stråket som leder ner mot sjön och att skapa en mer välkomnande entré till Nääs fabriker. Scenen ger omedelbart bilden av ett område i förvandling, vilket är anledningen till den stundande intervjun med vd:n Linda Pettersson och marknadskoordinatorn Jessica Bengtsson.

Efter flera års förberedelser sparkade arbetet igång på allvar för två år sedan och framför allt under det senaste året har nyheterna duggat tätt. Idag finns större ytor för kontor och konferenser, fler hotellrum och fler butiker. Lägg till ett badhus, utegym och naturlekplats, galleri, skyltar, blomsterarrangemang och ny belysning.
– Det känns nästan overkligt att allt finns på riktigt. Det är projekt vi stött och blött länge och det har varit så många steg att ta sig igenom, säger Linda Pettersson.

Valt med omsorg
Vi sätter oss i det rymliga köket i områdets kontorsdel. Hela det 1 500 kvadratmeter stora våningsplanet har renoverats från grunden. I korridoren åt ena hållet finns fasta hyresgäster medan den motsatta sidan av byggnaden är ett företagshotell, en så kallad coworkingdel, med hyresgäster som kommer sporadiskt. Linda Pettersson tittar sig omkring och berättar stolt hur alltifrån de specialdesignade sofforna till mindre inredningsdetaljer valts med omsorg.
– Ingenting har lämnats åt slumpen och vi har hela tiden behållit kontrollen här. Så är det inte vanligt att man gör. Vi har självklart haft hjälp av externa aktörer, men vi har inte lämnat över ansvaret.

Det har inneburit en hel del livliga diskussioner. Linda berättar om hur hon slogs för att låta den gamla tegelväggen träda fram och att inte skymma avloppsrören ovanför oss med ett undertak.
– Som jag har fått skäll för det. ”Ska man sitta här och höra hur folk spolar?”, är en fråga jag har fått. ”Ja, det ska man”, har jag svarat. Vi har velat behålla den ruffiga känslan och det har gett en karaktär som många hyresgäster älskar.

Var det en självklarhet att satsa så stort som ni har gjort?
– Nej, verkligen inte. Det beslutet föregicks av mängder av möten och analyser, både internt och externt, och det fanns olika möjliga vägar.

Det första alternativet var att fortsätta helt i samma spår och förvalta hotellet, det andra var att vidga vyerna lite grann genom att inrikta sig både på hotellet och kontor. Men istället beslutade fastighetsägaren Ernst Rosén att välja ett tredje alternativ med att även satsa på en vision att bli ett attraktivt utflyktsmål.
– Det tycker jag är häftigt, de andra alternativen kändes mer som mammas gata, säger Linda Pettersson.
Området ska vara dragplåster både för kommuninvånare och turister. Till exempel har man utökat från en till sex butiker plus ett kafé. Därutöver finns ett antal företagare som bland annat sysslar med fotografering och yoga, verksamheter som lockar besökare. Idag kommer mellan 10 000 och 12 000 personer till Nääs fabriker varje månad.
– 2017 har antalet besökare ökat med 35 procent jämfört med förra året, om vi jämför perioden mellan januari till september, säger Jessica Bengtsson.

Hemliga siffror
Hur stora investeringarna för projekten är vill företaget inte avslöja, men Linda Pettersson säger att det handlar om mycket pengar som självklart medför avkastningskrav. I arbetet som återstår handlar det bland annat om att utöka antalet butiker, få in fler hyresgäster till coworkingdelen och att ha en fortsatt bra snurr på hotellet. Där har man gjort nya satsningar för att locka privatkunder och procentuellt sett tangeras förra årets beläggningssiffror, trots en stor kapacitetsökning med 24 nya rum.
– Enligt alla analyser borde det ha tagit två år för oss att komma upp på den här nivån och jag är nästan lite chockad över gensvaret. Men vi har haft lite tur också och jag är ödmjuk, för man ska vara medveten om att vi befinner oss i jordens högkonjunktur och lyckas man inte driva hotell nu så ska man nog ta sig en funderare, säger hon.

