En bilägare i Lerum upptäckte på onsdagseftermiddagen hur en person försökte stjäla hjulen på hans bil.
Det var vid 16.30 som tjuven ertappades på bar gärning, i full färd med att skruva av hjulen. När tjuven insåg att han blivit upptäckt försvann han från platsen i en bil.
Polisen har upprättat en anmälan om försök till stöld.
En brand utbröt på ett företag i Ölslanda industriområde på fredagsmorgonen.
Larmet kom in till SOS Alarm klockan 8.05. Branden var av mindre omfattning och kunde snart släckas av räddningstjänsten, men det ska ha varit en ganska kraftig rökutveckling. Räddningstjänsten är fortfarande kvar på platsen för kontroll och ventilation.
Mannen tog en nattlig taxi från Göteborg till Floda. Där misstänks han ha blivit rånad – av taxichauffören själv.
Klockan 04.20 fick polisen larm om att en person hade blivit rånad i centrala Floda. Anmälaren var en man som tagit en taxi från Göteborg till Floda.
– I anslutning till att han ska gå av i centrala Floda ska taxichauffören ha tagit tag i honom och sökt igenom hans fickor. I samband med det ska målsägaren ha fått skrubbsår på knäna och även ha blivit av med sin Iphone, säger Anna Göransson, presstalesperson vid Polisen i region Väst.
Med hjälp av funktionen hitta min Iphone kunde mobiltelefonen lokaliseras till Heden i centrala Göteborg.
– En polispatrull skickas dit och anträffar bilen och även taxichauffören. I bilen finns målsägarens mobiltelefon. Taxichauffören grips misstänkt för rån, säger Anna Göransson.
Polisen ska nu hålla vidare förhör med den misstänkte och med målsägaren. Det är i nuläget oklart vilken förklaring taxichauffören har till det hela.
En personbil körde på fredagsförmiddagen på en älg i Gråbo.
Larmet om olyckan, som inträffade i närheten av Stora Lundby kyrka, kom strax före klockan 11. Ingen person kom till skada. Polisen skickade ut eftersöksjägare för att spåra upp det påkörda djuret.
En man i 20-årsåldern blev natten till söndag knivskuren i centrala Lerum. Han ska ha fått lindriga skador.
Klockan 02.13 fick polisen larm om att en ung man hade blivit knivskuren vid Lerums station. Två unga män ska efter händelsen ha avvikit från platsen på en moped. De båda greps senare vid Oluff Nilssons väg i Partille, skriver polisen på sin hemsida.
Den knivskurne mannen fördes till Östra sjukhuset för vård. Enligt presstjänsten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska mannen ha fått lindriga skador.
Vid Alingsåspolisen är man förtegen kring händelsen men uppger att det varit en knivskärning och att man har upprättat en anmälan om grov misshandel.
På fredagskvällen larmades polisen till en adress i Lerum med anledning av en skadegörelse.
En person ska ha tagit sig in i trapphuset på adressen och haft sönder en vägg lampa. Polisen har upprättat en anmälan om skadegörelse.
På lördagseftermiddagen skickades polisen till en adress i Floda med anledning av ett misstänkt olaga hot.
En person uppgav sig ha blivit hotad av sin före detta sambo. Polisens utryckning slutade med en anmälan om olaga hot, ringa narkotikabrott genom innehav och bruk samt drograttfylleri.
En bilägare utsattes natten till måndag för ett stöldförsök i Olstorp.
Tre personer ska ha hotat bilägaren och försökt stjäla dennes bil. När polisen kom till platsen var gärningsmännen inte kvar. En anmälan om försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel och olaga hot har upprättats.
Tidigt på måndagsmorgonen stoppades en misstänkt drograttfyllerist på väg 190 i närheten av Gråbo.
Det var klockan 04.40 som polisen kontrollerade en bil. Föraren visade enligt polisen tydliga tecken på narkotikapåverkan och togs med för kroppsbesiktning.
