Två män döms till fängelse för att bland annat ha brutit sig in i en bostad i Lerums kommun, en av dem stal dessutom ett vapen i bostaden.

En man i 30-årsåldern döms för hemfridsbrott, ringa narkotikabrott och brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. Påföljden sätts till två månaders fängelse.

Hans kompis, en man i 25-årsåldern, döms för hemfridsbrott, övergrepp i rättssak, brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, grovt vapenbrott och ringa vapenbrott samt flera narkotikabrott. Domstolen sätter påföljden till fängelse i två år och tio månader.

De båda gärningsmännen ska också betala skadestånd på drygt 6 500 kronor till kvinnan som bor i huset de bröt sig in i.

Var bekanta

Männen har förnekat hemfridsbrott. De säger att de visserligen har befunnit sig i bostaden, men att de inte bröt sig in genom att krossa en fönsterruta utan hade kvinnans tillstånd att vara där.

Den yngre av männen kände kvinnan sedan tidigare. Han hade dock ingen nyckel till hennes hus.

Det var en natt i december förra året som kvinnan gick och lade sig efter att ha kommit hem sent. Hon vaknade ett tag därefter av att de två männen stod i hennes sovrum. Hon bad dem lämna bostaden, men det gjorde de inte, så hon ringde polisen.

När polisen anlände var en stor fönsterruta i bostaden krossad. 30-åringen, som var narkotikapåverkad och bar kniv, var kvar, medan 25-åringen hade lämnat huset. Den yngre gärningsmannen hade dock lämnat kvar en väska, som inte fanns där när kvinnan kom hem på kvällen. I väskan påträffade polisen ett avsågat hagelgevär, ammunition, narkotika samt kläder och skor som tillhör mannen.

Polisens telefonanalys visar att 25-åringen stannade i närheten av kvinnans bostad under natten. I sms uttalade han hot om bland annat att hennes bostad skulle brinna upp.

Enlig tingsrätten har kvinnan varit återhållsam och berättat på ett nyanserat och trovärdigt sätt om händelsen i hennes bostad. Rätten finner ingen anledning att ifrågasätta hennes uppgifter.

Rätten lyfter också att om fönstret skulle ha varit krossat när kvinnan kom hem på kvällen så hade hon sannolikt märkt detta, om inte annat genom att temperaturen hade varit onormalt låg. Det är dessutom så att de båda männen har lämnat ologiska och icke trovärdiga berättelser om hur de kom in i huset.

25-åringen förekommer under sammanlagt tolv avsnitt i belastningsregistret. Han dömdes senast av Göteborgs tingsrätt, i september 2018, till skyddstillsyn för misshandel vid två tillfällen, olaga hot och två fall av ringa narkotikabrott.

30-åringen förekommer under sammanlagt fem avsnitt i belastningsregistret. Han dömdes senast av Göteborgs tingsrätt för grov stöld till fängelse i sex månader, domen har inte vunnit laga kraft och är överklagad.

15-åringen döms till att betala 3 500 kronor skadestånd för att ha gjort sönder en jacka som tillhörde en jämnårig.

15-åringen, som kommer från en annan kommun, döms i Alingsås tingsrätt för skadegörelse. Händelsen inträffade i en skola i Lerums kommun. Rätten bestämde påföljden till 70 dagsböter på 50 kronor styck, totalt 3 500 kronor.

Det var med hjälp av en skruvmejsel som 15-åringen gjorde sönder jackan som hängde utanför ett klassrum.

15-åringen är tidigare ostraffad. Rätten konstaterar att straffvärdet egentligen är ungdomstjäst men gör ett avsteg på grund av omständigheter och bestämmer därför påföljden till dagsböter.

Bröderna Ola och Jonas Ahlsén driver idag butiker i Lerum och Alingsås. Nu etablerar man sig även i Allum i Partille.

Släkten Ahlsén är välkänd i Lerum där man drivit butik sedan 1931. Då var det farfar Ragnar som saluförde motorolja och bildäck. Verksamheten kom senare att utvecklas till radio och tv, spel och leksaker. Sonen Kalle öppnade i sin tur fotobutik och studio, som fortfarande drivs i familjens regi.

Nu är det tredje generationen Ahlsénare, bröderna Ola och Jonas, som driver verksamheten vidare. I dagsläget har man två leksaksbutiker, i Lerum och i Alingsås, som båda ingår i Lekia-kedjan. I verksamheten ingår en fotobutik och fotostudio i Lerum.

Öppnar i Allum

Och på lördag öppnar bröderna ytterligare en leksaksbutik, då i Allum köpcentrum i Partille. Butiken blir brödernas första i kommunen.

– Det är ett bra köpcentrum med mycket folk och ett stort upptagningsområde, vi är väldigt glada över att få möjligheten att öppna här. Det var en möjlighet vi verkligen var angelägna att ta, säger Ola Ahlsén.

– Att kunna driva tre butiker på en så begränsad yta som Alingsås till Partille gör att vi kommer bli mycket starkare, bland annat när det gäller våra varuinköp och vår marknadsföring, fortsätter han.

Top-Toy i konkurs

Så sent som förra året köpte bröderna Ahlsén sin butik i Alingsås. Och när danska kedjan Top-Toy, som drev BR:s och Toys R Us butiker i Norden och däribland en butik i Allum, i slutet av december gick i konkurs öppnades plötsligt möjligheten för bröderna att etablera sig även i Partille. För det är just i BR:s gamla lokaler som bröderna nu öppnar sin nya butik, och de har dessutom kunnat ta över en del butiksinredning från den tidigare verksamheten.

Vad har ni för förhoppningar på butiken i Allum?

– Vi ser det som att vi ska kunna utveckla butiken med ett större och mer varierat sortiment än de tidigare aktörerna haft. Vi jobbar också gärna med event och happenings i butiken, det ska hända något ofta så att kunden verkligen kan känna att vi är aktuella, säger Ola Ahlsén.

Varför satsar ni just på just leksaker?

– Det är en väldigt kul bransch som förändras hela tiden. Vår pappa hade leksaksaffär när vi var små, och man känner igen en del av leksakerna men det kommer också hela tiden nya saker och det är snabba ryck.

När bröderna Ahlsén etablerade sig i Alingsås valde man också att bli en del av Lekia-kedjan. En stor anledning till detta var enligt Ola Ahlsén att Lekia även är etablerad på nätet.

– Man måste finnas på nätet om man har en fysisk butik, det är viktigt att ha den kanalen också.

Men han ser ändå att den fysiska leksaksbutiken har en roll att fylla även framöver.

– Just att kunna komma in, känna och klämma på varorna och att kunna ställa frågor. Det är viktigt med säkerhet och att man känner sig trygg med köpet. Det är små barn som ska använda leksakerna och då får det inte gå fel, säger Ola Ahlsén.

I år fyller Odd Fellow 200 år. Firandet sker bland annat genom extra insatser för välgörenhet.
Och de livskraftiga brödra- och systraordnarna i Lerum gör en stor insats för behövande.

Odd Fellow orden har sitt ursprung i hantverksgillen i England under 1700-talet, men den gren som den svenska storlogen av Odd Fellow orden tillhör räknar sina rötter från USA. Den här våren är det 200 år sedan grenen startade. Jubileet firas med festligheter men också med extra insatser för behövande. Inom Odd Fellow finns det även en gren för kvinnor, Rebeckaorden, denna är dock inte lika gammal, utan firade 50-årsjubileum i Sverige 2017.

