De beskriver sina nyblivna familjemedlemmar som ett tillskott som har kommit med framför allt glädje. Nu är det akut behov av nya hem till några av dem som flydde till Sverige 2015 och som nu riskerar att bli hemlösa.

2015 kom det stora mängder av personer som har flytt från sina gamla hemländer till Sverige. En del av dem hamnade i Lerum, och både kommunen och civilsamhället engagerade sig för att göra tillvaron så bra som möjligt för dessa i många fall helt ensamma ungdomar.

Idag har de allra flesta av killarna ett hem, antingen på boenden eller hos familjer, men det finns fortfarande hjälpbehov. Just nu är det sju killar som har rotat sig i Lerum och går i skolan här som inte har någon stans att bo.

– Situationen är akut. Vi söker familjer som kan låta en ungdom bo hos sig. Det behöver inte vara en traditionell familj med två vuxna med barn utan det kan vara ensamstående eller äldre med utflugna egna barn, säger Elisabeth Ödman, som tidigare drev HVB-hemmet Tollebo och nu är en av initiativtagarna till stiftelsen Tollebobarnen.

Hon förklarar att i den mån killarna kan betala för sig så gör de det, och stiftelsen kan också ge ett litet bidrag. Det behöver inte vara ett långsiktigt åtagande, även kortsiktiga lösningar är bättre än inget boende alls.

Alternativet för ungdomarna är att flytta till något av Migrationsverkets boenden, men då kanske de inte känner någon där och det är inte heller säkert att de får gå i skolan.

Det finns gott om goda exempel i kommunen. Elisabeth och maken Mats har till exempel två killar, som förut bodde på Tollebo, som nu bor hemma hos dem.

– Det har varit helt fantastisk att få lära känna er. Vi har fått så oerhört mycket, vi har haft så många bra samtal, säger hon med ett leende mot Mahdi och Ali Mohammad.

Killarna läser på Lerums gymnasium, Mahdi på elprogrammet och Ali Mohammad på teknikprogrammet.

– Vi får så mycket kärlek och hjälp och vi är väldigt tacksamma. När det var boende här frågade jag en i personalen vad jag kan göra för att ge något tillbaka och han sa att jag skulle sköta mig och gå i skolan, så det gör jag, säger Mahdi.

Ingen lek

Båda killarna är hazarer, ett förföljt folkslag i Afghanistan. De är uppvuxna på landsbygden och har hjälpt till med familjens jordbruk hela sina liv, under uppväxten förekom varken skola eller lek.

Mahdi flyttade från familjen i Afghanistan till Iran när han var 12 år. Syftet var att försöka få ett bättre liv. Sedan dess har han inte haft någon kontakt med sin familj. Ali Mohammad flydde själv, och han har fortsatt kontakt med sin familj.

– De här killarna har en sådan oerhörd respekt för äldre. Jag frågade en av dem som bodde här tidigare vad det kommer ifrån och han svarade från mamma och religionen, säger Elisabeth med ett skratt.

Efter att Tollebo stängdes flyttade några av dem som hade bott där till andra boenden medan andra hellre ville bo hos familjer. Ulf och Elisabeth Erenmalm tog emot en de sistnämnda.

– Vi tillhör Equmeniakyrkan i Floda och bestämde oss för att gå på ett möte som handlade om det här men hade egentligen inga tankar på att ta emot någon när vi gick dit, väl på plats ändrade vi oss. Det är andra familjer i kyrkan som hare tagit emot killar och det fungerade väl för dem, och då tänkte vi att vi kunde prova, säger Ulf.

Kändes bra

Först besökte Elisabeth Ödman paret och sedan träffade både hon och Hassan, som var den som behövde ett hem, familjen.

– Jag kände direkt att det här kommer bli bra. Och det gjorde han också. Det var en sådan oerhörd lättnad att ha hittat ett bra hem till honom, säger hon med tårar i ögonen.

Det var i januari i år som Hassan flyttade till paret Erenmalm, och efter en prövotid har han nu blivit en del av familjen. När parets dotter nyligen skulle gifta sig ville han ge brudparet något.

– Vi sa att han inte behövde ge något men han ville gärna göra det. Då sa vi att han kunde måla något, för han är väldigt duktig på att måla. Det gjorde han. Han ritade en jättefin bild av en kvinna och skrev ”hoppas att ni får ett lyckligt liv”, säger Elisabeth Erenmalm, och fortsätter:

– Nu är det jag som får tårar i ögonen.

Maken Ulf tillägger:

– Det går inte att förbereda sig helt inför något sådant här. När vi hade bestämt oss för att ta hem honom sa min mamma, som är 93 år, har ni tänkt igenom det här. Men det går inte. Och nu i somras skadade hon benet och då var det han som kunde få lite extrapengar genom att hjälpa henne med städningen. Det fungerade väldigt väl.

En annan familj som tog emot en kille efter att Tollebo stängde är Åsa Wennerbecks. De blev först ett av kommunens familjehem, men sedan skrevs han upp i ålder vilket innebär att kommunen inte betalar för boendet.

– Men vi kände att vi inte kunde lämna honom, så han bor kvar. Och han betyder jättemycket för oss, säger Åsa.

Inget hem

Nu är det alltså cirka sju killar som går i skolan i Lerum och som av olika anledningar inte längre har någonstans att bo.

– De riskerar att bli hemlösa, och får bo ute om inte någon kan erbjuda ett rum, säger Elisabeth Ödman.

Hon sticker inte under stol med att en del av killarna inte mår helt bra.