Han saknade dessutom giltigt körkort, och är nu misstänkt för drograttfylleri och grov olovlig körning.
Har du alltid drömt om att driva camping? Nu har du chansen när Lerums kommun ska upphandla driften av campingen vid Aspen.
Det blir nu andra gången som Lerums kommun går ut med en upphandling för att hitta någon som ska driva campingen i framtiden. Vid den förra upphandlingen, som genomfördes i våras, fick kommunen inte in några anbud. Men, som LT har rapporterat om tidigare, är det nu en utökad yta det handlar om – området har expanderats från 34 000 kvadratmeter till 48 000 kvadratmeter.
– Campingområdet är viktigt för besöksnäringen i Lerums kommun. Med den nya upphandlingen hoppas vi ytterligare kunna stärka vår kommun som besöksort, säger Alexander Abenius (M), kommunstyrelsens ordförande i ett pressmeddelande från de fyra majoritetspartierna.
I pressmeddelandet skriver M, C, L och KD att ”campingverksamheten kommer kunna vara igång redan till våren 2020, men senast våren 2021 om de nya campingägarna behöver ytterligare tid för att dra igång sin verksamhet”.
Denna vecka är det ett år sedan Garveriet i Floda slog upp portarna. Det firar man hela veckan med bland annat prova på-aktiviteter, smakprov, rundvisningar. Det kommer även att hållas föreläsningar om kaffe, mat, tång, samt hantverksmat och hantverksöl.
Med start nästa vecka kommer LT att få sitt korsord från en ny leverantör. Det innebär att du inte längre kommer att kunna skicka in eller lämna lösningen till redaktionen i Lerum. Istället får man ringa, swisha eller sms:a in sin lösning. Exakt hur du ska göra kommer att framgå tydligt på korsordssidan.
…Kommunstyrelsens ordförande i Lerum, som under helgen var med på Moderaternas partistämma i Västerås.
Kan du sammanfatta stämman i en enda mening?
– Jag kan bättre än så, jag kan sammanfatta stämman med ett ord. Framtidstro!
Hur gjorde du för att hålla Lerumsfanan högt?
– Det skulle kräva ett helt uppslag för att beskriva, men vår delegation från Västsverige, där jag ingick, drev på flera frågor som är viktigt för Lerums kommun. Bland annat ökat ekonomiskt stöd till kommunerna, införandet av en restriktivitetsnorm för det kommunala försörjningsstödet, reformer för en starkare västsvensk infrastruktur, ett avskaffat strandskydd som kommer underlätta bostadsbyggnation och mycket mer.
Ett klipp där du talar om att ”krossa Systembolaget” har blivit viralt på Twitter med över 80 000 visningar. Vad handlar det om och hur ser du på spridningen klippet fått?
– Klippet är en inledning på ett anförande om att avreglera delar av alkoholmonopolet, som var framfört med glimten i ögat. Ja, det har fått jättestor spridning på Twitter av framförallt socialdemokratiska företrädare. Dessutom har jag lyckats bli omnämnd, och fått negativ kritik, i en ledare av Aftonbladets socialdemokratiska ledarskribent Anders Lindberg vilket för en moderat är det bästa omdömet man kan få. Det är bara att tacka och ta emot när socialdemokrater sprider moderat politik.
Vad tar du med dig hem från stämman?
– En riktigt bra känsla om att vi nu börjar bli ett parti som äntligen mår bra på det nationella planet igen. Det känns skönt med tanke på att Moderaterna mått väldigt bra i Lerums kommun en längre tid, och att partiet nationellt nu börjar hänga med. Nu kan vi börja återbygga vårt förtroende. Det känns skönt.
Var det späckade dagar eller fanns det tid över för moderatbandy?
– Haha! Nej, det blev inget med det. Vi satt i förhandlingar hela dagarna, och i torsdags arbetade vi från halv åtta på morgonen till midnatt.
Vilket var det mest udda förslaget som lades?