Skänker pengar

Inför 200-årsjubileet har medlemmarna skänkt totalt över tio miljoner kronor till välgörenhet. Pengarna går bland annat till forskning för att hjälpa barn med diabetes och barn som har medfödd hjärt-kärlsjukdom. Det är inte bara under jubileet som Odd Fellows medlemmar skänker pengar till välbehövande. Det är en viktig del i verksamheten även andra år. Man hjälper till exempel till så att svenska specialister på kranofaciala missbildningar kan åka till fattiga länder och hjälpa barn där. Under tidigare år har dessutom Svenska Sjöräddningssällskapet fått bidrag till två räddningsbåtar, som har namnen sjöräddning Rebecka af Odd Fellow och Rescue Odd Fellow. Medlemmarna stöttar också, både ekonomiskt och ideellt, barnkolonien Buagården.

Stor order

Orden i Lerum är stor, näst störst i Göteborgsregionen med 170 medlemmar, det är tio färre än den som är störst i regionen. Totalt har Odd Fellow över 250 medlemmar i Lerum. Och i motsats till många föreningar växer de. Både brödra- och systraorden har det gångna året fått tio nya medlemmar var.

200-årsjubileet har firats med ett arrangemang i Lerum och även här skänker man pengar till välgörenhet.

– Tillsammans, systrar och bröder, ger vi cirka 50 000 kronor per år till olika välgörenhetsändamål. Dessutom har vi nu i samband med Odd Fellowordens 200-årsjubileum skänkt cirka 100 000 kronor till forskning för barn med diabetes typ 1 samt barn som har medfödd hjärt-kärlsjukdom, säger Bengt-Olof Fagerström, övermästrare för brödralogen i Lerum, och fortsätter:

– Vi skramlar inte bössa utan det är medlemmarna själva som skänker pengar.

Generösa

Lerumslogerna skänker dessutom pengar till bland annat segling på lika villkor, språkcaféet i Lerum, kvinnojouren Olivia och nallebjörnar till ambulansen.

En annan Lerumsbo som är högt uppsatt inom Odd Fellow är Lerumsbon Bengt Arenhag, som är distriktsstorsirerna.

Varför just Odd Fellow?

– Jag hade jobbat utomlands länge och skulle etablera mig i Sverige och då ville jag ha ett bra nätverk här. Jag tittade runt och läste in mig och fann att Rotary och Odd Fellow tilltalade mig, svarar han.

Det var bland annat mottot vänskap, kärlek och sanning han uppskattade.

Trafiklärarutbildningen i Lerum har fått klartecken att fortsätta sin verksamhet och att utöka antal elever i varje klass.

Trafiklärarutbildningen har funnits som yrkeshögskola i Lerum sedan 2010 och är den enda som finns i Västsverige. Den är populär och de 24 platserna har snabbt blivit fyllda. Från nästa termin höjs antal platser till 30 stycken.

Utbildningen är i första hand praktisk och eleverna får mycket tid i bilen tillsammans med sin lärare. Men de får också läsa ämnen som fordonssäkerhet och trafikpsykologi. Utbildningen är 60 veckor lång varav 15 är praktik, så kallat lärande i arbete.

Gratis körlektioner

För att träna inför den kommande rollen som trafiklärare får eleverna öva på att ge instruktioner till eleverna på Lerums gymnasium samt hålla lektioner i körkortsteori.

– Alla elever på Lerums gymnasium får nästa termin möjlighet att gratis få körlektioner med våra elever som handledare, även om vi utbildade lärare också finns med i bilen, förklarar trafiklärare Isabella Norrman.

– Det är en win-win-situation där våra elever får träna på sin blivande roll och ungdomarna får möjlighet att gratis lära sig köra bil.

Rakt ut i arbetslivet

Under åren som gått har alla som klarat utbildningen gått rakt ut i arbetslivet. Landets körskolor känner väl till att utbildningen finns i Lerum, så den som kan tänkas flytta på sig har ypperliga möjligheter till fast tjänst.

– Körskolor i hela Sverige ringer och erbjuder platser, förklarar Suzanne Lundholm, utvecklingsledare för Lerums vuxenutbildning.

– Vi följer upp eleverna efter ett halvår för att se vad som har hänt och 100 procent har arbete.

Elevkullen som nu studerar första terminen blir först med att avsluta sina studier med ett examensarbete. Suzanne berättar att det främsta syftet är att göra ett arbete som eleverna kan ha nytta av i sin framtida roll som trafiklärare.

En av de 24 eleverna är Lerumsbon Anna Nyberg. Hon är utbildad kock, men valde ett nytt vägval i livet.

– Det ångrar jag verkligen inte för den här utbildningen är väldigt intressant, säger hon.

– Jag trodde jag kunde köra bil, men har upptäckt att det är mycket jag inte kan och mycket som är nytt. Det är som att ta om sitt körkort.

Advokaten Ingemar Gross har varit målsägarbiträde för flera personer som har drabbats av ligorna som ger sig på äldre. Han är upprörd över att den här typen av brottslighet existerar.

– Jag tycker att det är ett skamligt att de gör så här mot äldre. De ger sig på personer som ofta ser och hör dåligt och som inte kan springa efter, säger han i upprörd ton.

Ingemar Gross förklarar att det har skett flertal liknande brott begångna av olika ligor sedan 2009, och att den här typen av brottslighet ökar. Det enda lilla positiva med det är att en del av dem som drabbas har högre beredskap, de har hört talas om den här typen av brott tidigare.

Att bli utsatt påverkar offren väldigt olika.

– Oftast är det de som inte är digitalt bevandrade som drabbas hårdast.

Varför då?

– För att de inte kan betala räkningar och överföra pengar på datorn eller telefonen.

Påverkar

Att bli utsatt påverkar både psykiskt och ekonomiskt. Det sistnämnda är extra tungt för dem som lever på väldigt knappa medel.

– De kanske har precis så att de klarar sig och så tar det ett tag innan de får tillbaka pengarna från banken. Och om banken menar att de har varit oaktsamma med koden får de kanske inte tillbaka pengarna alls, säger Ingemar Gross och fortsätter:

– Det är också flera som har sagt att de förlorar sin tillit till andra människor, de har kanske alltid trott gott om alla och så kan de inte det längre. Ledsamt.

Skäms

Det är också så att en del som drabbas känner skam. De kanske inte anmäler att de har blivit utsatta eftersom de känner att de har låtit sig bli lurade.

– I den här så kallade kortbytarligan har det i vissa fall uppdagats att fler har drabbats genom att den utsattas kort användes när nästa person skulle luras. När polisen ringde den rättmätige kortägaren och berättade att kortet hade hittats så kom det fram att personen också hade blivit lurad.

Håkan Carlsson, chef för polisens grupp som utreder brott mot äldre, tycker att straffet för den här typen av brottslighet borde vara högre. Enligt honom ska Sverige förmedla till de internationella brottsnätverken att rättsväsendet här tar allvarligt på denna typ av brott.