– Det är tärande att gå och vänta på besked om man får stanna, och det är så klart också tungt med avslag. Det är tungt för alla oss som är involverade. När killarna blir uppgivna får man försöka peppa dem. Trots att det kan kännas trögt är det bra om de går till skolan, för kunskapen kan de alltid ta med sig, även om det skulle bli så att de inte får stanna.

Sonen Emil tycker också att det är positivt med tillskottet i familjen, som har blivit som bröder för honom. Han konstaterar att en del kanske kan vara oroliga för hur de ska prata med killarna.

– Men de kan bra svenska, de förstår det mesta, säger han.

– Japp, vi förstår det mesta, men inte när du både ställer frågor och svarar, säger Mahdi med ett skratt och en nick mot Elisabeth, som svarar med ett leende:

– Nej, ibland är ni för långsamma för mig och då får jag svara på mina egna frågor.

Vi har förvaltat förtroendet. Vi har lyssnat och agerat. Även denna mandatperiod har speglats av samarbete, handlingskraft och resultat. Det vill vi fortsätta med. Vi vill också fortsätta att utveckla Lerums kommun.

Våra barn ska växa upp i trygghet. Vi har utvecklat våra förskolor och skolor för att skapa trygghet och studiero. Vi har fortsatt att bygga ut både förskolor och skolor i hela kommunen för att möta ett växande behov. Vi har anställt mer personal och alla skolor och förskolor är giftfria. Socioekonomisk fördelning, som utgår från de behov som finns, tillämpas i förskola, fritidshem, grundskola och gymnasium.

Lerum ska ha Sveriges bästa äldreomsorg och du ska känna dig trygg när du blir äldre. Därför satsar vi på trygga bostäder, äldrecenter och ökad trygghet i hela kommunen.

De som arbetar i välfärden hinner och orkar ge patienter, brukare och klienter en god vård och omsorg av hög kvalitet. Personalen är vår viktigaste tillgång och därför har vi anställt fler och gjort arbetsmiljön bättre. Vi har gett dem ökade utbildningsmöjligheter, bättre arbetstider, tagit bort delade turer och sänkt sjuktalen. Vi socialdemokrater prioriterar investeringar i välfärden och sjukvården framför stora skattesänkningar.
Vi kräver kollektivavtal i alla upphandlingar för att undvika social dumping, få trygga anställningsvillkor och schyssta löner för alla.

Vi har fortsatt att bygga bostäder. Så att våra invånare ska kunna bo kvar oavsett livssituation – och för att fler ska kunna flytta hit. Hållbara hyresrätter, villor och bostadsrätter har byggts och mer planeras runt om i hela kommunen.

Med mer ekonomiskt stöd till föreningslivet och genom satsningar på investeringar i olika anläggningar i alla kommundelar har vi skapat förutsättningar för en meningsfull fritids- och kulturverksamhet. Ett nytt kulturhus står färdigt och ny simhall och en ishall till i Stenkullen är färdiga att börja byggas.

Vi blundar inte för integrationsfrågan. Vi vet att integrationen är påfrestande för samhället men vi tror på att hjälpa människor som flyr för sina liv. Vi har lyckats med integrationen och de nyanlända som kommit till kommunen har fått arbete och blivit en tillgång.

Vi har tagit stora steg mot ett fossilfritt Lerum. Vi har byggt ut laddstationsnätet för elbilar. Hela kommunens verksamhet är fossilfri och vi har utvecklat gröna jobb med fossilfria varor, material och drivmedel från de gröna näringarna. Kretsloppsparken i Stenkullen, en modern återvinnings- och återbruksanläggning är färdig.

Vi socialdemokrater tror att Lerum blir framgångsrikt om alla är med och bidrar. Därför tror vi att samarbete är vägen till handlingskraft och framgång.
Sedan valet 2018 har vi fortsatt tillsammans med andra partier, invånare, föreningar och företag och fått saker att hända i hela Lerum, men vi vill göra mer för fler. Låt Lerum fortsätta att utvecklas.

I skrivande stund är det Earth Overshoot Day. Det innebär att jordens totala resurser för hela 2018 är slut redan den 1:a augusti och att vi resten av året lever över våra resurser. Fler och fler inser att det är allvar nu. Även här i Sverige har värmeböljan, torkan och skogsbränderna lämnat få oberörda. I lilla Lerum råder det just nu grill och- vattningsförbud och vi kokar vårt eget vatten.

Miljöpartiet de Gröna i Lerum har en mycket viktig uppgift: att tydliggöra att en kraftfullare miljöpolitik är grunden för vår trygghet och vår välfärd. Vi vill inte använda oss av skrämseltaktik, vi vill tala klarspråk, vi vill helt enkelt inte skicka notan för vår överkonsumtion till våra barn och barnbarn.

Det behövs ett brett folkligt stöd att driva en miljövänlig politik. Och det är här och nu vi har en möjlighet att tillsammans höja medvetenheten och skapa en hälsosam levnadsmiljö för våra invånare samtidigt som vi sätter grunden för att kunna vara stolta över att år 2025 har kommunen uppfyllt visionen som ledande miljökommun.

