Kommunen måste få fram bostäder till 242 nyanlända med uppehållstillstånd nästa år. Bostäder är en bristvara, så det är en svår uppgift att lösa.
I år ska kommunen hitta boende till 170 nyanlända, och hittills är det bara 60 av dem som har fått ett hem.
Orsaken till att kommunen måste få fram dessa bostäder är en lag som började gälla den 1 mars 2016. Enligt lagen har alla kommuner skyldighet att ordna bostad till så många nyanlända med permanent uppehållstillstånd som Migrationsverket anvisar dem. För Lerum innebär alltså detta att kommunen i år måste ordna bostäder till 170 nyanlända, och 2017 är antalet 242.
Hur har det gått i år?
– Vi har tagit emot runt 60 personer hittills i år, både familjer och ensamstående, som har fått bostad. De flesta bor i lägenheter som de hyr av kommunen, svarar Dennis Jeryd (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande, och fortsätter:
– Ytterligare cirka 110 nya invånare kommer till Lerums kommun i år, för dem har vi i nuläget inte bostäder klara. Vi arbetar vidare med att söka efter rum och lägenheter som kan hyras ut, samtidigt som vi både är på gång med att söka bygglov för tillfälliga bostäder och planerar för att bygga många hyreslägenheter de kommande åren, både för nyanlända och för den ordinarie bostadsmarknaden.
Svår ekvation
Samtidigt har man en efterfrågan på bostäder, framförallt hyreslägenheter, på den ordinarie bostadsmarknaden. Politiker och tjänstemän jobbar intensivt med att leta bostäder och att öka bostadsbyggandet.
Varför har ni inte fått fram fler bostäder hittills?
– Byggnation tar lång tid av flera orsaker, vi har lagar vi måste följa, överklaganden som ska hanteras och så själva byggprocessen. När vi ska köpa in något, som modulhus eller villavagnar, har vi lagen om offentlig upphandling som ska följas. Trycket på bostäder är stort, vilket också påverkar tillgången hos leverantörerna, svarar Dennis Jeryd.
Vad händer om ni inte får fram tillräckligt många bostäder?
– Enligt regeringens lagstiftning måste vi det. Men det är en utmaning att få fram bostäder i den takt som behövs. Vi vill ju kunna erbjuda dem som kommer en möjlighet att börja bygga upp sina liv på ett bra sätt här, och då är ett hem a och o.
Hur gör ni för att få fram tillräckligt många bostäder nästa år?
– Som i år, vi arbetar på många olika sätt. Vi söker efter rum och lägenheter som kan hyras ut, samtidigt som arbetar vidare för att kunna bygga både tillfälliga och permanenta bostäder, så fort vi kan.
Tror du att ni kommer att lyckas?
– Vi är många som arbetar hårt för att klara lagkravet. Men vi skulle behöva lättnader i plan och bygglagen om var man får lov att bygga, till exempel vad gäller buller och strandskydd. Det skulle öka andelen tillgänglig mark för oss. Även regellättnader inom lagen om offentlig upphandling och snabbare överklagandehantering skulle underlätta och snabba på vårt arbete.
Är antalet realistiskt?
– Vi är många kommuner som står inför den här utmaningen. Och vi behöver alla ta vårt ansvar och hjälpas åt för att klara det. Kan vi hjälpa våra nya invånare att bli en del av vårt samhälle har vi en mycket större chans till en bra integration.
Har hopp
Dennis Jeryd konstaterar att det är och har varit blandade reaktioner från kommuninvånarna.
– Debattens vågor går höga till och från, inte minst på Lerums Tidnings debattforum. En del är oroade. Det handlar om allt från hur vi ska klara det ekonomiskt till att invånare har synpunkter på var bostäder byggs. En del hör av sig och undrar vad de kan göra för att hjälpa till. Det här är ju en helt ny situation som vi inte har befunnit oss i, i modern tid, så det är klart att det är en förändring för oss alla, säger han och fortsätter:
– Men tillsammans klarar vi det.
– Det räcker ju att se på nyhetsbilderna på tv för att förstå att vi behöver hjälpa de som tvingats fly. De har ju ingenting att åka tillbaka till som det ser ut nu.
Vad tycker du om att det är Migrationsverket som bestämmer antalet?
– Det är viktigt att alla landets kommuner hjälper till och ordnar bostäder till de nyanlända, det kan inte bara ligga på ett fåtal kommuner att ordna. Samtidigt är det ungefär 30 procent av de nyanlända som Migrationsverket anvisar till landets alla kommuner, resten beräknas ordna ett eget boende.
Antalet som varje kommun ska ta emot bestäms utifrån hur många kommunen tidigare har tagit emot samt arbetsmarknadsläget.
– Lerum har tagit emot få människor de senaste åren så då är det inte så konstigt att vi får ett förhållandevis högt tilldelningstal. Men i och med att vi har ett väldigt litet antal lägenheter så blir det en utmaning att klara av det.
Många viktiga
För att integrera dem som kommer har kommunen startat en enhet som arbetar med mottagande och integration. Tjänstemännen arbetar dels med att ta emot och bosätta de nyanlända och dels mer långsiktigt för att skapa en bra inkludering i kommunen.
För nyanlända elever finns Start Lerum. Där görs det en kartläggning av elevernas kunskaper och efter två till åtta veckor slussas de ut till ordinarie skola i den kommundel de bor i.
Vuxna nyanlända skrivs in i etableringen som arbetsförmedlingen har huvudansvaret för.
– I början är språket och samhällsorientering de viktigaste uppgifterna som sedan ska efterföljas av praktik, instegsjobb och arbete eller vidareutbildning beroende tidigare erfarenheter, säger Dennis Jeryd.
Det finns också språkkaféer. Och allmänheten kan anmäla sitt intresse för att bli språkvän. Enligt Dennis Jeryd är civilsamhället och näringslivet viktiga aktörer i arbetet.
– Vi är tacksamma för initiativ från privatpersoner och föreningar. Integrationen kan lyckas och bli riktigt bra om hela samhället hjälper till.