Cirkagruppen är en grupp poliser stationerade i Vårgårda som utreder brott mot äldre, och som bland annat har utrett ligan som lurade flera kommunbor. Håkan Carlsson är chef för gruppen.

Hans kommentar till den nyligen meddelade domen är:

– Jag har som hastigast läst den och upplever att straffvärdet låter lågt med tanke på att gärningsmännen gett sig på svaga personer i samhället, systematiken, upplägget med flera aktörer som har givna roller under brotten samt att man följer det mönster som många av de internationella ligorna använder sig av.

Kort tid

Han har stor erfarenhet av liknande brottslighet och förklarar att ligorna kommer in i Sverige, begår en stor mängd brott under kort tid varefter de snabbt lämnar landet för att begå liknande brott i andra länder.

– Därför har jag svårt att förstå att domstolen anser det som förmildrande att många brott begåtts under kort tid för länge sedan samt att domstolen inte dömt till utvisning, säger han och fortsätter:

– I domen står det dessutom att den dömde mannen gav sig av ifrån Sverige eftersom han kände att det han gjorde inte var bra, åkte till hemlandet varefter han åkte till Paris och begick något liknande brott.

Andra länder

Håkan Carlsson berättar vidare att 34-åringen dömdes enligt ECRIS, 2015 för stöld i Frankrike samt för stöld i Storbritannien 2018.

– Det är enligt min uppfattning mycket viktigt att från Sverige till de internationella brottsnätverken förmedla att man inte klarar sig undan även om det gått lång tid, att svenska rättsväsendet ser allvarligt på denna brottstyp och att personer som döms kan utvisas på lång tid. Om mannen gripits och dömts redan när brotten begicks 2014 och då fått 10 års utvisning så skulle han inte kunna återvända till Sverige förrän tidigast 2024.

– Nu väljer domstolen att inte döma till utvisning vilket innebär att den dömde redan efter avtjänat straff är fri att återvända till Sverige.

Skadeståndsyrkandet från de flesta av de drabbade ogillades av domstolen. Polischefen påpekar också domstolens resonemang kring kränkningsersättning.

– Många äldre som brukar klara det vardagliga livet och blir utsatta för brott upplever ett starkt obehag vilket enligt anhöriga ofta påverkar de äldre starkt negativt i att fortsätta att vistas i den miljön där man utsattes för brottet. 

Cirkagruppen gör ett arbete som lyfts av många, och Håkan Carlsson har just kommit hem från en konferens i Polen. Där har han gett en lägesbild över brottsområdet åldringsbrott i Sverige samt beskrivit Cirkagruppens arbetsmetoder för polska polischefer.

Att gå på regelbundna cellprovskontrollen ger ett drygt 90-procentigt skydd mot livmoderhalscancer, men många kvinnor struntar i kallelserna.
För att locka fler att ta proverna har Västra Götalandsregionen nu infört en cellprovsvecka.

– Vi tar cellprover hela året om men under den här veckan (vecka 19) vill vi ”highlighta” det lite extra för att försöka fånga upp dem som inte kommer på sina kallelser, säger Linda Carlsson, barnmorska och teamsamordnare för barnmorskemottagningarna i Mölnlycke, Landvetter och Partille.

Alla kvinnor med svenskt personnummer kallas till provtagning från det att de fyller 23 år. Fram till 50-årsåldern kallas de var tredje år, därefter vart femte år fram till året de fyller 64 år.

– Har man inte haft några cellförändringar på livmoderhalsen innan 64-årsåldern är det väldigt liten risk att drabbas, säger Linda Carlsson.

Målet med cellprovsveckan är helt enkelt att förebygga livmoderhalscancer genom att få en större andel av kvinnorna att gå på kontrollerna.

– Cellförändringar syns inte, känns inte och ger inga besvär. Oftast handlar det om lättare förändringar men i vissa fall kan de leda till cancer. Enda sättet att upptäcka dem är genom ett cellprov, säger Linda Carlsson.

Då det tar lång tid för cellförändringar att utvecklas till cancer räcker det att kolla sig var tredje år. De som brukar gå när de blir kallade behöver med andra ord inte gå en extra gång under cellprovsveckan.

– Det är lättare att behandla cellförändringarna innan de har utvecklats till cancer. Två av tre som får livmoderhalscancer har inte kommit när de har kallats till provtagning, säger Linda Carlsson.

Ungefär 30 procent av kvinnorna tar inte regelbundna cellprov. I Härryda kommun kallades i fjol 3 344 kvinnor varav 2 118 kom till provtagningen.

Linda Carlsson poängterar att det är gratis att ta provet. Det tar bara några minuter och är smärtfritt. De som ändå känner sig rädda inför provtagningen uppmanar hon att ringa till mottagningen.

– Då kan vi boka in en tid och förklara i lugn och ro hur det går till, säger hon.

Den som vill passa på att göra ett cellprov under cellprovsveckan eller när som helst under året ska kontakta barnmorskemottagningen i sin hemkommun. Även de som har vaccinerat sig mot HPV-virus rekommenderas att ta proverna.

Vid halv två tiden på torsdagen inträffade en brand i en villa vid Annesjön i Gråbo. När räddningstjänsten kom till platsen var det ingen person kvar i byggnaden. 

Vid 15-tiden brann det fortfarande i hela huset och räddningstjänsten var kvar med full styrka.

Elden har spridit sig till ett intilliggande garage men det ska inte vara risk för spridning till någon annan intilliggande byggnad.

Vattenläget i länet fortsätter att försämras och Länsstyrelsen Västra Götaland uppmanar nu alla att spara på vattnet.

– Trots att det regnat en del de senaste dagarna är grundvattennivåerna nu under de normala för årstiden i stora delar av länet, säger Tor Segerbo, chef för enheten för vattenärenden på Länsstyrelsen Västra Götaland i ett pressmeddelande.

Även om vi nu är inne i en period med ostadigt väder och att det blir successivt även kyligare, så väntas inga större nederbördsmängder. Vattenläget riskerar därför redan om några veckor att bli lika allvarligt som i juli 2018.

– Nu behöver alla bidra till att hushålla med vatten. Alla som tar ytvatten ska vara extra uppmärksamma på vilken påverkan uttaget har på omgivningen och bedöma om fortsatt uttag är lämpligt, säger Tor Segerbo.

Mest sårbart är vattenläget idag i de små vattendragen, där man måste vara uppmärksam på vilka effekter vattenuttag får. Nivåerna i de små grundvattenmagasinen är under de normala i stora delar av Västra Götaland och de stora grundvattenmagasinens nivåer är under de normala i praktiskt taget hela landet.

Generellt är små grundvattenmagasin känsligast eftersom de reagerar snabbt på vattenuttag. Grävda och bergborrade brunnar brukar finnas i små grundvattenmagasin och är alltså också i riskzonen. Sämst är vattenläget i de nordöstra delarna av länet.

Under två veckor i slutet av maj kommer ett 20-tal högstadieelever från Ljungviksskolan i Gråbo få bestämma skolmatsedeln för alla 8 000 elever i Lerums kommun. Initiativet är en del i att öka ungas inflytande.

När kommunens representanter träffade unga stod det klart att de inte önskade ett ungdomsfullmäktige utan att de hellre ville engagera sig i enskilda insatser som de verkligen bryr sig om. Och skolmaten var något som upprörde många.