År 2022
Mitt Lerum har bilfria centrum – Varför är detta så bra tänker du? Räcker det inte att källsortera, byta till lågenergilampor och ha solceller på villans tak? Nä, inte riktigt. I takt med att Lerum växer och vi blir fler och fler invånare så vill vi ha mer plats för människorna i de tätbebyggda områdena i Lerum, Gråbo, Tollered, Sjövik och Floda. Kommunens centrum ska inte bara vara en plats man reser igenom, utan en plats där man stannar.
Eftersom de högsta halterna av luftföroreningar förekommer på motorvägen eller centralt belägna gaturum är tiden man vistas i dessa miljöer avgörande för exponeringen för luftföroreningar, oavsett om man åker bil, går, cyklar.
Bilfria centrum skapar rum för möten och plats för människor att umgås. Istället för bilar har vi plats att leka på, möjlighet till fysisk aktivitet och rekreation. Istället för dålig luftkvalité har vi möjlighet att utveckla evenemanget växtrum där Lerumsborna kan ha botanikvandringar eller ha picknick.

Mitt Lerum satsar på järnvägen och fler järnvägsspår. Genom att satsa på tätare pendeltrafik ges människorna som bor kring små pendelstationerna möjlighet att åka kollektivt. Alla dessa bilresor fram och tillbaka från jobb och skola är inte bra för miljön. Det är inte bra för någon.

Mitt Lerum har fler naturreservat – inte för att vara tråkiga bakåtsträvare! Utan för att vara framåtsyftare. Vi måste arbeta för att stärka skyddet för värdefulla naturmiljöer och vi måste arbeta för att ingen exploatering ska ske inom Naturvårdsprogrammet som är en viktig del av Lerums vision som ledande miljökommun 2025.
Att värna om den biologiska mångfalden och att respektera strandskyddet samt bevara den mosaik av naturtyper som Lerum faktiskt har: våtmarkerna i kommunen, Mjörns strand och småvattendrag, Alebäcken, Häcksjöbäcken, Gaddån/Pliktån samt Lärjeåns och Leråns dalgångar.

Mitt Lerum tar det strukturella diskrimineringen på allvar. I en tid formad av (o)jämlikhet och rasism måste vi investera i människor med skilda bakgrunder och trosuppfattningar. Alla ska får möjlighet att vara del av vårt samhälle på egna villkor. Vi måste tänka utanför ramarna, värna om mänsklig kulturell mångfald och uppmana till kreativitet samt stödja de ideella krafterna som finns i kommunen.

Mitt Lerum 2022 är helt enkelt solidarisk mot människor, natur och djur och kommande generationer och det är precis så Miljöpartiet de Gröna i Lerum vill ha det.

Vänsterpartiet vill inget mindre än allas frihet. Frihet från våld och fattigdom. Frihet från diskriminering och rasism. Frihet till våra kroppar och till vår kärlek. Frihet för barn att växa upp i trygghet och få den kunskap och det stöd som behövs för att utveckla just deras förmågor. Frihet till ett gott och meningsfullt arbetsliv med bra lön. Frihet till en värdig och innehållsrik ålderdom med rättvis pension. Frihet att leva och utvecklas i en hållbar värld.

Frihet och jämlikhet är förutsättningar för varandra. Varje enskild människas frihet hänger samman med alla människors frihet.Med ett samhälle som tillåter och gör den möjlig för alla.

För några decennier sedan var Sverige världens mest jämlika land. Så är det inte längre. Vi vet att jämlika samhällen ger större frihet och mer möjligheter till alla människor.

Länder som är jämlika är också bättre på att lösa större samhällsutmaningar som klimatförändringar, rasism eller en otillräcklig välfärd. Därför arbetar Vänsterpartiet för att skapa ett samhälle för alla – inte bara några få. Den samlade rikedomen i Sverige är större än någonsin. Möjligheterna att skapa ett gott liv för alla oss som lever här borde vara stora. Trots detta är det många som inte får ta del av den ekonomiska framgången.

Vi kan inte bygga jämlikhet genom att skylla på flyktingar, eller genom att sänka lönerna och höja hyrorna. Vi kan inte ställa om samhället och rädda klimatet utan att utmana de ekonomiska intressen som bygger på olje- och kolberoende. För oss hänger ideologi och praktik ihop. Vi är bättre på att bygga ett jämlikt samhälle för att vi är socialister.

Vi är bättre på att skapa rättvisa mellan kvinnor och män för att vi är feminister. Vi är antirasisterna som alltid finns på plats för att säga emot, protestera och visa på andra förklaringar när rasistiska åsikter ventileras.
För att skapa jämlikhet måste vi ha en politik och konkreta förslag som faktiskt når målet. Samhällen ändras hela tiden. Lerum ska vara en kommun där vi möts som medmänniskor och jämlikar. Ett samhälle för alla – inte bara några få.

Vi måste bygga ett arbetsliv för alla. Ett arbetsliv där vi har makt och inflytande över våra jobb, där alla orkar jobba till pensionen och inte blir utslitna i förväg.

Ett arbetsliv där alla ryms och där inte stora grupper hamnar utanför. Ett arbetsliv där det är självklart att vi vet våra scheman i god tid och inte tvingas vänta vid telefonen på tillfälliga inhopp.

Vi behöver en stark arbetsrätt, en livaktig fackföreningsrörelse och förkortad arbetstid. Vi har en allt skarpare uppdelning av människor som arbetar för mycket och människor som arbetar så lite att de knappt kan försörja sig eller inte alls får jobb. Istället för arbetsglädje och utveckling sliter många ut sig långt före pensionen.

Vänsterpartiet vill påbörja övergången till sex timmars arbetsdag. Det visar att det är praktiskt genomförbart och ger stora vinster för hälsa och arbetsklimat. Förkortad arbetstid måste införas stegvis och kombineras med stora insatser för utbildning i bristyrken.

