Lerums kommun lovade bort mark som redan var utarrenderad. Resultatet blev att flera bönder vaknade upp till att någon annan hade slagit höet på deras mark. Orsaken verkar vara dålig kommunikation.

Mitt under värsta foderbristen i den stekande julihettan fick Lerums kommun ett samtal från en kvinna som undrade om kommunen hade någon mark som hon fick slå höet på, något som G-P var först med att skriva.

Kommunen skickade ett mejl med en karta med en lång rad gulmarkerade fält. Det fanns också ett meddelande, i detta stod det ”Här kommer en karta där det gula är kommunal mark och där går det bra för er att slå hö :). Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att höra av dig igen.”

– Det är oerhört tydligt, säger mannen som säger att han har ett kompanjonskap med kvinnan.

Inte arrenderad

Han åkte ut och tittade på markerna.

– Vi såg att någon hade varit där och skördat så vi vände oss till kommunen igen för att få det bekräftat att vi fick slå höet, och fick beskedet att det inte var några problem. De sa att marken inte var utarrenderad, fortsätter han.

Det var först efter att höet var slaget, i början av september, som det uppdagades att det var andra bönder som arrenderade marken.

– Då vände vi oss till kommunen igen och fick beskedet att om vi rullade höet så skulle kommunen stå för kostnaderna, säger mannen, som har denna konversation sparad.

Gott samarbete

I meddelande står det att om han hjälper ett lantbruk med att rulla höet så står kommunen för kostnaden. Det står även ”Vi ber så mycket om ursäkt för den uppkomna situationen och tackar för gott samarbete”.

Mannen skickade fakturan till Lerums kommun, som dock inte vill betala hela summan.

De drabbade lantarbetarna fick höbalarna som slogs på deras mark, och i vissa fall fick de också balar utöver det som skördats hos dem, eftersom de hade tänkt skörda senare och därmed skulle ha fått mer hö.

– Jag tycker att det inte är mer än rätt, bönderna ska inte drabbas. Kommunen har sagt att de ska ersätta mig för kostnaden för dessa extrabalar men hittills är det jag som har lagt ut pengar.

Mannen är väldigt besviken på Lerums kommun.

– Jag tycker synd om bönderna. Jag är inte en person som skulle röra någon annans mark, det här blev heltokigt. Jag försökte bara hjälpa till med foderbristen, vi lade ut våra balar på Foderhjälpen.

Men du skulle väl även tjäna pengar på det?

– Jo, men vi tog till största del självkostnadspris och bara en liten summa utöver det.

Bästa möjliga

Elin Elebring, enhetschef på kommunens Kom- In, menar att mannen har gjort fel. Han skulle ha haft ett ordentligt avtal innan han slog höet. Enligt henne fanns ett samförstånd om att marken inte skulle skördas innan ett avtal var tecknat.

– Men det var en olycklig formulering i mejlet samtidigt fanns ett muntligt samförstånd om att mottagaren skulle återkomma, erkänner hon.

Har ni brustit i kommunikationen?

– Ja, vi var inte tillräckligt tydliga.

Kommunen anser sig ha gjort bästa möjliga av situationen för att hjälpa de drabbade bönderna.

– Vårt fokus är att hjälpa lantbrukarna. Någon ville ha ersättning för förlorad inkomst, och fick det, en annan ville ha mer hö, och fick det. Sedan bad vi också om ursäkt till samtliga, och de andra tyckte ursäkten var det viktigaste.

Mannen som slog höet har fått information om att han skulle få ersättning, vad händer med det?

– Han har fått besked om att han ska få ersättning för arbetet med att rulla höet på en av lantbrukarnas mark, och det ska han också få, men inte för arbetet på den övriga marken, svarar Elin Elebring.

Mannen säger också att de ringde kommunen efter att ha tittat på markerna i juli, och att de då fick besked att marken inte var utarrenderad. Enligt honom hade problemet inte uppstått om kommunen bara hade varit tydlig vid det tillfället. Har du någon kommentar?

– Vad jag vet kontaktade han inte kommunen under sommaren. Vi hade flera lantbrukare och djurhållare som hörde av sig i juli och önskade slå hö på kommunens mark för att få foder till sina djur. I samtliga fall skrevs det avtal för korttidsarrenden, svarar enhetschefen.

Men kommunen är väl inte felfri?

– Nej, vi har gjort misstag. Vi har varit slarviga i kommunikationen i första mejlet och även när vi inte tog reda på hela situationen innan vi lovade att betala. Vi lovade betala honom när det först upptäcktes att han hade slagit hö på mark som var utarrenderad, men då visste vi inte att han hade slagit hö på flera marker.

I år hamnar Lerums kommun återigen i mitten när landets kommuner rankas efter företagsklimat.

Svenskt näringslivs undersökning av kommunernas företagsklimat har kommit. Syftet med rankingen är att visa var i Sverige det är mest gynnsamt att starta och driva företag. För Lerums del blev det ingen skräll. Kommunen hamnar varken bäst eller sämst utan i mitten, plats 144, vilket är en försämring med tre platser jämfört med föregående år.

Det har gått upp och ner de senaste åren. 2014 kom Lerum på 75:e plats, för att året därpå rasa till plats 146 för att hamna på en ännu sämre placering, 183, 2016. Förra året återhämtades en hel del placeringar, och kommunen hamnade på plats 141 i rankingen.

Kommunens sammanlagda resultat på enkätfrågorna blev 3,2 på en skala från 1-6, vilket är +0,2 sedan 2017. Många kommuner har gjort bra resultat, så trots att Lerums kommun får bättre omdöme i år backar kommunen tre placeringar.

– Ett gott näringslivsklimat skapas av politiker, företagare och tjänstepersoner tillsammans. Vi har nyss anställt en företagslots som blir företagens stöd in i organisationen och ska underlätta deras kommunikation med kommunen. Den dialog vi har och det arbete vi gör fortsätter vi med för att nå framåt, säger Åsa Qvist Ek, näringslivschef i Lerums kommun, i ett pressmeddelande.

Det sker ett antal aktiviteter för företag både när det gäller nätverksträffar och utbildningar för småföretagare.