– Oj, den är svår! Alla förslag var seriösa, men det som kanske stack ut lite var det från Moderaterna i Karlshamn om att återinföra riksdagens högtidliga öppnande i Rikssalen. Något som togs bort 1974. Förslaget gick inte igenom.
Vilket förslag vållade mest debatt?
– Att moderaterna nu vill att personer som är asylsökande eller har uppehållstillstånd i Sverige och som begår grova brott ska utvisas. Debatten handlade snarare om hur höga straff som ska krävas för utvisning.
1979 lockades den då nykläckte läraren Thomas Svensson till den nybyggda Rydsbergsskolan, medan Ulrika Rosén som motvillig elev tvingades dit från Torpskolan. När skolan nu firar 40 år ingår de båda i personalstyrkan.
Det var en skoldag som skiljde sig från mängden när eleverna på Rydsbergsskolan kom till sina lektioner i fredags morse. Till dagen för jubileumsfirandet hade skolan utsmyckats med rader av vimplar och ballonger, i bamba serverades tårta och på eftermiddagen hölls en konsert.
Lärare och övrig personal överraskade eleverna med att komma utklädda. Stilarna skilde sig markant åt men det fanns en tydlig gemensam nämnare – 70-talet.
– Jag tycker att det är roligt. Det är ett ganska modest firande, men det är nog ändå kul för eleverna att se en annan del av oss vuxna, säger Ulrika Rosén, resurspedagog och för dagen även discodrottning.
Hon återvände till sin gamla högstadieskola för fyra år sedan och slöt cirkeln, som hon uttrycker det. Det var dock en missnöjd Ulrika Rosén som tillsammans med sina klasskompisar flyttade från Torpskolan till den nybyggda Rydsbergsskolan 1979.
– Det var fyra sjuor och fyra åttor men vi tappade alla killarna i nian. Det var inte bra för oss, säger Ulrika Rosén.
Studielusten var det lite si och så där med. Något som hennes dåvarande fransklärare Harriet Häger, som är på besök i samband med jubileet, kan intyga.
– Jag tycker att det är härligt att se att det kan bli folk av dem ändå, säger hon innan hon försvinner iväg i korridoren med en tårtbit på en papperstallrik.
Ulrika nickar instämmande.
– Franska var inte mitt bästa ämne, jag kan säga att jag inte tyckte att det var så roligt. Sen var jag väldigt mycket tonåring då, jag blev lugnare senare, säger hon.
Men med tiden skulle hon komma att tycka om skolan och uppskattade bland annat klassföreståndaren Jarl Ankarhems moderna och pedagogiska arbetssätt. Ulrika, som enligt egen uppgift alltid var sen, var van vid kvarsittningar men nu fick hon istället extrauppgifter med sig hem.
Hur var det att komma tillbaka som lärare efter så många år?
– Jätteroligt. Jag sadlade om sent i yrkeslivet och trodde aldrig att jag skulle komma tillbaka hit. Till skillnad från alla andra nya hittade jag också direkt, även om skolan har byggts till och byggts om, säger hon.
Många ur personalen hade ansträngt sig för att höja stämningen i fredags. NO-läraren Mariah Sandström återskapade sig själv som tonårig, punkig svartrockare och Fredrik Ljungdahl, även han NO-lärare, lämnade inga detaljer därhän klädd i svart läderjacka, en bred brun slips, runda färgade glasögon och en Björn Borg-frisyrliknande peruk. Efter besök i både en second hand- och utklädningsbutik var han lite avundsjuk på Thomas Svensson, som kvällen innan kunde gräva fram sin utstyrsel från den befintliga garderoben.
– Titta här, säger Thomas och pekar på ett tidningsklipp som sitter uppsatt på anslagstavlan i personalens fikarum.
Klippet är från Lerums Tidning, det är tio år gammalt och publicerades i samband med skolans 30-årsjubileum. Både den grällt gula overallen och t-shirten är desamma som på fotot från 2009. Den blå t-shirten var en present från en sponsor efter en DM-vinst i volleyboll. Frågan han ställde sig när han skulle ta på sig kläderna var om han skulle lyckas klämma sig i dem.