Politikerna var eniga om att skolan behöver bli bättre. Hur detta ska ske har de olika recept för. Fler lärarassistenter, kortare arbetstid för förskolepersonal, gratis kollektivtrafik för skolelever och utvecklad elevhälsa utlovades.

Valet närmar sig och politikerdebatterna är flera, i måndags kväll var det dags för debatt om skolan. Bakom arrangemanget stod Föräldrar i Lerums kommun, Filk.

Föreningen hade bland annat tagit fram statistik för åren 2013 till 2017 från lärarförbundet, som tittade på faktorer som arbetsmiljö och hälsa. Man visade siffror för Lerum och Kungsbacka, kommuner som Filk tyckte borde vara jämförbara, och det var extrem skillnad på placering. Kungsbacka hamnade som sämst på 40:e plats år 2014 och som bäst på 20:e plats år 2013 och 2017. Lerum hamnade på som sämst 210:e plats år 2017 och som bäst 120:e plats år 2015.

Konkreta

Politikerna ombads ge konreta förslag på hur skolan i Lerum ska förbättras.

– Vi vill satsa mer pengar på att utveckla skolhälsovården för bland annat vård av elever som lider av psykisk ohälsa, sa Christopher Saart, Sverigedemokraterna.

– Ökad personaltäthet och avgiftsfria resor med kollektivtrafiken, sa Rutger Fridholm, Miljöpartiet.

– Mer fysisk aktivitet i skolan, tyckte Renée Norgren Jeryd, Socialdemokraterna.

– Vi vill sänka arbetstiden till sextimmarsdag för personal i förskolan, sa vänsterpartiet.

Assistenter

– Vi vill anställa 91 lärarassistenter, som ska underlätta för lärarna genom att utföra arbete som det inte krävs utbildade lärare för. Och så vill vi införa mobilfria klassrum, sa Lill Jansson, Liberalerna.

– Mer pengar till elevhälsan och mer fysisk aktivitet, sa Eva Andersson, Centerpartiet.

– Vi avsätter två miljoner kronor extra till Puls för lärande. Och så vill vi bygga en ny grundskola i Lerum för en halv miljard, sa Alexander Abenius, Moderaterna.

– En nya skola är vi också med på och elevhälsoteam är bra och att röra sig mer är jättebra. Något annat vi vill satsa på är dela upp klasserna under delar av dagen. De som har större behov av hjälp kan gå iväg någon del av dagen och det kan även de som har behov av mer stimulans än de andra, sa Christian Eberstein, Kristdemokraterna.

Det var extremt få som kom för att lyssna och det diskuterades också. En av åhörarna kan ha haft ett recept för att locka fler till liknande tillställningar.

– Min erfarenhet är att det är lättare att få folk till sådana här arrangemang om de inte kommer dit bara för att ställa frågor och lyssna utan också kan bidra med något konkret, sa hon.

Igår kväll var politikerna i Gråbo för att diskutera samhällsbyggnad, sociala miljöer, kommunikation och trygghetsfrågor i kommundelen.

I kväll är det dags för politikerdebatt om näringslivet i Dergårdsteatern. Politikerna får chans att berätta och debattera vad de vill göra för att förbättra företagsklimatet. Under kvällen kommer också Johan Trouvé, vd på Västsvenska Handelskammaren, och Magnus Kroon, Solkatten, att tala.

Multiarenan beskrivs som en succé, och den nya gång- och cykelvägen har gjort det säkrare att ta sig mellan Östad och Sjövik. Nu är de officiellt invigda.

Det var förra lördagen som sjöviksborna bjöds in för att fira bygget av den så kallade multiarenan, en yta med möjlighet för flera olika aktiviteter, och gc-vägen – två projekt som funnits med i samverkansgruppen #Sjövik 2020:s plan för att utveckla orten. Poängpromenad, fika och fotbollsturnering stod på programmet.

– Fotbollsturneringen var för barn mellan 6 och 13 år och handlade inte så mycket om at vinna utan att ha en kul stund tillsammans och kanske lära känna nytt folk, säger Mattias Balkander, en av initiativtagarna till #Sjövik 2020.

Båda projekten blev klara redan i maj och han berättar att multiarenan, som ännu väntar på att få ett namn, används dagligen.

– Framför allt är det barn som bor i lägenheterna mitt emot som är där, det har blivit en mötespunkt för integration. Det har blivit en succé, superlyckat måste jag säga.

Socialdemokraternas Reneé Norgren Jeryd och Centerpartiets Eva Andersson klippte band. I sitt tal framhöll Eva Andersson att de två investeringarna bidrar till ökad trygghet, frihet, gemenskap och folkhälsa, och hon lyfter fram #Sjövik 2020 som ett ypperligt exempel där det offentliga verkar i gemenskap med civilsamhället.

– Ett stort engagemang har lagts ner från bygdens folk, utan deras insatser och deras drivkraft hade inte dessa projekt genomförts. Eftersom jag själv följt och känner mig delaktig i det hela så gläds jag väldigt mycket av att det blev förverkligat, säger hon. 

Med multiarenan och gc-vägen klara finns nya projekt i pipeline. Det handlar närmast om ombyggnationen av Sjövikslokalen, upprustning av torget, parkeringsplatser till idrotts- och badplatsen och fler bostäder.

– Det byggs både här och där i Sjövik, det är positivt, säger Mattias Balkander.

Vid 23.30 såg vittnen hur en bil framfördes vårdslöst vid Hulan.

Bilen ska ha kört mot trafiken och över refuger innan den lämnades vid en parkering. Föraren ska därefter ha plockats upp av en annan bil som sedan körde från platsen.