I delprojekt Makt över maten har eleverna nu fått sätta samman en tvåveckorsmeny som ska gälla i alla kommunens förskolor, skolor och på gymnasiet.
Budgetramarna är desamma som för ordinarie verksamhet, liksom kraven på högt näringsvärde.

Kvinnan sökte vård hos Floda vårdcentral men fick inte någon bra hjälp, vilket resulterade i stort lidande.
Nu får vårdcentralen skarp kritik från inspektionen för vård och omsorg, som anser att patienten inte har fått en sakkunnig vård.

I ett nyligen meddelat beslut från inspektionen för vård och omsorg, IVO, riktas hård kritik mot Floda vårdcentral. Inspektionen skriver ”vården vid Floda vårdcentral var bristfällig för den period som har granskats.” Den legitimerade läkaren i ärendet kritiseras för bristande utredning, journalföring och uppföljning.

Tog ett halvår

Enligt anmälningen, som är gjord av patientens dotter, sökte kvinnan vård för magsmärtor, illamående och kräkningar med viktnedgång till följd. En röntgenundersökning genomfördes, men trots påstötningar fick inte modern svar på vad denna visade. Ungefär ett halvår senare blev modern inlagd på sjukhus och då genomfördes en akut operation av tarmvred. Enligt anmälaren hade det enligt journalen från Floda vårdcentral konstaterats redan där att modern led av tarmvred men då vidtogs inga åtgärder.

För lång tid

Mats Elm är chefsläkare över området södra Älvsborg.

– Vi får beklaga. Det här skulle ha hanterats snabbare och vi skulle ha kommunicerat bättre med patienten. Det tog för lång tid till åtgärd och hjälp för den här patienten, konstaterar han.

Modern avled nyligen till följd av ytterligare en tarmoperation och svagt hjärta. Dottern skriver i sin anmälan ”Jag vet inte om utgången hade blivit annorlunda om man behandlat tarmvredet tidigare, men oavsett ska man få provsvar och planerade åtgärder så snart som möjligt. Jag hoppas med min anmälan förhindra att andra drabbas på liknande sätt.”

Hur har ni gjort för att förhindra att något liknande händer igen?

– Sedan det här hände har vi inte längre hyrläkare. Den ordinarie bemanningen har stärkts, svarar Mats Elm.

Flera fel

Han förklarar vidare att det är flera saker som har gått fel i det här ärendet, även remissen som gick från vårdcentralen har tagit för lång tid. Han säger också att vårdcentralen har förändrat det interna arbetet.

– Nu är det en läkare eller annan personal som har huvudansvar för patienten.

Var det inte så tidigare?

– Jo till viss del, men vi har skärpt upp det. Sedan kommunicerar vi också med de andra vårdcentralerna, när något sådant händer är det viktigt att lära av varandra.

IVO anger som skäl för sitt beslut att bedömningen är att vården vid Floda vårdcentral var bristfällig. Enligt IVO har det varit brister i diagnostik och handläggning av patientens symptom då hon sökte för besvär.

Fanns brister

Kvinnan hade sedan slutet av 2017 besvärats av buksmärta när hon åt och hade också minskat i vikt. Vid ett läkarbesök i januari 2018 noterades ömhet centralt i buken. Även om det fanns brister vid detta besök resulterade det i att det planerades en utredning med provtagning, röntgen samt gastroskopi. Efterföljande utredning av den genomförda utredningen saknades dock.

Det som står klart är att i slutet av januari genomfördes en skiktröntgen och resultatet av denna gav misstanke om väggförtjockning i tunntarmen. Något ställningstagande och fortsatt handläggning avseende detta röntgensvar framkommer inte av journalanteckningarna. Patienten kontaktade i februari vårdcentralen för att få resultatet från röntgen samt ordination på smärtlindring eftersom hon hade fortsatt ont. Enligt IVO borde svaret från röntgenundersökningen handlagts skyndsamt då denna visade tecken som borde ha föranlett misstanke om elakartad sjukdom. IVO skriver ”avslutningsvis borde utredningen skett mer skyndsamt då patienten uppvisade påtagliga besvär såsom buksmärta, illamående, kräkningar och viktnedgång vilka ingav misstanke om malignitet.” Malign är en sjukdomstendens som förvärras och blir dödlig.

Förslaget till beslut kommunicerades med den legitimerade läkaren, som dock inte har kommit med några synpunkter på förslaget.

Det är lite som att puttekulorna eller ångmaskinerna skulle bli populära igen. För generationen som alltid törstar efter ny teknik har käpphästarna gjort en storstilad comeback.
Nääs har snappat upp trenden och förra veckan invigdes en terrängbana för de benlösa riddjuren.

De springer iväg raketsnabbt. Eller snabba som hästar i högsta galopp, är givetvis en bättre term. Med varsin käpphäst prövar mängder av barn den nya banan som ringlar sig fram genom Nääs slottspark. Invigningen skedde i samband med valborgsfirandet och deltagarna fick vara med om en världspremiär, åtminstone har de arrangerande ungdomarna i Nääs Ridförening aldrig hört talas om någon liknande bana. I sitt invigningstal lägger de in den lilla brasklappen.

Även om en terrängbana tycks vara något unikt har käpphästen med sina medeltida anor haft en stark återkomst. Populariteten sjönk under 1900-talet men i Finland har käpphästridning vuxit fram som en av de snabbast växande folksporterna under några år och trenden har även nått Sverige. En kul utveckling, tycker Sara Larsson, som fick hålla till godo med fantasifoster likt Alfons Åbergs Molgan när hon var yngre.

– Jag hade låtsashästar som bodde i garderoben men inget sånt här, det har blivit världens grej säger hon.

Riktig ridmiljö

Tillsammans med de övriga medlemmarna i klubbens ungdomssektion har hon snappat upp trenden. De har lagt ner mycket jobb med att tillverka egna käpphästar, köpa in ordentliga hinder med stöd av kommunen och arrangera tävlingar. Med den nya banan, som finansierats av August Abrahamsons stiftelse och är fri för allmänheten att använda, kan de ta tävlingarna till en ny nivå.

– Många brukar hålla till i gympasalar men vi vill ha en riktig ridmiljö där vi inspirerar till att rida på riktigt, säger Sara Larsson.

Käpphästarna är mest en kul grej vid sidan av den ordinarie verksamheten, men de fyller även ett pedagogiskt syfte. Inom ridningen finns mycket teori att förhålla sig till och för nybörjarna kan det till exempel vara svårt att sitta på ett levande djur och samtidigt bli instruerad om ridvägar och andra regler i ridhuset. De mer lättmanövrerade käpphästarna används därför som verktyg i undervisningen.

– Det är ett bra sätt att lära sig hur man ska göra när man sitter på en riktig häst, säger Caroline Lundgren.

Kul men jobbigt

Seriösa tävlingar anordnas i olika discipliner som stilbedömning och tidshoppning. Under invigningskvällen av Nääs terrängbana är det dock mer fria tyglar som gäller. Fulla av energi tar barnen varv efter varv på banan. De flesta far fram i högt tempo och gör spänstiga hopp över hindren, medan några tar det lugnare och tar sig över med försiktiga kliv. Ebba Nährström tillhör den förstnämnda kategorin.