– Men det gjorde jag, säger han stolt.
Idrotts- och matteläraren Thomas Svensson har jobbat hela sitt yrkesliv på Rydsbergsskolan, dit han kom som nyutbildad lärare som 26-åring.
– Jag är från Motala men ville röra på mig. Jag sökte tio jobb, och fick allihop, så var det på den tiden.
Den helt nybyggda Rydsbergsskolan lockade mest. Närheten till skolan bara 200 meter från hemmet, närheten till naturen och alla underbara elever har fått honom att stanna. Den största utvecklingen som skett under de 40 åren hittar han i elevernas mognad.
– De har blivit mycket mer självständiga och är mer förberedda på yrkeslivet.
Vad tycker du kännetecknar Rydsbergsskolan?
– Sammanhållning, utveckling, och att vi tar till vara på varje elev så bra som möjligt.
En man i 20-årsåldern blev natten till söndag knivskuren i centrala Lerum. Två män har nu begärts häktade, misstänkta för grov misshandel.
Klockan 02.13 natten till söndag fick polisen larm om att en ung man hade blivit knivskuren vid Lerums station. Två män ska efter händelsen ha avvikit från platsen på en moped. De båda männen, som är i 20-årsåldern, greps senare vid Oluff Nilssons väg i Partille och anhölls på söndagsmorgonen. Den knivskurne mannen fördes till Östra sjukhuset för vård. Enligt presstjänsten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska mannen ha fått lindriga skador.
Vice chefsåklagare Ove Jäverfelt leder förundersökningen, och begärde på måndagen de två unga männen häktade, misstänkta för grov misshandel.
– Det finns risk att i alla fall den ene fortsätter med brottslighet. Det finns även risk att de båda kan påverka bevisningen, säger han.
Är det båda två som har utfört misshandeln menar du?
– Jag kommer inte att gå in på detaljer, men jag bedömer att de har gjort det tillsammans och i samråd.
De misstänkta männen har förordnats offentlig försvarare. Båda förnekar brott.
Finns det vittnen till händelsen?
– Ja det finns ett antal vittnen. Dels målsägarens kamrater, men även taxichaufförer och andra personer säger Ove Jäverfelt.
Vad händer härnäst?
– Nu ska vi säkra upp bevisning och analysera den bevisningen vi har tagit in, avslutar Jäverfelt.
Häktningsförhandlingen är planerad att hållas idag onsdag.
Lärarförbundet i Lerum har två ordföranden – Tommy Carlsson och Kicki Björkäng. Så här kommenterar de Lerums placering i undersökningen.
– Lärarförbundet i Lerum vill främst peka på tre kriterier som gör att vi hamnar på 218 plats i rankingen. Det är resurser till verksamheten, lärartätheten och andelen friska lärare. Kopplar man sedan detta till meritvärde så anser vi att lärarna i Lerum inte får de förutsättningar de borde och att vi, genom att få rätt förutsättningar, skulle kunna vara så mycket bättre som skolkommun.
– Trots detta så stiger våra kunskapsresultat vilket Lill Jansson lyfter fram i LT den 16/10. Dock ligger vi fortfarande efter likvärdiga kommuner. Utifrån detta så är Lärarförbundet i Lerum djupt oroade inför 2020 då vi går in i en än tuffare ekonomisk situation. Vi ser en stor risk i att den positiva trend som kunskapsresultaten visat kommer att avstanna.
– Vi hoppas att Lerums politiker tar sitt ansvar och satsar på förskola och skola så att vi i det nya index som är kopplat till rankingen kan se att vi tar steg framåt.
– Förskollärare och lärare i Lerum behöver bättre förutsättningar och en bättre arbetsmiljö för att än bättre kunna utföra sitt uppdrag. Får förskollärare och lärare det så kommer våra barn och elever få än större chans att utvecklas och nå än längre i sin utveckling.