– Vi jobbar också på med vårt näringslivsråd, upphandlingsråd och myndighetsråd. En av de saker som är mest glädjande med årets undersökning är att företagen fått svara på hur de tycker att näringslivsklimatet utvecklats under de senaste fem åren. Där har de som uttryckt att de tycker det blivit bättre tredubblats. Det är en positiv utveckling, säger Åsa Qvist Ek.

Svenskt Näringslivs kommunranking av det lokala företagsklimatet bygger på resultatet från den årliga enkätundersökning där företagare i hela Sverige får ge sin syn på företagsklimatet i sina respektive kommuner. Årets ranking baseras till två tredjedelar på enkätsvar från 30 733 företagare. Den sista tredjedelen består av statistik vad gäller strukturella förutsättningar för företagande.

När enkätsvaren presenterades i maj kunde man utläsa att företagen tycker att det vänt uppåt för företagsklimatet i Lerums kommun, man fick bättre betyg i fler enkätfrågor än vad man fick lägre. Men nu när rankingen presenteras kan man alltså se att Lerum ändå tappar tre placeringar till plats 144 i årets ranking av Sveriges 290 kommuners företagsklimat.

— Fler och fler kommuner arbetar aktivt med att förbättra företagsklimatet i sina kommuner för företagens och samhällets förutsättningar vilket gör att det blir svårare att klättra i rankingen. Men att företagen i kommunen anser att det blir bättre är huvudsaken, och det visar också politikerna och tjänstemännen i kommunen att de är på rätt väg, säger Anna Gillek, regionchef Svenskt Näringsliv Västra Götaland, i ett pressmeddelande.

Partille kommun har bäst företagsklimat i Västra Götaland enligt företagen, som nu är bland topp 10 i landet efter att man klättrar 10 placeringar. Hack i häl, på plats 9, finner vi Sjuhäradskommunen Vårgårda som behåller andraplatsen i länet. Förra årets länsetta, Härryda, halkar ner till tredjeplats med placering 15.

— Företagen upplever att länets bästa företagsklimat finns i Partille. Det beror bland annat på att kommunen haft mål om att vara topp 10 till år 2020 på vår ranking genom långsiktigt arbete och prioritering av näringslivsfrågor. Det är roligt att se Partille nu når sitt mål med två års marginal, säger Anna Gillek.

Alingsås backar mest i Göteborgsregionen med 37 placeringar och blir sämst i regionen på plats 237. Återigen försämrar Göteborg sin rankingplacering, när man går från 206 till 222, och det krävs nu ett ordentligt omtag för att vända den negativa utvecklingen.

— Konkurrensen mellan kommunerna blir tuffare och tuffare för varje år. Många kommuner arbetar intensivt med att förbättra sitt företagsklimat, samtidigt som förväntningarna ökar. Därför är det viktigt att aldrig luta sig tillbaka, utan ständigt jobba för att förbättra företagsklimatet i den egna kommunen, säger Anna Gillek och fortsätter:

— Det som gör Svenskt Näringslivs ranking unik är att den främst baseras på företagares egna uppfattning om företagsklimatet i kommunen. Där företagen får rätt förutsättningar skapas jobb som ger ökade skatteintäkter till fler förskoleplatser, poliser eller gymnasielärare. Därför behöver företagsklimatet vara en prioriterad fråga för länets kommunpolitiker den kommande mandatperioden.

Solna stad i Stockholms län vinner rankingen för elfte året i rad, tätt följt av Vellinge och Höganäs kommun i Skåne län.

Lerum får godkänt när NTF, som har inventerat kommunens cykelstråk. Organisationen har tittat på fem sträckor – Tollered-Floda station, Aspedalens station-Kastenhof, Stenkullen-Gråbo och Sjövik-Gråbo.

– Lerums cykelstråk är i huvudsak säkra. Kommunen har bundit ihop knytpunkter på ett snyggt sätt samt hastighetssäkrat farliga korsningar vilket ger så väl Lerumsborna som turister goda möjligheter att uppleva Lerums kommun på cykel på ett säkert sätt, säger Marie Nordén, generalsekreterare på NTF, i ett pressmeddelande.

Varje år skadas cirka 2 000 cyklister allvarligt i Sverige, åtta av tio i en singelolycka. Ungefär 15 procent av singelolyckorna kan relateras till vägmiljöns utformning och majoriteten skadar sig på det kommunala vägnätet.

Samtliga kommuninvånare kan nu återgå till normal konsumtion av dricksvattnet. I torsdags hävde VA-enheten det skärpta bevattningsförbudet för hushållen i Lerum, Stenkullen, Olstorp, Stannum, Floda och Tollered, vilka får sitt vatten från Lerums vattenverk. Detta tack vare att ytvattentäkterna nästan har kommit upp till normala vattennivåer efter den senaste tidens nederbörd.

”VA-enheten vill rikta ett tack till alla berörda för hjälp att spara vatten under tiden för bevattningsförbudet. Förbrukningen har varit cirka 15 procent lägre än normalt”, skriver kommunen i ett pressmeddelande.

Det var den 12 juli som kommunen införde bevattningsförbud för alla abonnenter som får kommunalt dricksvatten i Lerum. I början av augusti infördes skärpt bevattningsförbud. Därefter blev läget sedan bättre i delar av kommunen och den 24 augusti hävdes bevattningsförbudet för de som får sitt dricksvatten från Gråbos och Sjöviks vattenverk.

Natten till måndagen inträffade ett inbrott på Garveriområdet i Floda. Det är enligt polisen oklart hur gärningsmännen tog sig in, men de fick med sig diverse mindre arbetsmaskiner.

En väktare såg tre män försvinna från brottsplatsen. En av männen hoppade under flykten i Säveån. Polis och väktare lyckades dock fiska upp honom ur vattnet.

Mannen greps och är, enligt G-P, misstänkt för stöld genom inbrott och narkotikabrott för eget bruk.

Det finns dem som rest runt i Europa och fiskat efter den eftertraktade malen i decennier utan att ens få en skymt av en albinomal. Och så finns det Max Gylling, som inte behövde mer än tre kast för att fånga den vita jätten.

Lerumsbon Max Gylling är en fiskeentusiast som ägnar sig åt alla möjliga former av fiske, han varierar sig både när det gäller metoder, platser och typ av fisk. Men han hade aldrig prövat lyckan att fiska efter mal innan han reste till Tjeckien för några veckor sedan. Han åkte dit med kompisen Mathias Larsson, som skulle göra ett reportage för tidningen Fiskejournalen.