Strax efter att Linda Pettersson tillträdde som vd för fem år sedan berättade hon i en intervju i LT att det första besöket på Nääs Fabriker inte resulterade i någon blixtförälskelse, men att hon såg områdets potential.

Hur nära är Nääs fabriker sin fulla potential idag?
– I normala fall brukar jag ha en ödmjuk framtoning, men jag tycker att vi har kommit väldigt långt och jag är överraskad över tempot. Det handlar inte bara om byggnader utan vi har också byggt upp en profil och ett varumärke och lagt grunden för en kultur. Men vi måste fortsätta arbetet för att bli ett populärt besöksmål. Det är fortfarande många som inte vet vad Nääs fabriker är.

Storslagen vision
Således finns mycket kvar att göra i marknadsföreningen, men duon tycker att företaget sitter med goda kort på hand.
– Det finns inte så många motsvarande platser, vi tycker att vi är unika. Dels med bruksorten Tollered med den gamla fabriken och områdets historia, dels med hotell, kontor, butiker och kafé som samverkar på en ganska liten plats, säger Jessica Bengtsson.

Byggmässigt är det inte mycket som återstår och nu går arbetet in i en ny fas. I en helt färsk vision spänner man bågen rejält.
– 2020 ska vi vara ett av Sveriges mest attraktiva utflyktsmål. Nääs fabriker ska bli omtalat och vi vill få hit fler spännande aktörer, säger Linda Pettersson.

Kvart i ett natten till fredag får polisen ett larm om inbrott i Rydsbegrsskolan i Lerum. Det är i nuläget oklart vad som stulits vid inbrottet. Polisen kommer att göra en teknisk undersökning under dagen.

En man i 20-årsåldern blev rånad på väg hem från tåget tidigt på lördagsmorgonen. Två personer tvingade till sig värdesaker.

Rånet skedde vid fyratiden på morgonen. Mannen, som promenerade, hann komma till Lagman Lumbers väg där han blev hotad av två personer som stal hans värdesaker. Polisen vet ännu inte vilka gärningsmännen är och vill inte gå in på några detaljer kring händelsen. Man svarar vare sig på frågor som handlar om det användes något vapen eller om det finns något bra signalement på rånarna.

– I ett första skede jobbar vi med inre spaning. Vi har startat en förundersökning och lämnar över ärendet till en utredare så får vi se vad vi kan få fram för uppgifter, säger Johan Stendahl, stationsbefäl på polisen i Alingsås.

Den rånade mannen skadades inte fysiskt men blev skärrad.

Efter 20 år av planering har Equmeniakyrkan i Floda äntligen kommit fram till ett beslut om var den nya kyrkan ska byggas. Beslutet föll till slut på gamla Garveriet, som i sin tur håller på att rustas upp för att bli en framtida destination för hållbar matproduktion.

Visionen är att Garveriets näringslivsverksamhet och kyrkans ideella verksamhet ska samverka och tillsammans skapa en mötesplats som gynnar hela bygden. Pastor David Norén tror starkt på samverkanskonceptet och ser fram emot att utbyta idéer med grannverksamheten.

– Traditionellt sett har kyrkor byggts på egen mark för att visa på att kyrkan är en stor och mäktig aktör. Men samhället har förändrats och jag tror inte att det är en lika viktig markör längre.

Den nya kyrkan kommer att stå där ABF-byggnaden står i dag och ska ligga vägg i vägg med Garveriets vänstra gavel. En gemensam foajé i glas är sedan tänkt att knyta samman de två byggnaderna. För kyrkans del planeras tre olika lokaler och tanken är även att Garveriet och kyrkan ska kunna låna lokaler av varandra.

– Vi kommer att ha en samlingssal, ett kafé och ett verksamhetsrum där alla är välkomna, oavsett tro, säger David Norén och fortsätter:

– Kyrkans roll är att skapa ett gott samhälle och att stå upp för kärlek, förlåtelse, integration och alla människors lika värde. I och med nybyggnationen vill vi skapa en plats som är tillgänglig för alla och inbjuder till gemenskap och nya möten människor emellan.