– När det gäller arbetsmiljön så spelar våra lokaler och brist på lokaler en stor roll. Många förskolor och skolor är idag fullbelagda och det finns en stor risk i att vi tappar personal på grund av detta. Får vi en ökad personalomsättning så minskar våra chanser att bli en bättre skolkommun. Samtidigt så är detta också barnen och elevernas arbetsmiljö. En faktor som inte får glömmas bort i sammanhanget. Här behöver politikerna också ta sitt ansvar.
Lill Jansson (L) är kommunalråd med särskilt ansvar för skolorna i Lerums kommun. Så här ser hon på kommunens resultat i undersökningen.
Lerum kommer på plats 218 av 290 i rankingen. Hur ser du på det?
– Det är en låg ranking, det tycker jag. Samtidigt ska vi komma ihåg att rankingen till största delen handlar om att jämföra hur stora resurser kommunerna lägger på sina förskolor och skolor. Många kommuner som har väldigt goda kunskapsresultat, hamnar ändå långt ner på listan. Som med alla rankingar, handlar det om vad det är man mäter.
I kategorin resurser till undervisning hamnar Lerum på plats 265 av 290. Hur ser du på det?
– Vi har lägre kostnader än många andra kommuner när det gäller just förskolor och skolor. I skolorna har vi fullt fokus på att höja kunskapsresultaten och det har vi lyckats med de senaste åren. Vi har fantastiska förskollärare, lärare och annan personal som på olika sätt arbetar för att barnen och eleverna ska lära sig ännu mer, och det arbetet ska fortsätta. Jag tror inte att mer resurser alltid ger bättre verksamheter. Lerum och alla andra kommuner står inför stora ekonomiska utmaningar framöver så det är viktigt att vi medvetet arbetar med att ha balans mellan kostnader och de skatteintäkter vi har och kommer att ha. Vi blir fler och fler barn och vi blir fler och fler äldre, samtidigt som de som arbetar och betalar skatt blir färre.
Behöver ni från politikens sida tillföra mer resurser till skolan?
– Vi tillför ständigt mer pengar till skolan. De ekonomiska ramarna för våra verksamheter ökar varje år och vi prioriterar våra kärnverksamheter. Som jag sa tidigare, ser det ut som att kostnaderna kommer att öka snabbare än intäkterna de kommande åren. Antalet barn och unga blir fler och lärarlönerna ökar medan skatteintäkterna inte riktigt följer med i samma takt. Utmaningen de kommande åren blir därför att i så stor utsträckning som möjligt försöka bevara de förutsättningar vi har för förskolan och skolan, samtidigt som vi utvecklar kvaliteten på olika sätt. Förskolan och skolan kommer att behöva mer pengar även i framtiden, men jag är inte säker på att det kommer att förflytta uppåt i rankingen på något avgörande sätt.
Även i kategorin friska lärare kommer Lerum långt ner, plats 240. Hur ser du på det?
– Inom det här området behöver vi absolut bli bättre. När jag tittar djupare på sjukskrivningssiffrorna som visar sig i rankingen, ser jag att det är framför allt den längre sjukfrånvaron vi behöver arbeta mer med. När det gäller korttidsfrånvaron ligger vi ganska väl till.
Vad gör ni från kommunens sida för att komma tillrätta med sjukfrånvaron?
– Vi arbetar med att utveckla våra rutiner kring sjukskrivningar och rehabilitering. Det gör vi tillsammans med företagshälsovården. Parallellt med det arbetar vi långsiktigt med att förbättra vårt arbetsmiljöarbete.
Samma placering, 240, får kommunen även i kategorin lärartäthet. Hur ser du på det?
– Lärartätheten är tätt kopplad till resursernas storlek. Den största kostnaden i förskolan och skolan är naturligtvis personalkostnaderna, så här hänger flera av måtten i rankingen ihop. Sedan ska vi komma ihåg att vi har väldigt många utbildade lärare och förskollärare i Lerums kommun, vilket är en stor tillgång. Så ser det inte ut i alla kommuner.