Mötte levande legend

I Tjeckien träffade de Jakub Vágner som är en levande legend i branschen och tillsammans med honom begav de sig till hans egen sjö Lake Pohan utanför Prag. Fisket efter mal, som är en av världens största sötvattenfiskar, är en stor industri i södra Europa och för Max var det en ynnest att överhuvudtaget få följa med på resan. De hann knappt börja innan han kände ett rejält ryck.

– Malar i sig är ovanliga att få och ingenting man drar upp på beställning och det dröjde tills jag dragit in den innan jag såg att det var en albinomal, berättar han.

Svårare att få att hugga

Det vita malen, eller albinomalen, är inte bara extremt sällsynt utan också skyggare än vanliga malar och svårare att få att hugga på kroken. Jakub Vágner berättade exalterat att det finns malfiskare som rest runt i Europa i över 25 år utan att ens få syn på ett exemplar.

– White catfish is a lifetime dream, säger han till Fiskejournalen.

Mathias Larsson förevigade händelsen med sin kamera.

– Jag stod lite vid sidan om och fotade fajten. Det var jävligt fräckt och extra häftigt var det att han fick den med spinn, som är ännu svårare än med mete, förklarar han.

När Max efter några minuters kamp stod med fisken i sin famn mätte de den till 155 centimeter.

– Den var rätt rejäl även om det finns betydligt större malar. Den vita malen växer inte lika snabbt men det är inte storleken som är det speciella, säger han.

Det sägs att fiskare brukar vara duktiga på att överdriva när de talar om sina fångster, men Max bräcker de flesta fiskehistorier när han sanningsenligt berättar om bravaden utanför Prag.

– Det är bara att vara ödmjuk och inse det faktum att man måste ha lite flyt också. Detta var en extrem bonus, säger han.

Strax efter klockan 19.00 på tisdagskvällen inträffade en frontalkrock på Alingsåsvägen, i höjd med Lerums kyrka. Enligt inre befäl på Alingsåspolisen orsakades olyckan av att en av förarna körde över till filen i motsatt färdriktning och där kolliderade med en bil som kom körande på rätt sida av vägen.

Det är i nuläget oklart varför föraren körde över i fel fil.

De båda förarna fördes till sjukhus i ambulans, en till Sahlgrenska sjukhuset och en till Alingsås lasarett. Det är i nuläget oklart hur de mår.

Polisen avrapporterar trafikolycka utan misstanke om brott.

Kommunen startar en ny skola för elever med funktionsnedsättning. Orsaken är att dessa elever på så sätt ska få bättre stöd.

På onsdagskvällens kommunstyrelsesammanträde diskuterade politikerna utvecklad skolorganisation för elever med omfattande behov av särskilt stöd. Detta efter att rektorerna uppger att har svårt att alltid kunna ge rätt stöd till de elever med störst behov av särskilt stöd.

Lill Jansson, Liberalerna, kommunalråd med särskild inriktning på skolfrågor svarar på en rad frågor om organisationen:

Vilket beslut fattade kommunstyrelsen?

– Vi fattade ett antal beslut, som ska göra oss ännu bättre på att stödja de elever som har de allra största behoven av särskilt stöd. Det handlar om bättre möjligheter för skolorna att inrätta något som heter särskilda undervisningsgrupper och om bättre möjligheter till samverkan med Individ- och familjeomsorgen. Men också att vi vill inrätta en särskild resursskola för de elever i årskurs 1 till 9 som bedöms ha behov av det, och där vårdnadshavarna vill det

Varför?

– I grunden handlar det om att alla elever ska få det stöd de behöver. Att starta en resursskola är ett sätt att ge elever med någon form av autism en bättre undervisning, en undervisning som är mer anpassad efter de särskilda behov som elever kan ha. Det finns redan idag stor kompetens på skolorna när det gäller särskilt stöd till de elever som har stora behov, men med en resursskola får vi en möjlighet att utveckla ännu bättre specialistkompetens så att de här eleverna kan få en ännu bättre undervisning

Vad innebär det här för eleverna med särskilda behov?

– Först vill jag säga att de flesta elever som har särskilda behov påverkas inte av den nya resursskolan, utan de kommer att gå kvar på sin vanliga skola. Resursskolan är ett erbjudande till de elever som har väldigt omfattande behov av särskilt stöd och som själva vill gå på resursskolan. Det är helt frivilligt att gå där och det är upp till vårdnadshavarna att söka sig till resursskolan. Jag ser det som en valmöjlighet för vårdnadshavare till barn och ungdomar med autism.

När kan den nya resursskolan vara klar?

– Det kan jag inte svara på i dagsläget. Nu har vi fattat beslutet och nästa steg blir att rekrytera en rektor. Sedan behöver vi forma en organisation och rekrytera personal och därefter planera för bra och anpassade lärmiljöer. Vi har heller inte löst lokalfrågan ännu, så när vi kan starta, det vet jag inte.

Var det fel att lägga ner Parken och Villan?

– Nej, jag tror att det var ett klokt beslut. De undervisningsgrupperna fungerade inte optimalt.

Blir det här något liknande Parken och Villan?

– Den resursskolan som vi nu planerar att starta blir en egen liten skolenhet med specialistkompetens på plats, och en skola där vårdnadshavare själva ansöker om en plats. De elever som gick på Parken och Villan hörde i grunden till en annan skola, utan att egentligen ha någon koppling till den och det var inte helt bra. Nu blir det istället en egen skola, där man kan känna tillhörighet och få den utbildning man har behov av.

Enligt tjänstemannaförslaget innebär resursskolan årliga driftskostnader på nio miljoner kronor. Driften planeras finansieras via ordinarie elevpeng för resursskolans elever.

Förslaget ingår inte i budget för 2018 men kommer att ingå i 2019 års budget.

Den 54-årige mannen hotade sin kompis med kniv och slog sönder hans dörr med yxa. Han har också hotat en man som blev tillsammans med hans exhustru. Straffet blev två månaders fängelse.

Enligt domen, som meddelades i Alingsås tingsrätt, döms mannen för olaga hot, skadegörelse och ringa narkotikabrott. Han ska förutom fängelsestraffet betala drygt 10 000 kronor i skadestånd till mannen vars dörr han slog sönder och drygt 10 000 kronor till ett försäkringsbolag.