Två män greps på bar gärning när de försökte bryta sig in i en husbil på Aspen camping.

Det var vid 01.20 som polisen larmades till campingen med anledning av att två män försökte att bryta sig in i en tysk husbil där turister låg och sov. Männen, som är födda 1974 och 1989, greps av polis och anhölls senare, misstänkta för försök till grov stöld. Polisen ska nu undersöka om männen kan sättas i samband med tidigare stölder som varit på campingen.

Nu tar kommuner, region och handelskammare saken i egna händer och utreder ett nytt dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås. Före årsskiftet ska ett förslag till ny sträckning vara klart.

Vid en träff i Skövde på torsdagen markerade kommunerna utmed Västra stambanan enighet i frågan tillsammans med Västra Götalandsregionen och Västsvenska Handelskammaren.

Utbyggnad till fyrspår mellan Göteborg och Alingsås har varit på tal i många år, men har skjutits på framtiden och delvis ersatts av andra åtgärder för att öka kapaciteten på denna hårt trafikerade järnväg. Till exempel har ett antal förbigångsspår byggts.

Men behovet av fler spår finns kvar och när inga större investeringar på Västra stambanan fanns med i den senaste nationella planen för vägar och järnvägar 2018-2029 växte frustrationen hos politiker i Västra stambanegruppen, som representerar de 14 kommunerna från Partille till Gnesta. Det senaste årets återkommande störningar på järnvägen hör också till bilden.

Det har nu lett fram till att de tillsammans med VG-regionen och Västsvenska Handelskammaren har avsatt fem miljoner kronor för utredningar de närmaste åren. Siktet är inställt på att inom två år ha ett omfattande underlag för att kunna ta ställning till när ett nytt dubbelspår ska kunna stå färdigt.

Målet är att få med investeringen i den nationella planen när den revideras om fyra år, 2022.

Men först av allt ska en utredning göras om var det nya dubbelspåret kan byggas. Ett förslag till dragning ska presenteras före årsskiftet, enligt Katarina Jonsson (M), kommunalråd i Skövde och ordförande i Västra stambanegruppen. Hon betonar att också det ska ske i enighet.

Alingsås kommunalråd Daniel Filipsson (M) sa i Alingsås Tidning i slutet av juni att det inte bara är nya spår fram till Alingsås som kan bli aktuellt utan också en helt ny dubbelspårig järnväg förbi Alingsås, som är en flaskhals för tågen på stambanan.

Under hösten kommer Göteborgs- och Örebroregionerna att uppvaktas för att de ska ansluta sig till det här arbetet och den gemensamma målsättningen.

Strax före klockan tre natten till måndag stoppades en man på moped i Stenkullen.

Föraren blåste positivt och mopeden visade sig dessutom vara stulen. Han är nu misstänkt för rattfylleri, grov olovlig körning samt stöld alternativt häleri.

En trafikolycka inträffade på tisdagseftermiddagen i Olstorp.

Polisen skriver på sin hemsida att en personbil och en cyklist ska ha kolliderat. Ambulans larmades till platsen. Det är i nuläget okänt vilka skador cyklisten fått.

Fortsätter koalitionen MP-S-C- L att styra, blir det åter ett samarbete i den borgerliga alliansen, eller ritas den politiska kartan om på nytt?
De flesta partierna vill undvika att måla in sig i hörn, men de ger ändå en del svar på tänkbara konstellationer efter valet.

Inför riksdagsvalet på söndag finns det många experter som skissar på tänkbara koalitioner över blockgränserna. Ute i landet har sådana samarbeten redan etablerats på många håll. Ett nytt parlamentariska läge har succesivt vuxit fram då partierna tagit avstånd från Sverigedemokraterna, som gjort intåg i landets fullmäktigeförsamlingar sedan valet 2006.

2014 skapades koalitioner över blockgränserna i 101 kommuner, en av dem var Lerum där samarbetet mellan Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna satte punkt för den långa traditionen av borgerligt styre.

Vilka partier som nu tar makten återstår att se och svaret kan dra ut på tiden. För fyra år sedan florerade många rykten och det dröjde tills i början av november innan den styrande kvartetten avslöjade nyheten på en presskonferens.

Mandatperioden har flutit på utan stora konflikter, men det betyder inte att koalitionen nödvändigtvis kvarstår.

M sträcker ut hand

Moderaterna hoppas på ett nytt alliansstyre och gör klart att man inte kan tänka sig att samregera med Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet.

– Vi har sträckt ut handen till Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna om ett allianssamarbete efter valet. Kristdemokraterna har visat sig tydligt positiva. Centern och Liberalerna har inte gett några besked, säger Alexander Abenius (M).

När LT ställer frågan är dock både C och L öppna med att de gärna ingår i alliansen igen, även om samtliga partier har gått till val som enskilda partier med enskilda budgetar.

– Vi har inte fört några diskussioner, men konstaterar att vi under den här mandatperioden har tagit ansvar för kommunens utveckling tillsammans med Centern. Efter valet vill Liberalerna bilda en majoritet med övriga allianspartier, säger Lill Jansson (L).

Majoritet viktigt

Eva Andersson (C) har tidigare framhållit att det är viktigt att få till ett majoritetsstyre, men också hon tar tydligt ställning för vilket scenario hon helst vill se.

– Centerpartiet är ett social­liberalt borgerligt parti som i första hand kommer att söka stöd för en alliansmajoritet, säger hon.

Anneli Lundström (KD) sätter inte ner foten helt och hållet, men det råder ändå ingen tvekan om var Kristdemokraterna står.