Equmeniakyrkan i Floda har länge varit i behov av renoveringen och den nuvarande tomten på Rurik Holms Väg har inte heller varit ultimat, då den bland annat ligger för nära vägen och är för liten, enligt David.

När fastighetsägaren och Öijaredsprofilen Jonas Brandström köpte Garveriet för drygt två år sedan såg kyrkan sin chans att förvärva en tomt av Brandström som även är medlem i församlingen.

– Det tog eld när den idén landade, säger David Norén.

– Här har vi en plats som ligger väldigt naturskönt, med Säveån precis runt husknuten, men samtidigt är det en plats som fått rykte om sig att vara lite ruffig och smutsig.

Det går inte att sticka under stol med att Garveriet har haft sin beskärda del av problem, bland annat har marken förorenats av tungmetaller och färgrester från garvningsindustrin vilket dragit ner attraktionsvärdet. Men nu är saneringsarbetet i full gång och David Norén ser mycket potential i kyrkans framtida hemvist.

– Vi såg rustiken i det industriella och ruffiga, och hoppas kunna förvandla området till en ljus och inbjudande plats i framtiden.

Vad gäller kyrkans design är planen att det ska bli en träfasad som bryter av mot industrilokalens ljust rosa putsfasad. Exakt när kyrkbyggnaden kommer stå färdig är ännu inte satt men troligtvis först hösten 2019.

– Det har varit en lång process men nu börjar det kännas verkligt, säger han och trummar på en av pinnarna som satts ut för att markera var kyrkan ska stå.

ABF-huset kommer att rivas i början av nästa år och efter det kan byggandet av kyrkan sätta igång. Vad gäller Garveriet så är det invändiga renoveringsarbetet i full gång och förhoppningen är att kunna slå upp portarna för allmänheten redan nästa höst.

Två politiker överklagade kommunstyrelsens beslut att köpa 30 bostäder i Sjövik utan upphandling till förvaltningsrätten, som nyligen avslog överklagandet.

Det var i december förra året som politikerna i majoriteten i Lerum beslutade att kommunen skulle köpa de 30 lägenheterna i Sjövik av BoKlok för 52 miljoner kronor. Hälften av bostäderna ska gå till nyanlända med uppehållstillstånd och hälften till personer på den ordinarie bostadsmarknaden.

Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverade sig och Kristdemokraterna lämnade en protokollsanteckning, då partiet enbart har ersättare i kommunstyrelsen.

I förra veckan hade tidningen artiklar om konkurrensverkets beslut att preliminärt begära tre miljoner kronor i avgift för att affären gjordes utan upphandling. Om det blir så att verket kräver kommunen på pengar är det förvaltningsrätten som fattar beslut om kommunen ska betala eller inte.

Duo reserverade sig

Förutom att reservera sig överklagade också de två Sverigedemokraterna Ralf Dahlgren och Ingrid Swenson till förvaltningsrätten. De yrkade att beslutet skulle upphävas på grund av att köpet borde ha omfattats av lagen om offentlig upphandling, LOU, vilken inte har följts. Duon för också fram att beslutet inte heller har förankrats i kommunfullmäktige.

Kommunen svarade i rätten att överklagandet skulle avslås eftersom kommunfullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen har rätt att träffa ramavtal för inköp till kommunens verksamhet samt i övrigt besluta om upphandling och inköp.

Kommunstyrelsen har således inte överskridit sina befogenheter. Det går heller inte att göra en laglighetsprövning genom ett sådant här överklagande, vilket kommunens jurister påpekar.

Förvaltningsrätten skriver i sin dom att det sammantaget, mot bakgrund av det de överklagande anfört, inte anses visat att det överklagade beslutet skulle vara olagligt enligt någon av de grunder som anges i kommunlagen. Därför avslås överklagandet.