En av händelserna han nu döms för inträffade en kväll i december 2016. 54-åringen, som bor i en annan kommun, kom hem till kompisen och använde yxa mot hans ytterdörr och slog sönder ett fönster i dörren. Mannen, som var påverkad av narkotika, hotade även kompisen med kniv.

En annan händelse handlar om ett hot mot en annan man via ett sms till dennes pappa. Ursprunget till denna ilska är att den hotade mannen blev tillsammans med 54-åringens före detta hustru. Det var inte första gången 54-åringen döms för olaga hot mot mannen.

En 30-årig man från Göteborg döms till fängelsestraff i ett år och två månader för att medvetet vid upprepade tillfällen ha backat in i en bil som ett par från Gråbo färdades i.

30-åringen ska också betala 20 000 kronor i skadestånd till det utsatta Gråboparet och 6 800 kronor till företaget som har leasat bilen som paret körde i.

Brotten begicks en fredagseftermiddag i augusti när de inblandade körde på motorvägen från Göteborg mot Lerum. Den 30-åriga mannen hade kört väldigt nära bakom Gråboparets bil ett tag och de ville komma ifrån honom genom att svänga av motorvägen vid en avfart i höjd med Partille. Detta lyckades dock inte, för 30-åringen körde in framför parets bil och hindrade dem från att köra vidare. Han saktade ner och stannade slutligen för att sedan plötsligt backa rakt in i deras bil. Gråbokvinnan ringde 112. Under tiden larmsamtalet pågick backade mannen på deras bil upprepade gånger, vilket resulterade i att den förflyttades bakåt. Till slut steg 30-åringen ur sin bil och gick fram till Gråboparets bil och skrek och bankade på fönsterrutan. Paret hade inte haft möjlighet att ta sig därifrån tidigare men nu kunde de åka iväg.

Mardröm

Båda upplevde händelsen som mycket obehaglig. Kvinnan har drömt mardrömmar om det inträffade nästan varje natt sedan det hände.

30-åringen säger i rätten att det var Gråboparet som backade på honom. Han förklarar också att han hade tagit amfetamin helgen innan den här händelsen men att han inte kände sig påverkad.

Ett vittne berättar att han kände att något inte var som det skulle när han såg de två bilarna. Han parkerade sin bil och sprang tillbaka till platsen och såg då hur 30-åringen backade på Gråboparets bil. Han såg också att det låg lösa delar från bilarna på marken. Vittnet, som filmade händelsen, såg sedan hur 30-åringen gick ur sin bil och började banka på Gråboparets bilruta.

Göteborgs tingsrätt skriver att utöver att skrämma livet ur Gråboparet är det oklart vilket syfte 30-åringen har haft med sitt agerande. Enligt rätten har det inte framkommit bevis för att han hade uppsåt till försökt till grov misshandel men hans agerande har framkallat allvarlig fruktan för Gråboparet och deras egendom. Det är utrett att mannen under minst tio minuter försatte paret i en mycket farlig situation och hans tillvägagångssätt är så hänsynslöst att gärningen bedöms som grovt olaga hot.

Trafikfara

Rätten konstaterar också att 30-åringen genom sitt agerande har vållat en mycket trafikfarlig situation för övriga trafikanter eftersom han stoppade Gråboparet från att köra av motorvägen.

Brottsrubriceringarna är rattfylla, grovt olaga hot, olovlig körning, grov vårdslöshet i trafik, ringa narkotikabrott, hastighetsöverträdelse och narkotikabrott.

30-åringen förekommer under 34 avsnitt i belastningsregistret och har även tidigare dömts till fängelsestraff. Den senaste domen meddelades av hovrätten i februari i år, då dömdes han till tio månaders fängelse för bland annat grovt tillgrepp av fortskaffningsmedel, vårdslöshet i trafik, rattfylla och narkotikabrott. Han frigavs i juli, med en återstående strafftid på tre månader och tio dagar. Därefter fick han en fråga från frivården om medverkan i ett program där man arbetar med problemlösning, attityder och värderingar. Deltagarna får också öva sociala färdigheter och självkontroll. 30-åringen kände sig dock inte redo för att vara med i programmet. Han har också misskött kontakten med frivården. Detta tillsammans med en oklar missbruksbild, det begångna brottets straffvärde samt att 30-åringen har återfallit i liknande brottslighet kort efter villkorlig frigivning gör att domstolen bestämmer påföljden till fängelse.

Lerum energi tar över driften för Partille energi. Det innebär bland annat att energibolaget bygger ut lokalen i Stenkullen och anställer 15 personer.

Lerum energi kommer från och med den första april nästa år att ta över driften för elnät och fjärrvärme i Partille kommun. Personalstyrkan, som kommer att utgå från Stenkullen, utökas från 30 till 45. Orsaken till övertagandet är att Göteborg energi har sålt sin andel i Partille energi, vilket var 50 procent av bolaget. Nu äger Partille kommun hela bolaget. Och efter försäljningen finns ingen personal i Partille energi.

– Det underlättar övertagandet, vi kan göra organisationen som vi vill i samverkan med Partille energi, säger Lerum energis vd Mats Jakobsson och fortsätter:

– Det här kan innebära att vi är kommunens mest expansiva företag just nu.

Den här hösten

Tjänsterna annonseras ut vid olika tillfällen, och en del har redan anställts. Flertalet kommer att börja under november och december.

Förutom nyanställningarna och utbyggnaden innebär övertagandet också att det kommunägda bolaget fördubblar kundbasen, 14 500 elnätskunder och 2 700 fjärrvärmekunder tillkommer.

Varför gör ni det här?

– En orsak är att det är ett sätt för oss att spara pengar, vi fördubblar kundbasen men ökar bara personalstyrkan med femtio procent, svarar Anders Bengtsson, elnätschef och den som kommer att leda projektet.

– En annan viktig orsak är att vi fick möjlighet att utöka arbetsområdet utan att investera, tillägger Mats Jakobsson.

För kunderna i Lerum innebär nyordningen att bolaget får personal med utökad kompetens.

– Dels kan vi anställa personal med spetskompetens och dels kan vi erbjuda den gamla personalen möjlighet att utvecklas och vidareutbilda sig, det hade vi haft svårt att göra utan det här samarbetet, säger Mats Jakobsson.