– Det var första gången jag prövade. Det var kul att hoppa över hinder men det var en ganska lång bana så det var ganska jobbigt också, säger hon.

Kommer du hit igen?

– Jag rider här så det kommer jag säkert att göra, efter träningarna.

Aktiva medlemmar utgörs främst av ungdomar, medan det enbart är vuxna som sitter i styrelserummen. Så ser det ut i de flesta idrottsklubbar, men Nääs Ridförening är ett undantag. Här driver tonåringarna själva en initiativrik ungdomssektion.

Det var många besökare som förra tisdagen gästade Nääs för att fira valborgsmässoafton. De tittade när brasan tändes och många yngre besökare testade den nya terrängbanan för käpphästar och red på ponnyer.

Nääs ungdomssektion hade ett finger med i spelet i de flesta av programpunkterna och engagemanget sträcker sig betydligt längre än till det här enstaka tillfället. Man hjälper till när klubben arrangerar stora event, själva har de bland annat anordnat äggjakt och spökjakt och just nu planerar de för en övernattning.

– Jag tycker att det är viktigt att vi unga också hjälper till, säger Vida Permanto, sist in i den elva personer stora ungdomssektionen.

Lina Gunnarsson instämmer.

– Det är roligt att lära känna de yngre barnen i föreningen och göra så att de vågar ta mer plats. Det är bra att lära sig att ta ansvar och det är roligt att se något hända, säger hon,

När Nääs Ryttarförening gick i konkurs 2015 splittrades ett sammansvetsat stallgäng och försvann till föreningar i Alingsås, Göteborg och Gråbo. Men ur askan bildades Nääs Ridförening, många ryttare kom tillbaka och klubben har redan från start satsat på att ge ungdomarna förtroende att driva egna projekt.

Långsiktigt tänkande

Stefan Larsson, som fungerar som en brygga mellan styrelsen och ungdomssektionen, ser framför allt två fördelar med att involvera den yngre generationen.

– Det ena är arbetet för en långsiktig överlevnad, vi hoppas att de här sitter i den ”stora styrelsen” om fem, tio år. Det andra, som är minst lika viktigt om inte viktigare, är att barn och ungdomar som rider hos oss ska känna att detta är som en fritidsgård som man kan komma till även om man inte har ridlektion.

Och vilka är bättre att utnyttja för att locka barn och ungdomar än ungdomarna själva? Arbetet i ungdomssektionen började dock lite trevande. Efter nystarten kändes allt lite osäkert, men i takt med att den nya föreningen etablerat sig har de utvecklat både sig själva och sin verksamhet. Fyra av dem har utbildat sig till ungdomsledare och ytterligare ett par har gått en förberedande kurs. Deltagarantalet på aktiviteterna har ökat från en handfull barn till 54 barn på senaste äggjakten.

– Vi fokuserar mest på att barnen ska ha en rolig stund, vi vill att det ska kännas tryggt och välkomnande att komma hit och vi vill gå med vinst, säger Jenny Larsson

Med tiden har de utökat kassan från ett par tusenlappar till 20 000 kronor.

– Det är positivt för det gör att vi kan ha fler aktiviteter och göra saker som vi inte hade möjligheter till förut, vi kan tänka utanför boxen, säger Märta Gunnarsson.

Vad är det egentligen vi röstar om i EU-valet? Vilka frågor är det som EU hanterar? Vi har tagit hjälp professorn i statsvetenskap Daniel Naurin för att få svar.

Söndagen de 26 maj är det val till Europaparlamentet. Om vi stoppar redan där, vad är Europaparlamentet?

– Europaparlamentet är en av tre institutioner som är med och stiftar EU-lagar och bestämmer över EUs budget, säger Daniel Naurin.

– De andra två är Ministerrådet och EU-kommissionen. Europaparlamentet är speciellt eftersom det är den enda församlingen som väljs direkt av Europeiska medborgare.

– Det betyder att Europaparlamentet är viktigt ur demokratisk synvinkel. Ett problem är dock att valdeltagandet ofta är lågt. Europaparlamentet består idag av 751 ledamöter ifrån EU:s alla länder.

Hur många representanter har Sverige i parlamentet?

– Sverige har i dag 20 ledamöter. Små länder har fler ledamöter per capita än stora länder. Om Brexit blir av till slut kommer Sverige att få ytterligare en plats och alltså ha 21 ledamöter.

Parlamentet är indelat i olika partigrupper. Vilka grupper är det?

– Idag finns det åtta partigrupper i parlamentet. Störst är den konservativa/kristdemokratiska gruppen EPP, där de svenska moderaterna och kristdemokraterna ingår. Näst störst är den socialdemokratiska gruppen. Det finns även partigrupper för vänsterpartier, för liberaler, för gröna partier och för EU-skeptiska och invandrarkritiska partier.

– Vilka partigrupper som kommer att finnas efter valet i maj kommer att bestämmas efter förhandlingar mellan partierna under sommaren och början av hösten. Partigrupperna är viktiga eftersom de fördelar betydelsefulla positioner mellan partierna inom Europaparlamentet, till exempel vilka som skall bli ordförande för viktiga utskott.

I EU avgörs många frågor som påverkar oss i Sverige. Kan du nämna några områden, där EU:s inflytande är särskilt stark?

– EU är framförallt ett ekonomiskt och handelspolitiskt samarbete så alla regler som berör hur varor, tjänster och arbetskraft rör sig över gränser påverkas av EU. Dessutom är stora delar av miljöpolitiken och det mesta som rör jordbruk och fiske reglerat av EU. Ett område som är särskilt viktigt för kommunerna är upphandlingsreglerna som styr hur och vilka varor och tjänster som kommunerna kan köpa in.

Vad är Ministerrådet?

– Ministerrådet bestämmer tillsammans med Europaparlamentet vilka EU-lagar som skall finnas. Det består av en regeringsrepresentant var för EU:s 28 medlemsstater. När man fattar beslut om miljöfrågor så är det miljöministrarna som är på plats i Bryssel, när det handlar om rättsliga frågor är det justitieministrarna, osv. Medlemsstater med större befolkning väger tyngre när Ministerrådet röstar om lagstiftning.

Vad är EU-kommissionen?

– EU-kommissionen är en oberoende myndighet. Varje medlemsstat har en kommissionärspost var. Kommissionen har två huvuduppgifter: 1) Att lägga förslag till lagstiftning, som sedan skall godkännas av Ministerrådet och Europaparlamentet. 2) Att övervaka att medlemsstaterna följer EUs lagar. Om de inte gör det kan Kommissionen dra staten inför EU-domstolen.

Den 26 maj är det val till Europaparlamentet. Hur ser Lerums politiker på EU-samarbetet och varför tycker de att just deras parti förtjänar din röst?