Behövs det fler lärare?
– Vi kommer att behöva anställa många fler lärare de kommande åren. Antalet barn och unga ökar och personalomsättningen är högre nu än tidigare. Så ser det ut i hela landet. Eftersom det finns en lärarbrist är det dessutom stor konkurrens om lärarna. Hittills har vi lyckats möta utmaningarna ganska bra och själv ser jag det som ett tecken på att vi har attraktiva förskolor och skolor, där människor vill arbeta. Jag säger inte att allt är perfekt, för det är det naturligtvis inte och vi jobbar hela tiden för att bli ännu bättre på det vi gör. Att kunskapsresultaten ökar är dock ett kvitto på den kompetens som finns hos alla dem som arbetar i våra förskolor och skolor.
Lerums kommun kommer långt ner på listan när Lärarförbundet rankar Sveriges bäst skolkommun.
På onsdagen förra veckan offentliggjorde Lärarförbundet sin årliga ranking Bästa skolkommun, där man rangordnar Sveriges 290 kommuner efter ett antal olika kriterier. Det handlar bland annat om resurser till undervisning, andel utbildade lärare, lärartäthet, andel friska lärare, lärarlöner, meritvärden och andel godkända elever.
Och för Lerums kommun finns det minst sagt utrymme att klättra. Av Sveriges 290 kommuner hamnar Lerum på plats 218.
Grannkommunerna Alingsås och Göteborg kommer ännu längre ner – plats 236 respektive 256. Högre än Lerum placerar sig Bollebygd (13), Härryda (113) och Partille (212).
I år presenterar Lärarförbundet undersökningen på ett nytt sätt. Skolrankingen har fått en ny kostym och baseras på ett index. Detta ska göra rankingen tydligare och mer användbar för kommunerna, enligt förbundet.
Statistiken kommer från offentliga källor som SCB och Skolverket men sammansättningen av statistiken är ny. Varje kommun får två resultat: en rankingsplacering och ett individuellt indextal. Indextalet gör det möjligt för kommunen att kunna följa sin utveckling oberoende av hur det går för andra kommuner.
Högst i Västra Götaland placerar sig Bengtsfors på sjätte plats följd av Bollebygd (13) och Tranemo (21).
Etta i landet kommer Torsby kommun i Värmlands län.
En ömsesidig vinst. Det är resultatet när daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning och en rad arbetsplatser samarbetar.
Två av arbetsplatserna är Friskis och Svettis och Ica Kvantum – och på båda är upplevelsen positiv för personerna som jobbar, arbetsplatsen och kunderna.
– Jag är både här och på Ica, man lär sig mycket på att jobba på vanliga arbetsplatser. Jag får kontakt med de som är och tränar och de som är och handlar. Sedan är det också roligt att se något nytt, säger Evelina Gustavsson Persson, som välkomnar träningsentusiaster på Friskis och Svettis i Lerum med ett fast handslag och ett stort leende.
Hon är en av en lång rad personer med funktionshinder och LSS-beslut som är ute och jobbar på olika arbetsplatser i kommunen.
Politikerna har beslutat att låta daglig verksamhet, som tidigare drevs av Bräcke diakoni, övergå till kommunal drift. Orsaken är att Bräcke Diakoni haft svårigheter att få ekonomisk hållbarhet i verksamheten och föreslog därför under våren att driften skulle övergå i kommunal regi.
De som är i yrkesverksam ålder är alltså numera, förutom den dagliga verksamheten, också ute och arbetar på olika företag och föreningar i kommunen.
– Vårt mål är att visa att vi alla kan göra nytta och bidra till en insats i arbetslivet. Alla uppskattar vi att känna oss behövda och att vi får en så meningsfull vardag som möjligt. Därför satsar daglig verksamhet på att deltagarna skall få möjlighet till ett så likt vanligt arbete som möjligt, förklarar Christian Sandgren, verksamhetschef funktonsstöd på Lerums kommun.