– Det är svårt att svara på olika samarbeten innan valet är avgjort, efter den nionde vet vi, men vi har varit tydliga med att vi gärna ser ett alliansstyre i vår kommun. Det vill säga att vi kan tänka oss samregera med Moderaterna, Centern och Liberalerna, säger hon.

S avvaktar valresultat

Socialdemokraterna, som genom Dennis Jeryd haft den främsta av de fyra kommunalrådsposterna, håller låg profil.

– Det viktigaste är att invänta valresultatet, sedan sker förhandlingar för att kunna få ihop en stabil och hållbar majoritet. Vi vill inte ta ut något i förväg innan vi vet resultatet men tycker att samarbetet som vi haft under perioden har fungerat bra, säger Karolina Roughton (S).

Miljöpartiet utesluter enbart att ingå i ett styre tillsammans med Sverige­demokraterna, men trivs i den nuvarande koalitionen.

– Samarbetet under mandatperioden har fungerat bra och vi är inte främmande för ett fortsatt samarbete, säger Katarina Kuzmanovic (MP).

SD ratar kvartetten

Sverigedemokraterna räknar med att sitta med i några styrande koalitioner runt om i Sverige, men det är inte sannolikt att det inträffar i Lerum där man fått kalla handen från övriga partier. Själva tycker SD dock att de står närmast M och KD.

– Vi ser det som svårt för oss att samarbeta med den nu sittande majoriteten. Vi ligger långt ifrån varandra i synen på trygghet och syn på samhällsutveckling, säger Alexander Christiansson (SD).

På andra kanten ser sig Vänsterpartiet inte i en konstellation över blockgränserna medan Feministiskt initiativ, nykomling i Lerums kommunval, inte helt stänger dörren till höger.

– I och med att vi är nya i sammanhanget är det för tidigt att ge klara besked om vilka vi kan samregera med. Vi ser ett röd/grön/rosa samarbete som naturligt, men är också öppna för dialoger med medlemmar från andra partier som delar våra värderingar, säger Elinore Morris (Fi).

Politikerna fick chans att tala om vad de vill göra för att utveckla näringslivet i kommunen på det proffsiga arrangemanget som kommunens företagare hade anordnat i förra veckan.

Lerumsbon Johan Trouvé, vd för Västsvenska handelskammaren, var inledningstalare. Han konstaterar att Lerum kommun hamnar för lågt i rankningar om man ser till kommunens potential.

– Lerum hamnar på plats 141 av Sveriges 290 kommuner i Svenskt näringslivs rankning över företagsklimatet. Det är inte okej, sa han och fortsatte med att konstatera att det inte heller är okej att Lerum hamnar på så dåliga resultat i skolrankningar.

– Lerum är en kommun med väldigt bra förutsättningar, det är nära till storstaden samtidigt som vi har fantastisk natur. Vi borde hamna på bättre placeringar.

Efter honom talade Magnus Kroon, delägare och vd för Solkatten. Han höll med om att förutsättningarna är goda och förklarade att det är väsentligt att lokalerna är i gott skick. Han lyfte också behovet av fler bostäder och framhöll att småföretagarna bidrar med enorma summor i skatteintäkter och att de ska ses som en tillgång.

Kommunicera

Efter talen var det dags för politikerna att göra sin röst hörd. I panelen satt Frida Olsson, FI, Christian Eberstein, KD, Ronny Johansson, L, Katarina Kuzmanovic, MP, Gunny Kron, C, Renée Norgren Jeryd, S, Alexander Christiansson, SD, och Lena Hansson, V.

Att det är viktigt med en bra samverkan mellan företagarna och politiker och tjänstemän framhöll samtliga.

– Kommunikation betyder så mycket för att leda kommunen framåt, sa Renée Norgren Jeryd, S.

– Idag har vi inte tillräckligt bra kommunikation, det kan bli avsevärt bättre, tillade oppositionsrådet Alexander Abenius, M.

Moderatorn Jessica Barck var skicklig och påläst, hon lät inte politikerna sväva ut för långt i sina svar utan fick dem i möjligaste mån att vara koncisa. Efter att politikerna hade fört fram sin allmänna talan om hur viktigt näringslivet är fick publiken ställa frågor.

Styrd

En kvinna från Vattenpalatset undrade vad som kommer att hända där.

– Vi tänker att det behövs mer än en simhall men vad som händer med Vattenpalatset vet vi inte i nuläget, tjänstemännen utreder det, svarar Renée Norgren Jeryd.

– Har vi en tjänstemannastyrd eller politikerstyd kommun? undrade Peter Wållberg.

– Politikerstyrd, slog Renée Norgren Jeryd, S, fast.

– Jag kan inte säga att det hela tiden är politikerna som styr, tillade Alexander Abenius, M.

Qlaez Wennberg läste en fråga från en person som själv inte hade möjlighet att närvara:

– Vad ska kommunen agera för att lösa infrastrukturproblemet som har uppstått i Stenkullen. Vägarna är inte anpassade för så mycket trafik som det har blivit den senaste tiden.

– Jag håller med om att det är jättetråkigt att det har blivit som det har blivit, men kan inte svara på varför, sa Ronny Johansson, L.

På mötet presenterades en ny rapport om näringslivet, se artikel intill.

Bakom arrangemanget stod Företagarna Lerum, Nyföretagarcentrum Lerum, Qreativa – nätverk för kvinnligt företagande, Företagsföreningen i Lerums kommun, Floda företagarförening, Lerums centrumförening, Tollereds byalag och Gråbo företagarförening.