– På sikt hoppas vi också att det innebär att vi inte behöver höja nätavgifterna lika mycket som om vi hade fortsatt som idag, tillägger Anders Bengtsson.

Hushållen ligger tätare i Partille och större delen av nätet är nergrävt, vilket innebär färre störningar. I Lerum arbetar man också med att markförlägga fler och fler av de tidigare luftledda kablarna. Ledningarna i ytterområdena är dock fortfarande inte nedgrävda, vilket innebär att det är fler störningar i elnätet här.

Gräver ner

Bolaget fortsätter att gräva ner 20 kilovoltledningar, men det är mycket av ledningsnätet som inte är nedgrävt som ägs av Svenska kraftnät och Vattenfall.

En insändarskribent ställde i förra veckans tidning frågan om kunder i Lerum eller Partille prioriteras om det blir storstörningar vid exempelvis stormar eller åsknedslag.

– Vi prioriterar inte något område över det andra. Men eftersom det i princip inte finns något luftnät i Partille är det mycket få avbrott där. Och är det större avbrott som drabbar många kunder i både Lerums och Partilles kommuner är det med största sannolikhet inte vi utan Vattenfall som har problem, säger Mats Jakobsson.

Han fortsätter med att förklara att kunderna i Lerum även kan vinna på sammanslagningen genom att man i Partille har vissa smarta lösningar för feldetektering som kan anammas här.

Affären ingicks efter beslut i kommunfullmäktige i både Lerums och Partilles kommuner.

Efter mer än 50 år går Lerums tradition med luciatåg i graven. Arrangören Lions får inte ihop en tillräckligt stor trupp.
– Det är ett tråkigt och tungt beslut, men det är ett beslut vi var tvungna att ta. Vi kan inte trolla med knäna, säger luciageneralen Magnus Lansenfeldt.

När årets luciafirande sker om två månader blir det utan ett luciatåg som åker kors och tvärs genom kommunen för att sprida sång, ljus och värme. Det var på ett möte i måndags som Lions bestämde att man lägger ner traditionen.

– Vi har bara fått in tre anmälningar och vi måste ha minst sju för att det ska gå ihop, förklarar Magnus Lansenfeldt.

Arrangören har försökt att rekrytera tjejer både genom annonsering och genom att sprida budskapet via tidigare medlemmar i luciatruppen.

I flera år har man kämpat för att få ihop tillräckligt stora trupper, men i år var ansträngningarna förgäves.

– Vi har sonderat terrängen och kan inte göra mer. Det är stor skillnad jämfört med för 8, 10 år sedan då vi fick in 15-20 anmälningar, konstaterar Magnus Lansenfeldt.

Flera kommuner har lagt ner sina luciatåg de senaste åren och för Lerum är det en 52-årig tradition som går i graven. 1965 arrangerades det första luciatåget och Lions blev arrangör i mitten av 90-talet. Magnus Lansenfeldt har varit luciageneral i 20-talet år och upplevt hur intresset successivt svalnat. Varför det blivit så har han svårt att svara på.

– Flickorna har berättat att det är svårare att få ledigt från skolan men jag tror mer att det handlar om samhället idag, det är något i mentaliteten, säger han.

För Lions del innebär det nedlagda luciatåget att man tappar en av sina viktigaste intäktskällor och Magnus Lansenfeldt tycker synd om alla äldreboenden där luciorna spridit glädje varje år.

Den värdefulla silverkronan, som legat hos guldsmeden i väntan på en ny gradering, lämnas tillbaka till Lerums kommun.

– De får behålla den i någon kartong.

När och om kronan kommer att placeras på något nytt luciahuvud är oklart. I nuläget finns inga planer på att försöka återinrätta traditionen nästa år.

– Lionsmedlemmarna är inte 50 plus utan 70 plus och det är väl så att orken tryter. Det är ett jättejobb, säger Magnus Lansenfeldt.

Medborgarna får vara med och tycka till när arenan på Dergården ska få ett namn. En kvintett med personer från politiken, gymnasiet och föreningslivet kommer att bilda en jury.

För ett par veckor sedan föreslog kommunens namnberedning att ge det framväxande bygget namnet Dergårdsarenan. Ärendet behandlades av kommunstyrelsens politiker, som dock vill se fler förslag.

Alla Lerumsbor ges därför möjligheten att delta i en namntävling och Dag Oredsson, kommunikations- och digitaliseringschef på Lerums kommun, skissar just nu på formerna för proceduren.

– Det kommer att bli en elektronisk insamling, antingen via mail eller ett formulär. Förhoppningsvis kan vi ha insamlingen i början av november, säger han.

Först och främst ska han sätta samman en jury som kommer att utgöras av fem personer – en ordförande, tre elever från gymnasiet, samt en representant från föreningslivet.

Jury väljs ut

Det är Rutger Fridholm (MP) som blir ordförande. Övriga jurymedlemmar är inte utvalda än men enligt Dag Oredsson är det viktigt att engagera både gymnasiet och föreningarna i och med att det är personer därifrån som ska använda arenan.

– Vi vill få fram ett namn som är väl förankrat och håller länge, säger han.

Rutger Fridholm satt med i namnberedningen som presenterade det befintliga förslaget, men han har inget emot en namntävling.

– Ibland får man in Kalle Anka-förslag när man gör sådant här men vi hoppas på många bra och seriösa förslag, säger han.

Även Dag Oredsson hoppas på ett stort intresse med många goda förslag. Kommuninvånarna har nu chansen att släppa loss sin fantasi, men kreativiteten har sina gränser. Eftersom det är en kommunal arena finns det regler att förhålla sig till.

– Bland annat får det inte vara något personnamn, så hur gärna man än vill går det till exempel inte att hedra någon gammal Lerumsbo. Sen får det gärna ha en geografisk anknytning, säger Dag Oredsson.

Om namntävlingen kommer att innehålla något pris är inte klart än. Även här har kommunen ett snårigt regelverk att anpassa sig till.

– Vi får exempelvis inte lotta ut priser.

Det händer mängder av saker i och runt Solkatten. Rent, snyggt, trivsamt och tryggt är ledorden för de nya fastighetsägarna.

Solkattens nya vd och delägare Magnus Kroon visar hur området kring Bagges torg ska bli kommunens nya offentliga vardagsrum. Han poängterar vikten av att hålla det snyggt, och et gäller inte bara inne i köpcentrumet utan också runt omkring.