Alexander Abenius, Moderaterna

Varför ska man rösta på ditt parti?
– Moderaterna är ett EU-vänligt parti som värnar om EU som fredsprojekt och arena för gränsöverskridande frågor som vi löser bäst tillsammans, så som frihandel, migration och klimat.
Hur påverkar EU Lerums kommun?
– Lerums kommun påverkas mycket av EU, framförallt i positiv bemärkelse, men ibland också i negativt. Den fria rörligheten är i huvudsak bra, men den möjliggör också för utländska stöldligor att härja i vår kommun på ett sätt som skapar otrygghet och lidande. Därför måste gränskontrollerna skärpas och kriminella från andra EU-länder som begår brott i Sverige kunna utvisas och nekas återinträde.
Vad är det bästa med EU?
– Att EU är en garanti för fred i Europa och EUs fyra friheter – fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Det bästa med EU är också när EUs länder hjälps åt i tuffa stunder, exempelvis när de polska brandmännen kom till Sverige och hjälpte oss med våra svåra skogsbränder förra sommaren.
Vad är det sämsta med EU?
– Att vissa EU-politiker vill ge EU större makt över svensk lagstiftning. Det säger vi nej till.

Lill Jansson, Liberalerna

Varför ska man rösta på ditt parti?
– För att vi vill ha mer samarbete när de gäller de riktigt stora utmaningarna som klimatkrisen, brottsbekämpningen och säkerheten. Det där löser vi inte själva i Sverige. Därför säger Liberalerna ja till Europa.
Hur påverkar EU Lerums kommun?
– Ungefär hälften av frågorna på en fullmäktigedagordning påverkas direkt eller indirekt av EU. Det handlar om allt från vilka varor eller tjänster som får köpas in till kvalitet på luft och vatten.
Vad är det bästa med EU?
– Vad sägs om att vi kan resa, plugga, arbeta och leva var vi vill i Europa? Det kunde vi inte när jag växte upp, innan vi gick med i EU. Sedan ska vi komma ihåg att EU i grunden är ett fredsprojekt, eftersom länder som samarbetar inte brukar kriga mot varandra.
Vad är det sämsta med EU?
– Det klart att man ibland kan tycka att EU lägger sig i lite väl mycket. Så är det alltid när man samarbetar, man får inte alltid som man vill. Men fördelarna är betydligt fler och större än nackdelarna.

Eva Andersson, Centerpartiet

Varför ska man rösta på ditt parti?
– Centerpartiet vill se ett handlingskraftigt EU med fokus på klimat, miljö, jämställdhet och medmänsklighet. Vi kräver att alla medlemsländer måste garantera människors fri- och rättigheter. Vi kämpar för renare hav, sänkta utsläpp och driver på för sund mat och bättre djurskydd samt en hållbar jordbrukspolitik.
Hur påverkar EU Lerums kommun?
– På nationell nivå styrs lagstiftningen delvis av EU-direktiv, något som vi i Lerums kommun måste förhålla oss till.
Vad är det bästa med EU?
– Samarbetet inom klimat, miljö, försvar, migration och organiserad brottslighet. Det är sådant som berör många länder samtidigt och där EU kan göra stor skillnad. Om man vill förbättra och förändra för ett stark Europa är det viktigt att Sverige tar en aktiv roll i EU-samarbetet.
Vad är det sämsta med EU?
– Det finns risk för detaljstyrning och vi anser inte att EU ska ägna sig åt frågor på lokal, regional och nationell nivå.
– Hit hör frågor som rör skatter, utbildning, välfärd, sociala trygghetssystem och kultur.

Christian Eberstein, Kristdemokraterna

Varför ska man rösta på ditt parti?
– Vi vill ha ett lagom EU. Vi är för ett europeiskt samarbete men är mot en europeisk superstat. EU ska handla om det som är viktigt; freden, värderingarna och välståndet. Vi kommer att stå upp för de värderingar som inte går att kompromissa om. Vi vill att EU skall skapa förutsättningar för välfärden, inte styra över den. EU är ett medel inte mål, EU är en möjlighet inte ett hot. Vi ställer oss emot att EU allt mer lägger sig i sådant som är nationella angelägenheter. Vi är för att göra EU lagom igen.
Hur påverkar EU Lerums kommun?
– Positivt eller negativt; det beror på vem som kommer till makten i EU. Väljer man att rösta på Kristdemokraterna vet man att de beslut som bäst fattas av oss i kommunen också kommer fattas här och att de beslut som bäst hanteras av EU sköts där. Trafficking och nedskräpningen av hav är exempel på två frågor som skall hanteras på EU-nivå för att få bäst effekt, medan däremot beslut hur vi i vår familj skall ta hand om våra barn fattas här hemma.
Vad är det bästa med EU?
– EU är en garant för fred. Det bästa med EU är att vi istället för att kriga med varandra nu inte haft krig mellan två medlemsstater sedan EU grundades. Detta är unikt i den europeiska historien. EU står för de mänskliga grundvärdena och är en garant mot de totalitära idéerna som hotar vår personliga frihet.
Vad är det sämsta med EU?
– När EU:s medel går till slöseri och okontrollerat användande av våra gemensamma medel. Till exempel så borde pengarna från EU:s medlemsfonder till medlemsstater som väljer att inte ta hand om sina medborgare stoppas. Det är en linje som Kristdemokraterna garanterar i EU.

Katarina Kuzmanovic, Miljöpartiet

Varför ska man rösta på ditt parti?
– Vi i Miljöpartiet de gröna anser att Sverige bör vara mer pådrivande inom EU när det gäller miljöfrågor. EU:s viktigaste framtidsfråga är miljön och klimatet. Vi vill även att EU ska leda arbetet för en mer rättvis värld.
Hur påverkar EU Lerums kommun?
– Tack vare våra gröna EU-parlamentariker kan vi visa på konkreta framsteg som påverkar oss lokalt i allt från klimat och mänskliga rättigheter till fiske, fred och jämställdhet. Det vi är mest stolta över är framtagandet av en europeisk klimatlag som innebär att hela EU:s utsläpp ska mätas mot en koldioxidbudget och åtgärder vidtas om länder inte sköter sitt klimatarbete.
Vad är det bästa med EU?
– EU-parlamentet har makt och i valet kan vi som väljare utöva vår makt över vår och kommande generationens framtid. Genom att rösta på Miljöpartiet de gröna kan vi tillsammans göra skillnad här och nu.
Vad är det sämsta med EU?
– Vi tycker att EU i dag bestämmer över många områden som skulle hanteras bättre regionalt, nationellt eller lokalt.

Mikael Johansson, Sverigedemokraterna

Varför ska man rösta på ditt parti?
– Man skall rösta på SD för att återföra makten till de svenska medborgarna. Vi är arbetar för att motverka EU-skatt och tvångsfördelning av migranter eftersom detta inskränker på det svenska självbestämmandet. Vi är en tydlig garant för att EU inte får mer makt än vad som är nödvändigt för att skapa ett mervärde i samarbetet mot gränsöverskridande hot.
Hur påverkar EU Lerums kommun?
– EU tar idag beslut som påverkar Sverige på många sätt, omkring 60 procent av besluten som tas i Sveriges riksdag har sitt ursprung i EU. Detta påverkar givetvis en kommun i ett antal frågor till exempel jordbruk och jakt.
Vad är det bästa med EU?
– EU är bra på flera sätt bland annat en fri inre marknad, gemensam miljöpolitik och terroristbekämpning.
Vad är det sämsta med EU?
– Den grundläggande tanken med EU är bra men EU har de senaste decennierna utvecklats till en överstatlighet och det är oroande bland annat när det gäller strukturfonderna som utgör ungefär en tredjedel av EU:s budget vilket innebär en högre medlemsavgift för Sverige. Flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg, där tusentals flyttar fram och tillbaka, varje månad är en stor kostnad.