Företagare har under lång tid och många timmar analyserat näringslivet i kommunen och kommit fram till en rad lösningar för förbättring. Målet är att fler företag ska etablera sig i kommunen och att de företag som redan finns här expanderar och nyanställer.

Syftet med rapporten är att skapa en bättre näringslivspolitik för samtliga företagare i Lerums kommun. Orsaken till att den behövdes är att företagarna i stor utsträckning är missnöjda med hur näringslivsfrågorna hanteras i kommunen.

Initiativet kommer från Moderaterna och företagsrepresentanterna Sven Karlsson och Peter Wållberg har varit de starkaste krafterna bakom rapporten. Uppdraget har varit att arbeta fram ett nytt, långsiktigt och starkt politiskt handlingsprogram för Moderaterna.

För att hitta rätt väg har företagarna bland annat träffat representanter från grannkommunerna Alingsås, Partille, Ale och Härryda. Man har också analyserat styrkor, svagheter och möjligheter.

Serviceorganisation

I rapporten står det att Lerums kommun behöver gå från att vara en myndighetsorganisation till att bli en serviceorganisation med myndighetsansvar. Att kommunens organisation måste effektiviseras genom att införa en tydlig och korrekt befälsföring. Lerums attraktionskraft behöver förbättras och detta kan bland annat ske genom att tydligt visa upp en professionell kommun med hög servicevilja, snabb och obyråkratisk ärendehantering.

Ett annat förslag är att näringslivsenheten placeras direkt under kommundirektören.

En önskan är också att kommunen ska bedriva markförsörjning med insikt om näringslivets etablerings- och expansionsbehov. Den dåliga marktillgången ses som en orsak till att inte fler företag etablerar sig här.

I rapporten konstaterar företagarna att kommunens läge är bra, men att infrastrukturella förbättringar behövs, det handlar bland annat förbättrade väganslutningar i både väst och öst.

Ser behov

Man slår också fast att Lerums centrumförenings handelsstrategi bör inspirera till nytänkande. Centrumområdet behöver moderniseras och utvecklas, ett exempel är att Bagges torg inte är utnyttjat effektivt.

Företagarna ser vidare ett behov av en ny praktiskt inriktad linje på Lerums gymnasium som fokuserar på företagande och entreprenörskap.

Enligt rapporten finns det dessutom ett behov av att stärka kommunens brottsförebyggande verksamhet.

Den nyligen presenterade analysen visar att turism och besöksnäring uppvisar en mycket hög utvecklingspotential, bland annat på grund av naturen och byggnader som Nääs slott samt närheten till Göteborg och Landvetter.

I förra veckan var det politikerdebatt i Gråbo om Gråbo.

Gråbo har ett starkt föreningsliv och en av dessa föreningar, Stora Lundby samhällsförening, var arrangörer för debatten i förra veckan.

Torbjörn Eliasson var moderator. Det var tredje gången han ledde en politisk diskussion om kommundelen. Och han kunde konstatera att mycket faktiskt har hänt de senaste fyra åren. Något som har spelat roll är att kommunen har köpt Mjörnbotorget och snyggat upp detta. Det finns dock en del kvar att önska, som en fungerande fontän.

En önskan om att kraftledningsgatan i centrala Gråbo ska grävas ner var något som flera av politikerna tog upp. Att medskapandegruppen gör ett fint arbete lyftes också. Dessutom var det flera av politikerna som ville ha fler parkeringar. Och åhörare ville ha tillgängliga mötesplatser.

Arrangörerna var nöjda efteråt.

– Politikerträffen fungerade väldigt bra, konstaterar Lennart Mathiasson från Stora Lundby samhällsförening.

Totalt registrerades 55 besökare.

– Och i slutet av en valrörelse med konkurrens från alla medier kan väl ändå detta anses som godkänt. Gråboborna har i alla fall fått en möjlighet att både lyssna på vad partierna har för lokala ambitioner och ställa egna frågor, säger Lennart Mathiasson.

I panelen fanns Gunilla Lindell, KD, Eva Andersson, C, Renée Norgen Jeryd, S, Ralf Dahlgren, SD, Lilla Jansson, L, Alexander Abenius, M, Rutger Fridholm, MP och Anelle Holgersson, V.

Frågorna var många från besökarna när Lerum Energi och Lerums kommun i måndags höll informationsmöte om den planerade mottagningsstationen.

Det var fullsatt i Equmeniakyrkans matsal i måndags kväll när Lerums kommun och det kommunala bolaget Lerum Energi hade bjudit in till informationsmöte. Bakgrunden var den mottagningsstation som Lerum energi vill bygga i närheten av Häcksjöområdet.

Lerum Energis planer på att bygga en ny mottagningsstation sträcker sig närmare tio år tillbaka i tiden. Enligt bolaget behövsstationen för att trygga elförsörjningen i takt med att kommunens befolkning ökar.

2010 fattade Lerum Energis styrelse beslut om att etablera ytterligare en mottagningstation. 2011 skrev LT om beslutet och projektet.

Förhandsbesked

Under 2015 genomförde bolaget förstudier och ansökte om förhandsbesked om bygglov, något som beviljades av Lerums kommun i början av 2016. 2017 ingick bolaget anslutningsavtal med Vattenfall, som äger den intilliggande 130-kilovoltsledningen och som mottagningsstationen ska kopplas in till.

2018 köpte Lerum Energi den aktuella marken av Lerums kommun och upphandlade entreprenad för bygget. Marken såldes för sju kronor kvadratmetern, vilket enligt Lerums kommun är ett marknadsmässigt pris som man kommit fram till genom en värdering gjord av Skogssällskapet.