Hur tycker du att det fungerar?
– Den här satsningen har fallit mycket väl ut. Vi hör att företagen är positiva och deltagarna är glada att få ha meningsfulla arbeten. Förutom arbetsinsatsen så upplever vi också att vi sprider liv och glädje till de företag som vi kommer till.
Nu hoppas han att fler företag blir nyfikna.
– Och skulle man känna att det här är ett spännande koncept för sitt företag så är dom välkomna att höra av sig till daglig verksamhet i kommunen.
På Friskis och Svettis är de glada över att kunna ha öppet på tisdagar mitt på dagen. Ett gäng från daglig verksamhet välkomnar besökarna och lämnar över en liten lapp med information. Några motionärer har hittat hit.
– Men vi är glada om fler få reda på att det finns möjlighet att träna dagtid, säger Marie Olausson, personal på daglig verksamhet.
Ronnie Sjökvist brukar träna på andra tider annars.
– Men det är jättebra att det är öppet dagtid nu, konstaterar han.
Personalen Rasmus Tipsis inflikar:
– Jag trivs här. Jag är även värd på söndagar.
Marja Högnelid, ordförande i Friskis och Svettis, hoppas att de ska kunna utöka samarbetet. Målet är att kunna ha personal från daglig verksamhet oftare, så att verksamheten kan ha öppet mitt på dagen två dagar i veckan.
Lunchen är också en viktig punkt på arbetsdagen. Personalen har med en egen matlåda.
– Jag har med kyckling och potatissallad, berättar Robin Tengros, som uppskattar lunchpausen tillsammans med de andra.
Under arbetspasset städar, pysslar och torkar personalen rena träningsmaskinerna också.
En vision är att daglig verksamhet i framtiden ska kunna hjälpa till att bemanna ett café. Och att föreningen ska flytta till andra lokaler, som är bättre anpassade för alla, till exempel personer som är rullstolsburna.
– Man måste sikta mot stjärnorna, slår ordförande Marja Högnelid fast.
En grupp arbetar på Ica Kvantum.
– Vi får packa upp varor och putsa rutor på frysdiskarna, berättar Johanna Olofsson.
Hon gjorde sin första arbetsdag på arbetsplatsen förra onsdagen.
– Det är lite spännande och väldigt mycket att hålla reda på, konstaterar hon.
Under dagen har de bland annat plockat upp disk- och rengöringsmedel ur kartonger, sedan lägger de sakerna på rätt plats och flyttar fram varor så att de är lätta att komma åt för kunderna.
– De har arbetat jättebra och är väldigt flitiga, berömmer handledaren Kristin Johansson.
De har på sig svarta skjortor med företagsnamnet och så står det praktikant på ryggen.
– Det är en del som kommer fram och pratar med oss och ställer frågor. Jag tycker att det är bättre att arbeta här än på klädaffär, som jag gjorde innan. Här arbetar vi i en grupp tillsammans och det känns inte så nervöst, säger Izabelle Samuelsson.
– Ja, det är roligt när vi får frågor. Om vi inte kan svara så visar vi var det finns någon ordinarie personal som de kan fråga, säger Evelina Gustavsson Persson.
Hon har verkligen hamnat rätt, när hon ska säga vilket som är hennes drömjobb svarar hon snabbt:
– Mataffär eller café.
Johanna drömmer om en karriär som skådespelare eller musiker. Izabelle skulle allra helst hålla på med musik. Båda trivs dock också väldigt bra på arbetsplatsen.
Susanna Hybert, försäljnings- och personalchef på Ica Kvantum, är också nöjd:
– Vi är med i detta samarbete för vi tycker att det är viktigt att ge alla en möjlighet att få komma ut i arbetslivet. För verksamheten betyder det att vi visar ett engagemang och tar vårt ansvar i samhället, säger hon och fortsätter:
– De personer som är hos oss för tillfället tycker det är roligt och känner sig betydelsefulla, vi har även märkt att kunderna uppskattar detta.