– Vi lägger stora summor på att hålla det rent och fint för att det är väldigt viktigt. Det är också bra om vi som arbetar här plockar upp när vi ser något som ligger och skräpar, säger han och föregår med gott exempel genom att ta upp ett papper på marken.

Han fortsätter med emfas:

– Som fastighetsägare måste vi visa platsen kärlek och närvaro.

Han hälsar på vaktmästaren Ion Pardalian, som arbetar med att plocka upp löv och ogräs.

– När vi tog över satt Ion och tiggde vid en av ingångarna. Nu är han anställd av oss på heltid och arbetar med att hålla i ordning här. Han gör ett otroligt fint arbete, förklarar fastighetsägaren.

Men mycket av kringområdet är väl kommunens mark?

– Jo, och kommunen gör grundarbetet, men det är även vårat arbete som fastighetsägare att göra det där lilla extra som innebär att våra hyresgäster kan göra bra affärer.

Händer mycket

Det arbetas inte bara med yta utan också med innehåll. Och det är en hel del nytt på gång i affärslokalerna i centrum. Anrika Sellmans flyttar till Nilles gamla lokal.

– Fantastiskt roligt, vi tror att det kommer att bli oerhört bra, summerar Pierre Gustafson, som har arbetat i butiken i 40 år.

Han fortsätter:

– Pappa, som startade butiken, tycker också att det känns bra, och det är ju väldigt roligt.

Kunderna ska känna igen sig. Den högkvalitativa inredningen flyttar med butiken och sortimentet kommer att vara detsamma.

Team Sportia flyttar, åtminstone för en period, in i Sellmans gamla butik.

Det ska bli ny verksamhet i lokalen där sportaffären ligger idag. Kommunen äger en del av affärslokalen och bostadsrättsföreningen en annan, det är i nuläget oklart om lokalen ska delas upp eller behållas som den är. Solkattens ägare håller på med abetet att hitta hyresgäst eller gäster.

– Vi har bra dialog med intressenter och skulle gärna se någon form av kvalitativ café- eller restaurangverksamhet, men det handlar om att bostadsrättsföreningen, kommunen och vi hittar en väg som passar oss alla, säger Magnus Kroon.

Fler parkeringar

Café Lyndhurst, tidigare Ahlséns café, upphör. Istället kommer ägaren till handelsboden Hilma och Evert, i den tidigare ostaffärens lokaler, att driva någon form av caféverksamhet även i denna lokal.

Ägarna till Solkatten har nyligen köpt butiken på Lilla torget där det har varit fiskaffär. Och nu arbetar de för fullt med att få in hyresgäster som passar bra där.

Magnus Kroon förklarar att man på något sätt vill öppna upp hörnet mot Tingshuset, det är dock i nuläget oklart hur detta ska ske. Han lyfter också vikten av parkeringsplatser.

– Stor del av kunderna kommer med bil, och vi får inte ta bort parkeringsplatser utan behöver istället utöka antalet platser.

Parkeringshuset under Solkatten har fräschats upp med bland annat bättre belysning och trygghetskameror.

– Det har inneburit att antalet parkeringar ökade med 25 procent förra månaden.

Ägarna har också gjort två affärslokaler där.

Vem vill hyra en lokal i ett garage?

– Vem vill inte hyra en lokal här? Det är ett jättebra läge, svarar köpcentrumets vd med ett skratt.

Ny restaurang

Det händer även saker där det är andra fastighetsägare, som till exempel i det gamla stationshuset. Här ska det bli en italiensk-amerikansk restaurang med vedugn.

– Vi har tvättat tak och fasad, och håller på att totalrenovera lokalen genom att ta fram allt det gamla. Vi har också beställt en jättefin spiraltrappa i mitten av matsalen, den kommer att leda upp till ett loft som vi håller på att bygga. Det blir jättefint, slår en av de nya ägarna Rambod Amirlatifi fast.

Han och hans bror drev tidigare Lilla kiosken i Gråbo och blev då nationellt kända för sina jättehamburgare.

Han fortsätter:

– Vi har känt att det har saknats en sådan här restaurang i Lerum och är jätteglada när det nu fanns möjlighet att driva verksamhet här.

Den nya restaurangen, som kommer heta Restaurang Stationshuset, öppnar första december.

Alla bör ha en sparad slant för oväntade utgifter, till pension eller bara för att sätta guldkant på tillvaron. Då är aktiemarknaden den bästa.
Det anser Britta Bring, som sedan några år är ordförande i Aktiespararna i Lerum. Nu bjuder de in till en utbildningskväll.

– För mig som aktieägare handlar det inte om att göra jätteklipp, utan jag är långsiktig i mina investeringar.
– Jag har varit med om flera finansiella kriser, men eftersom jag sparar på sikt har det inte bekymrat mig att börsen har gått ner. Som jag ser det återhämtar den sig alltid och det löser sig på sikt.
Brittas intresse för aktier började när hon inte hade sparade pengar så hon kunde följa med sina vänner på en resa. Hon bestämde sig för att belåna huset för en liten summa pengar. Därefter vände hon sig till banken och köpte sin första aktie.
– Det gick bra och ganska snart hade huset fått tillbaka det jag lånat. Jag tullade lite på mina aktieinvesteringar och kunde bland annat köpa solceller till husets tak och en bil.

Aktieintresset ökade och genom vänner kom Britta i kontakt med Aktiespararna och började köpa ekonomitidningar. Hon läste allt hon kom över och gjorde fler investeringar när tillfälle gavs.
Samtidigt som hon blev aktieägare bestämde hon sig för tre saker. Att skaffa sig en egen ekonomi, skaffa sig egna vänner och att utveckla sitt andliga liv.
– Pengar har jag, som ger mig frihet och även en massa vänner, även om det bara är en knippe som jag är riktigt tight med. Andligheten har jag utvecklat genom meditation och yoga.
Inom aktieskolor finns det sju gyllene regler, som är bra att känna till. Bland annat att tänka långsiktigt, och fatta egna beslut.
– Det handlar också om att ta ansvar och läsa på ordentligt om företaget man satsar pengar i.
– Häng inte med flocken, även om det kan vara svårt att inte haka på en expert som ger råd. Det handlar ju ändå om att man ska sova gott på natten.

