Stabilt men något missvisande. Så kan fjolårets ekonomiska resultat för Lerums kommun summeras. Stora intäkter från staten räddade upp siffrorna för bland annat sektor stöd och omsorg som annars gick back under året.
I förra veckan godkände kommunstyrelsen årsredovisningen för 2016. Plusresultatet slutade på 85,4 miljoner kronor, vilket är det näst högsta på tio år. Siffrorna ligger också en bra bit över vad som var budgeterat. Kommunen hade räknat med ett överskott på 34,9 miljoner kronor men hamnar nu alltså 50,5 miljoner kronor över det förväntade.
Ekonomichefen Camilla Simonsson är nöjd och konstaterar att kommunen har ett ”stabilt ekonomiskt läge”.
– Överskottet gör att det egna kapitalet stärks. Det är bra eftersom vi har stora investeringsbehov i framtiden, säger hon.
Finns flera förklaringar
Det positiva resultatet, som är en förbättring med 16,6 miljoner kronor jämfört med 2015, har flera förklaringar. Bland annat har man gjort reavinster på exploateringsprojekt i Tollestorp som blev högre än väntat. Statsbidrag för bostadsbyggande och lyft av lärarlöner har också hjälpt siffrorna.
Samtidigt påpekar Camilla Simonsson att 2016 var ett väldigt speciellt år, då kommunen fick ta emot stora ersättningar för ensamkommande barn. Något som gör att det positiva resultatet till viss del är missvisande gentemot verkligheten.
Ett exempel är sektor stöd och omsorg som i redovisningen hade ett överskott på 14,9 miljoner kronor vid årets slut. Men överskottet består till stor del av just intäkter för ensamkommande barn eftersom sektorn har fått avtalade intäkter för fler barn än vad som faktiskt funnits. Bortser man från verksamheten med ensamkommande hade övriga sektorn egentligen ett underskott på 19,9 miljoner kronor.
– 2016 klarade sig sektorn tack vare ersättningarna för ensamkommande, säger Camilla Simonsson.
Underskottet i övriga delar av sektor stöd och omsorg förklaras bland annat med högre kostnader för försörjningsstöd och köpta vårdplatser. Även äldreomsorg och funktionsstöd har kostat mer än budgeterat. Sektor stöd och omsorg hade en ekonomi i balans under 2014 och 2015 men har innan dess dragits med underskott.
– Det är olika delar av verksamheten som kostar för mycket. Där finns redan en handlingsplan och det pågår ett aktivt arbete för att komma till rätta med det. För att få en hållbar ekonomi behövs en långsiktighet i förändringsarbetet inom sektorn, säger Camilla Simonsson.
I sin årsredovisning slår kommunen i övrigt fast att man uppfyller kraven för en god ekonomisk hushållning. Både resultatet och soliditeten är god.
Långfristiga skulder
Ett annat mått på god ekonomisk hushållning är de långfristiga skulderna per invånare. Där ligger Lerum bra till och placerar bland den bästa fjärdedelen av landets kommuner.
Den långfristiga låneskulden var vid årets slut 888 miljoner kronor, vilket är 23,8 miljoner kronor mindre än året innan.
Amorterat en del
– Vi har gjort våra investeringar enligt plan vilket gjort att vi inte har behövt ta upp några nya lån, det är positivt. Samtidigt har vi kunnat amortera en del vilket sänkt låneskulderna, säger Camilla Simonsson.
Trots det goda resultatet vill dock ekonomichefen höja ett varningens finger inför framtiden. Hon menar att läget kan bli ”tuffare”.
– Just nu arbetar vi med budget för 2018. Informationen vi får från Sveriges kommuner och landsting är att konjunkturläget kommer normalisera sig 2018. Det innebär att BNP inte växer i samma takt och att sysselsättningen utvecklas svagare. Det kommer i sin tur ge lägre skatteintäkter. Från 2019 förväntas konjunkturläget försvagas ytterligare.