Olle Adolfsson, Socialdemokraterna

Varför ska man rösta på ditt parti?
– Vi vill se ett EU som aldrig någonsin kompromissar om människors lika värde, som skapar jobb och ekonomisk tillväxt. Ett EU som är bra för vanligt folk och som tar itu med de stora framtidsfrågor som inget land kan lösa på egen hand. Vi behöver ett Europa som försvarar demokratin, bekämpar klimathotet och står upp för schyssta jobb, en trygg och säker arbetsmiljö. För oss är det självklart att svenska kollektivavtal gäller i Sverige. Ta ställning för demokrati och jämlikhet, mot extremism och klyftor tillsammans med oss. Det är bäst så – rösta på Socialdemokraterna.
Hur påverkar EU Lerums kommun?
– Över hälften av all kommunal verksamhet har påverkan av EU-beslut. Ex. är upphandling genom LOU, dataskyddsförordningen GDPR och EUs kemikalieförordning REACH.
Vad är det bästa med EU?
– Ett samarbete för demokrati, lösningar på miljöproblem, fred och frihet. Samarbete mot extremism.
Vad är det sämsta med EU?
– EU-flytten mellan Bryssel och Strasbourg är dyrt och miljötveksamt.

Anette Holgersson, Vänsterpartiet

Varför ska man rösta på ditt parti?
– Vi vill skapa ett Europa för alla, inte bara för de rika. Vi tycker att människor, klimat och demokrati är viktigare än företagens intressen. Vi vill ha ett Europa för vanligt folk, för bra jobb, för kvinnors rättigheter och för att de som förstör klimatet mest ska ändra sig mest. Det är viktigt att alla betalar skatt. De som smiter från att betala skatt ska straffas.
– Vi vill samarbeta med våra vänner i andra vänsterpartier från andra länder i Europa. Vi vill minska EU:s budget. EU ska ha mindre pengar än idag. Idag går för mycket av EU:s pengar till jordbruk. Det tycker vi att länderna ska få sköta själva. Då kan Sverige utveckla vår landsbygd.
Hur påverkar EU Lerums kommun?
– Det vi har svarat ovan påverkar även Lerums kommuns invånare.
Vad är det bästa med EU?
– Samarbete mellan länder. Vi får större påverkan i världen när EU står enat. Samarbete mellan organisationer stärker också möjligheter till kraftfulla åtgärder i exempelvis miljöfrågor. EU-valet i maj handlar om vilken sorts samarbete som ska finnas inom EU.
Vad är det sämsta med EU?
– Vänsterpartiet tycker att mycket inom EU är dåligt. Många av de politiska besluten har flyttas från Sverige eller regionen till Bryssel. Det blir ett långt avstånd från medborgare till makthavarna. Det skapar i sin tur mindre engagemang och intresse. Vänsterpartiet vill att folks engagemang är avgörande för en levande demokrati, EU urholkar på detta sätt demokratin. Men idag bestämmer många av EU:s anställda tjänstemän. De och politikerna träffar företag och organisationer, som påverkar deras beslut. Det kallas lobbyism och ger makt till de stora företagen.

Kommunens verksamhetschef Marie Blomqvist beklagar det inträffade och konstaterar att vikarien som anmälde händelsen agerade väldigt bra.

Marie Blomqvist, som är verksamhetschef inom stöd och omsorg, svarar på frågor om händelsen i hemtjänsten som föranledde Lex Sarah-anmälan.

Vill du säga något om vikarien som vågade berätta om händelsen?

– Det var väldigt bra gjort. Att rapportera missförhållanden i verksamheten är något som alla anställda har en skyldighet att göra, men det betyder inte att det är lätt. Framför allt inte när man arbetar som vikarie.

Vad hade hänt om detta inte hade kommit till ytan när det gjorde det?

– Då finns ju självklart risken att det hade fortsatt, men vi arbetar systematiskt med kvalitetsarbete där rapportering av avvikelser är en viktig del för att komma åt det som fungerar mindre bra i våra verksamheter. Där har alla medarbetare ett ansvar och chefen har en viktig roll i att driva arbetet för att förbättra verksamheten och säkra kvaliteten för de som vi är till för.

Hur kunde det pågå under en längre tid?

– Inom hemtjänsten arbetar du ofta ensam och den som tar emot hjälp är i en beroendeställning och vågar inte alltid berätta om de upplever att det inte fungerar. Vi vill absolut uppmana de som har synpunkter på verksamheten att höra av sig till oss. Det är viktigt att vi får till oss om det inte fungerar. Det går alltid att vända sig direkt till ansvarig enhetschef eller till mig som verksamhetschef. Det går också bra att kontakta kommunens KomIn, som hjälper till att hänvisa till rätt person.

Hur kan man minska risken för att något sådant händer igen?

– Det är vårt jobb att skydda de vi är till för från att utsättas för missförhållanden och alla som arbetar i verksamheten har en skyldighet att rapportera. Alla som jobbar hos oss får information om detta när man anställs och ska sedan få det återkommande en gång per år. Det är viktigt att prata om bemötande och professionellt förhållningssätt regelbundet i det dagliga arbetet. Detta är en del i det systematiska kvalitetsarbete som vi arbetar med i hela verksamheten.

Har du något du vill säga till de drabbade?

– Jag tycker självklart att det är väldigt tråkigt och kan bara beklagliga att det hänt. När händelsen rapporterades av vikarien agerade ansvarig enhetschef direkt, tog kontakt med den drabbade och vidtog åtgärder.

En hemtjänstpersonal uppträdde aggressivt och kränkande mot minst två av de äldre som hen skulle vårda. Detta uppdagades när en vikarierande undersköterska delade skift med den ordinarie personalen.
Händelsen är anmäld enligt Lex Sarah.

Det var i mars den här våren som en vikarierande undersköterska tog kontakt med enhetschefen för hemtjänsten och berättade om en händelse som hade inträffat ett kort tag dessförinnan. Vikarien hade gjort ett besök hos en äldre vårdtagare tillsammans med en ordinarie personal, som hade varit aggressiv mot den äldre. Den ordinarie personalen ville inte heller utföra den beviljade insatsen. Det framkom dessutom att personalen vid ett annat tillfälle hade skrämt upp den äldre genom att smyga sig på hen.

Grovt kränkande

I rapporten som upprättades efter händelsen, och som ligger till grund för anmälan enligt Lex Sarah, framgår att vikarien har berättat att den ordinarie personalen betedde sig illa mot den äldre. Personalen var aggressiv, höjde rösten, uttryckte sig grovt kränkande samt tryckte medicin i munnen på den äldre när denne hade svårt att få ner medicinen. Vikarien berättar att händelsen med medicinen inleddes när den äldre grät över smärta i kroppen och bad om att få hjälp med att ta sin medicin. Enligt vikarien svarade den fast anställda kollegan vårdtagaren kränkande, vilket resulterade i att den äldre grät mer och bad om ursäkt för sitt beteende.

Ett hembesök

När enhetschefen fick höra om händelsen gjordes samma dag ett hembesök hos den utsatta äldre vårdtagaren. Det tog ett tag men efter en stund medgav den äldre att det som vikarien hade berättat var sant.