Britta Bring konstaterar att ju tidigare den unga människan börjar spara desto bättre. Att lägga undan en liten peng för att skaffa sig ett kapital rekommenderar hon.
– När det väl är dags att investera i aktier har den unga människan någonting att börja med.
– Även om jag är en långsiktig aktieägare ska man inte ”gifta sig” med sina aktier. Det går att ångra sig eller att man behöver få loss pengar, även om man naturligtvis inte vill sälja med förlust.
Britta konstaterar också att det är viktigt att sprida riskerna av sitt innehav och inte lägga allt i samma korg. Det kan hända saker i bolaget väldigt snabbt.
– Det optimala är naturligtvis att köpa billigt och sälja dyrt, konstaterar hon

För fem år sedan avgick dåvarande ordförande i Aktiespararnas lokalavdelning och Britta berättar att hon inte ville ta över den posten, men det blev så av sig självt. När valberedningen efter något år frågade om hon formellt kunde ta klubban, sa hon ja.
– Idag är vi runt 250 medlemmar och brukar bjuda in intressanta företagare tre gånger på hösten och fyra gånger på våren, berättar hon.
– Det här med aktier är otroligt spännande och inspirerande och vi hoppas naturligtvis på att fler vill vara med. Inte minst kvinnor och ungdomar.

Nästa torsdag kommer Robert Andersson till Gradängsalen på Lerums gymnasium för att hålla i en utbildningskväll. Något han gjort under flera år med stor inriktning på unga aktiesparare, som också går in gratis till föreläsningen.

Nu står det klart att Lerums kommun kommer att ta över driften av fritidsgårdarna som tidigare drevs av Kreativ fritid.

Lerums kommun skriver på sin hemsida att ”Kreativ fritid har under många år haft uppdraget att som entreprenör driva fritidsgårdarna i Lerum/Stenkullen. Entreprenören har nu valt att avsluta uppdraget per 31 december 2018 men verksamheten fortsätter genom att kommunen tar över driften av verksamheten. Kommunen vill passa på att tacka för ett gott samarbete under många år.”

Fritidsgårdarna i Floda, Gråbo och Sjövik är knutna till respektive skola. Fritidsgårdarna i Lerum och Stenkullen har alltså drivits av personalkooperativet Kreativ fritid men nu tar kommunen över driften även här.

Lerums Tidning har tidigare skrivit att personalen på Rydsbergs fritidsgård i april 1993 nappade på en förfrågan från kommunens dåvarande fritidsnämnd om att bilda personal-kooperativet Kreativ fritid. Och sedan dess har man både öppnat fler fritidsgårdar och fritidsklubbar i Lerum och Stenkullen, och i takt med det även utökat personalen.

Hunden Julia är försvunnen sedan i somras.
Julia hade precis kommit till Sverige när hon rymde från sitt nya hem i Tollered och nu verkar hon vara någonstans i Gråbo eller Alingsås.

Johanna Hökerud Pantzar och hennes man Roger älskar hundar. De har flera hemma på gården i Tollered och tar också hit hemlösa hundar från Rumänien.

– Vi försöker hitta bra hem till dem, och om de nya ägarna av någon orsak inte kan ha hundarna hos sig efter ett tag så tar vi tillbaka dem. Det är så viktigt att det blir tryggt och bra. Det är bättre att vi försöker hitta ett nytt hem än att de läggs ut på facebook och blocket, säger Johanna.

Glädje

I juli i år fick familjen nytillskott, blandrashunden Julia flyttade in hos dem. Hon hade tidigare varit gatuhund och de senaste åtta månaderna bott i ett hundshelter i Rumänien.

– Olika orsaker gjorde att vi inte fick reda på att hon aldrig hade bott hos en familj. Vi hade gjort annorlunda om vi hade vetat det, förklarar Johanna

Sorg

Julia var rädd men inte ilsken på något sätt. Det tog två dagar i det nya hemmet innan hon rymde. Paret hittade henne. Men sedan tog det inte särskilt lång tid innan hon lyckades rymma igen.

– Vi tror att hon klättrade över staketet, en del hundar kan göra det. Hon hittades i ett stall i Rödene när hon rymde första gången och det var dit hon tog sig nästa gång också.

Nästa rymning blev dock inte lika tursam. Julia blev påkörd och svimmade. Vänliga människor hörde av sig till Johanna och Roger, som dock inte hann fram innan Julia hade hunnit ge sig iväg igen. Därefter vet de inte säkert var hon är.

– Det har varit ett stort engagemang från omgivningen. Människor har tagit kontakt via facebook och mobil. De delar ut efterlysningar och ringer om de har sett något, önskar lycka till och skickar styrka. De allra flesta är vänliga och vill verkligen hjälpa till. Vi har fått tips om hundar i Kungälv, Nödinge, Borås och Lygnared, men ingen av dem har varit Julia. Tyvärr, säger Johanna.

De senaste tiden har de fått samtal om att Julia har befunnit sig i Björboholm och Ingared. Nu hoppas Johanna och Roger att alla som ser henne hör av sig till dem.

– Hon har inte haft det lätt i sitt liv, och nu vill jag att hon ska komma hem så att vi kan ta hand om henne, säger Johanna med stor sorg i ögon och röst.

Från och med årsskiftet upphör samarbetet mellan Lerums kommun och Kreativ Fritid, som har drivit fritidsklubbarna och fritidsgårdarna i Stenkullen och Lerum.

Orsaken till det avslutade samarbetet är att Kreativ Fritid har tackat nej till kommunens förfrågan om att förlänga avtalet. Detta efter att under 25 år ha haft uppdraget att som entreprenör driva verksamheten på de fem fritidsklubbarna och tre fritidsgårdarna i Lerum och Stenkullen.

Kreativ Fritid kommer att fram till 31 december driva fritidsklubbarna och fritidsgårdarna som vanligt. Från den 1 januari 2019 fortsätter verksamheten genom att Lerums kommun tar över driften.

Kommunen driver vidare

Det innebär att driften går över i kommunal regi för fritidsklubben i Hulanskolan, Almekärrsskola, Aspenässkola, Knappekullaskolan samt Stenkulan. På samma sätt går driften av fritidsgården i Stenkullen, Centrala Lerum och Hulan över till kommunen vid årsskiftet. 

I Gråbo, Floda och Sjövik drivs sedan tidigare fritidsklubb och fritidsgård av kommunen.

Det var efter en offentlig upphandling som Kreativ Fritid har drivit fritidsgårds- och fritidsklubbsverksamheten i område Lerum. Hur det blir framöver är oklart. Kommunstyrelsen kommer under november att ta ställning till om driften av kommunens fritidsgårdar och fritidsklubbar på nytt ska konkurrensutsättas eller om verksamheten ska vara kvar i kommunal drift.

Bedömer anställningar

Kommunen personalenhet har varit i kontakt med Kreativ Fritids personal och jobbar nu skyndsamt för att få fram korrekta bedömningar av deras anställningar.

Lerums Tidning har tidigare skrivit att personalen på Rydsbergs fritidsgård i april 1993 nappade på en förfrågan från kommunens dåvarande fritidsnämnd om att bilda personal-kooperativet Kreativ Fritid. Sedan dess har man alltså öppnat fler fritidsgårdar och fritidsklubbar i Lerum och Stenkullen, och i takt med det även utökat personalen.

För fem år sedan var personalen på Kreativ Fritid oroliga efter att kommunen hade gått ut och sagt att samarbetet eventuellt skulle upphöra, så blev dock inte fallet vid det tillfället.

På varje klubb arbetar två fritidsledare och på varje gård finns två till fyra ledare beroende hur många elever som kommer och vilken verksamhet som bedrivs. I rastverksamheten är det en personal.

Kreativ Fritid har också haft simskolor och det är oklart hur det går med denna verksamhet.

Med sprudlande entusiasm berättar Carolyn Siegel och Helena Dahlgren om framtidsönskningar för lokalen i Hedefors bruk. Här hoppas de förverkliga idén om en mötesplats med fokus på att ge unga inspiration och möjlighet till utveckling.

– Vi har en vision om att det ska bli en mötesplats för olika generationer. Jag har arbetat en hel del med ungdomar och entreprenörskap och det vore roligt om vi kunde ha kurser här, säger Helena

– Och jag arbetar som bildlärare och har också hållit i en hel del olika utbildningar för företagsledningar om kreativa processer. Jag har redan en tanke om en kurs som ska heta just detta som kommer till våren, tillägger Carolyn och fortsätter:

– Jag har träffat många ungdomar som säger att de inte är kreativa, men det är de. De måste våga tro på sig själva och få inspiration till att tänka i nya banor.

Tanken är att skapa en mötesplats i Hedefors bruk, deras vision har börjat ta form men är långt ifrån klar.

– Det vi vet är att vi på något sätt vill ge ungdomar inspiration, det kan till exempel vara genom mentorskap, stipendieprogram och kurser. Det hade varit roligt att kunna ge något tillbaka till samhället på det här sättet, säger Helena.

I de puttrande grytorna i köket i Hedefors bruk tillverkas chiliolja och marmelader av säsongens bär och frukter. Devisen är lokalt, småskaligt, gott och kvalitativt.

I den gamla restaurangen på Hedefors bruk håller Hotell Dahlia till. Här kokar Helena Dahlgren och Tatiana Temm sin marmelad. Och det går bra. Verksamheten växer kontinuerligt.

– Den som vill är välkommen att titta in. Dörren är ofta öppen och vi bedriver förutom mathantverk också växthotell, säger Helena.

De lägger marmeladen i glasburkar med fin design, ritade av Helena, som även är grafisk formgivare.

Förutom försäljningen genom 35 återförsäljare i butik, som handelsboden Hilma och Evert i Lerum, har Hotell Dahlia också varit med på marknader och matvandringar. För ett par veckor sedan var det dags för årets upplaga av matvandringen Lokalproducerat i västs matfest. Då hade även andra producenter bord i lokalen i Hedefors.

– Det kom jättemycket folk och vi hade väldigt trevligt, konstaterar Helena.

Odlar själv

Några av marmeladsorterna är päron/ingefära, mango/habanero, kokos/passion samt röd chilimarmelad. Innehållet varierar något beroende på säsong. De flesta ingredienserna kommer från Helenas trädgård eller växthus, och så också chilin. Det är inte bara i marmelad chilin har hittat sin rättmätiga plats. Helena och Tatiana tillverkar även chiliolja med rejäl hetta. Den har svensk ekologisk rapsolja som bas och är smaksatt med Bhut Jolokia, som är en av världens hetaste chilifrukter, och den smakrika Hot Orange. Chilin är odlad i Hotell Dahlias växthus i Göteborg och oljan är, som sagt, tillverkad i Hedefors.

Förutom marmeladmakandet har de också växthotell. Privatpersoner och andra kan lämna in sina växter för vinterförvaring. En storkund är till exempel Villa Belparc.

Lyckat möte

Idén till växthotell kom när Helena hade ett möte med en kompis och hennes kollega, Tatiana Temm.

– Jag var tvungen att lämna mötet, för jag hade en kille som skulle komma och lägga golv i mitt växthus. Och när jag berättade det sa Tatiana med sprudlande entusiasm:

– Har du växthus. Vad bra. Jag har dahliaknölar som du kanske kan förvara åt mig.

Tatiana kom på idén att starta en facebooksida med informationen om det nya växthotellet, och hon kom på namnet – Hotell Dahlia.

Helena tog tacksamt emot idén.

– Jag är inte så mycket till idéspruta själv, mer av en genomförare, konstaterar hon.

Det tog inte många dagar innan förfrågningarna om växthärbärge ramlade in.

– Så det stod klart att idén var bra. Sedan var det bara att köra igång, säger Helena med ett leende.

Tatiana blev därefter Helenas affärspartner.

De båda hotellägarna beskriver sig själva som personer med fyra stora gemensamma intressen:

– Människor, mat, grönska och glädje. Detta tillsammans med en del utbildning inom matförädling, växter, smak och sensorik driver hotellet åt just det håll vi har lust med, förklarar Helena.

Andra företag

Hon har dessutom kvar sina tidigare verksamheter, bland annat företaget som arbetar med grafisk form och odlingarna i växthusen. Det finns också ett samarbete med Lärjeåns trädgårdar och Vägen ut-kooperativen, som är sociala företag som säljer miljövänliga produkter och tjänster samtidigt som man skapar arbete åt människor som inte kommer in på arbetsmarknaden.