Enhetschefen uppfattade vårdtagaren som väldigt ledsen och orolig. I rapporten uppger enhetschefen att den äldre är livrädd för den utpekade personalen. Enligt den äldre hade det otrevliga beteendet pågått under en längre tid.

I rapporten framkommer det att den fastanställda personalen var medveten om sitt bristande bemötande. Förklaringen som angavs var att det berodde på frustration till följd av den äldres beteende. I rapporten står det att det genom utredning inte har gått att fastställa någon annan bakomliggande orsak till det inträffade.

Förutom att göra hembesöket hos den drabbade kontaktade också enhetschefen samma dag verksamhetschefen för att berätta vad som hade framkommit. Enhetschefen kontaktade även kommunens personalenhet, HR, med anledning av det inträffade.

Några dagar efter att detta uppdagades gjorde dessutom kommunens enhetschef och samordnare besök hos fem andra äldre, som den aktuella personalen hade utfört insatser hos. Ingen av dessa uppgav att de hade fått dåligt bemötande av någon i personalen från hemtjänsten.

Enhetschefen samtalade även med andra medarbetare i hemtjänstgruppen, och samtliga uppgav att de inte hade kännedom om att någon kollega hade dåligt bemötande gentemot någon av de äldre.

Det var dock så att en anhörig till en av de fem äldre som fick besök av enhetschefen hörde av sig några dagar senare. Den anhörige berättade att dennes närstående var rädd för samma personal som hade uppträtt kränkande mot den andra vårdtagaren. Enligt den anhörige ska den aktuella personalen ha skrikit till den närstående och vägrat utföra beviljade insatser med hänvisning till smärta i den egna kroppen. Den äldre hade vid ett flertal tillfällen ringt sin anhörige och varit ledsen efter att ha haft besök från den aktuella personalen.

Hemtjänstpersonalen togs inledningsvis ur tjänst och några veckor senare avslutades personens anställning i kommunen.

För att förhindra att något liknande händer igen upprättade kommunen inom några veckor en handlingsplan för åtgärder. Denna togs fram i samråd mellan enhetschef och verksamhetschef. Handlingsplanen innehåller åtgärder för att stärka bemötande inom äldreomsorgen samt förebyggande åtgärder i form av noggrann rekrytering av personal. Åtgärderna kommer att pågå över tid för att säkerställa en säker förändring i verksamheten.

Drängsered i Floda kan komma att få 36 nya bostäder. Om allt går enligt planerna kan de nya lägenheterna vara inflyttningsklara vid årsskiftet 2020-2021.

Bakom planerna står Vårgårdaföretaget Rydlers bygg som tillsammans med arkitektbyrån Semrén & Månsson tagit fram ett koncept för att bygga bostäder på platsen.

Det handlar om 36 bostadsrätter på mellan 31 och 99,5 kvadratmeter som planeras att byggas på Alelundsvägen i Drängsered under namnet Brf Ekero. Stora delar av marken sluttar mot söder, vilket bolaget tagit hänsyn till i planering av bostäderna. Husen ska byggas i nord-sydlig riktning i sluttningen, och följer via en trappning i två steg den befintliga marknivån. De flesta av de 36 bostäderna kommer att ha balkong eller uteplats och ljusinsläpp från minst två håll.

De tre huskropparna, som ska få grå träfasader, har två våningar plus en vindsvåning.

– Det blir ett luftigt flerbostadsområde som tar sitt avsteg i naturens förutsättningar och topografin på platsen, säger Calle Augustsson, projektledare på Rydlers bygg.

På platsen finns flera gamla ekar, varav en del kommer att bevaras.

– Några skyddsvärda och kvalitativa ekar kommer att bevaras på fastigheten, vi utgår gestaltningsmässigt från färgen på ekarna och hur marken sluttar, säger han.

Väntar på bygglov

Rydlers bygg har sökt bygglov och väntar på ett besked om detta under sommaren. Om allt går enligt planerna hoppas bolaget kunna bygga runt årsskiftet eller tidigt år 2020. Bolaget räknar med en produktionstid på ungefär ett år, vilket innebär att inflyttning i så fall kan ske runt årsskiftet 2020-2021.

För den som vill veta mer om bostadsplanerna i Drängsered håller Rydlers bygg ett informationsmöte på Garveriet den 28 maj. Då kommer bolaget också att berätta vad bostäderna ska kosta.

Brf Ekero är inte Rydlers byggs enda pågående projekt i Lerums kommun. I anslutning till Garveriet i Floda är man totalentreprenör för den nya Equmeniakyrkan och i Gråbo bygger bolaget i samarbete med Mjöbäcksvillan 14 kedjehus. I Stenkullen genomförde Ryders bygg nyligen slutbesiktning för en stor tillbyggnad som man utfört åt bolaget Andreas Stihl Norden. Tillbyggnaden stoltserar nu med en av kommunens största solcellsanläggningar på taket.

– Det var en mycket stor och lyckad entreprenad från vår sida, säger Calle Augustsson.

I Lerums kommun finns ett stort behov av en resursskola som kompletterar den ordinarie skolan. Nu har politikerna beslutat inrätta en sådan. Och om allt går som planerat drar verksamheten igång till hösten.

Den senaste tiden har både föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättning, som Autism och ADHD, och nätverket Attention vittnat om att det finns stora problem i skolan för elever med dessa diagnoser.

– Inkludering i alla ära men funkar det inte så funkar det inte. Vi ser att det finns elever som skulle kunna få bättre undervisning och som skulle kunna lära sig mer än de gör i skolan idag, och därför startar vi resursskolan, förklarar Lill Jansson, Liberalernas kommunalråd med särskilt ansvar för skolan, och fortsätter:

– Jag tror att flera kommuner kommer att starta liknande skolor.

Får se

På skolan kommer det att finnas plats för 20 elever med omfattande behov av stöd och anpassad lärmiljö.

Räcker de platserna?

– Det får vi se, vi börjar så här, svarar Lill Jansson. 

Kommunen ska skicka ut information om skolan under den här veckan. Familjerna får sedan själva söka en plats.

Trolig skolstart är september, detta är dock inte helt klar ännu, och eleverna kommer att skolas in successivt.

Det är inte en särskola, eleverna som ska gå här har inte intellektuella funktionshinder.

Hittills har en rektor rekryterats och arbetet med att hitta annan personal pågår för fullt. De som anställs kommer att vara mycket kunniga på att arbeta med elever som har den här typen av utmaning.

I Stenkullen

Om allt går enligt plan ska skolan ligga i Lindénska villan i Stenkullen. Det saknas fortfarande bygglov så det går inte att helt säkert säga att det kommer att bli så men det är troligt.

Har ni någon plan B?

– Nej, svarar Lill Jansson och fortsätter:

– Vi vill att skolan ska ligga i Stenkullen för att det är centralt i kommunen, elever från alla delar kan ta sig hit.

För många år sedan fanns en specialskola i Lindénska villan men sedan dess har det varit fritids- och förskoleverksamhet här.

Kommunen räknar med att skolans årliga kostnader blir cirka nio miljoner kronor, fullt utbyggd. Driften finansieras via ordinarie elevpeng, viss omfördelning samt användning av delar av statsbidraget för likvärdig skola görs också. Den omfördelning som kan komma att göras ska inte påverka övriga skolors förutsättningar.