I februari i år skickade Lerum Energi in i en ansökan om bygglov, och denna kompletterades sedan i juni 2018. Under juli och början av augusti gick kommunen ut med samråd om bygglovsansökan.

Livlig debatt

Sedan dess har det varit en livlig debatt om bygget, bland annat på LT:s insändarsidor. Kommunen har även fått många frågor. Och i måndags ordnade alltså kommunen och bolaget ett informationsmöte. Man hade samlat en stor mängd tjänstemän, ansvariga och politiker för att möta Lerumsborna.

Mötet inleddes med en dragning av bland annat Lerum Energis planer för projektet och hur bygglovsprocessen går till, något som irriterade en del av besökarna som var där för att få svar på sina frågor.

Under den avslutande frågestunden var det också många som tog till orda. Det handlade bland annat om varför Lerum Energi valt just den platsen, varför det finns två olika fastighetsbeteckningar, hur högt staketet runt stationen kommer att bli, nivåerna av buller och magnetfält, alternativ teknik för stationen samt huruvida räddningstjänsten blivit tillfrågade om sin syn på byggplanerna.

Vissa var kritiska mot att beslutet om förhandsbesked saknade information om vilka bedömningar kommunen hade gjort när det gällde bland anat påverkan på miljön.

Öppnar för synpunkter

Per-Ola Johannesson, verksamhetschef för området myndighetsutövning i Lerums kommun, höll med om kritiken och menade att kommunen inte varit tydlig nog i tjänsteskrivelsen till förhandsbeskedet. Han lovade dock bättring inför beslutet om bygglov.

– Precis som du säger är det viktigt att ett beslut innehåller vad som har värderats för att man ska förstå. Vi kommer i bygglovet att vara mycket mer noga i hur vi har värderat.

Samrådet om bygglovsansökan hölls under juli och början av augusti och tillkännagavs genom en kungörelse i Lerums Tidning. Att detta skedde under just den perioden har väckt kritik.

Som ett svar på kritiken meddelade kommunen vid mötet att man nu startar en ny period för att komma med synpunkter på bygglovsansökan för mottagningsstationen. Fram till den 17 september går det att tycka till.

– Från och med idag kan man om man känner sig berörd komma med skriftliga synpunkter, sa Per-Ola Johannesson.

Olov Holmstrand, ordförande för Naturskyddsföreningen i Lerum, var med på mötet. Han är kritisk till stationens föreslagna placering och även till kommunens hantering av ärendet.

– Häcksjön är Lerumsbornas kanske alla mest använda friluftsområde. Vår invändning är att man börjar knapra in på ett område som inte borde exploateras. Sen är hanteringen undermålig. Det står jag för, sa han.

Politikerna har fått frågor om Lerums centrum. Alla vill utveckla centrum, men partierna har olika vägar för att nå dit.

Inför valet har studiecirkeln God miljö i centrum, GMC, ställt en rad frågor till politikerna om centrum- utvecklingen i Lerum.

Partierna fick bland annat frågan vad som borde hända i Lerums centrum de kommande två mandatperioderna.

Kristdemokraterna, KD, förklarar att en tredje avfart behövs. Och att det hade varit kul att få liv i Solkatten, här hoppas partiet att de lokala initiativen från näringsliv och föreningsliv, precis som i Floda, ska kunna dra igång Lerums centrum.

Moderaterna, M, vill öka bostadsbyggandet kring centrum, vilket ökar underlaget för handeln och skapar ett mer attraktivt och aktivt centrum. Man vill också rusta upp centrum, bland annat genom satsningen tryggt och snyggt.

Miljöpartiet, MP, vill enkelrikta och Q-märka sträckan av Brobacken från Wamme bro till Moset. Partiet vill dessutom skapa ett rejält lekområde för barn och att det ska byggas bostäder väster om Preem.

Centerpartiet, C, svarar byggnation av kulturhuset och resecentrum samt bostäder vid Tingshuset. Partiet vill också göra Stationsgatan och Brobacken till gångfartsgator och Adeltorpsvägen till gågata.

Socialdemokraterna, S, tycker att centrum ska utvecklas till en trevlig mötesplats med fler bostäder, affärer, restauranger och service. ”Vi vill se att centrum utvecklas till ett sammanhängande område från Aspen strand, via nuvarande centrum och förbi nya Dergårdsområdet där det också ska byggas både bostäder, nytt kulturhus och nytt gymnasium.” skriver partiet.

Liberalerna, L, vill täcka över Bagges torg så att marken kan utnyttjas för bland annat café och lekplats inom­hus. ”Vi vill få ett levande centrum genom att främja handeln. Detta vill vi göra genom ökad samverkan mellan fastighetsägare, företag och kommunen.” Partiet vill föärenkla möjligheten att ta sig till centrum med alla transportsätt. Man vill också att det byggs fler bostäder.

Kulturhus

En annan fråga handlar om var ett kultur- och eller ungdomshus borde byggas och vad som ska ingå i byggnaden.

KD svarar ”Vi prioriterar inte detta projekt och det är inget vi driver. Vi vill att skatten primärt ska gå till kärnvälfärden.”…”Däremot, och det är ytterst viktigt, måster vi lösa lokalfrågan för kulturskolan.”

M anser att det är fel att det nya kulturhuset ska byggas intill Säveån. Partiet tycker också att de nuvarande planerna är för dyra.

Enligt MP bör ett nytt kulturhus ligga vid Ågården mot Säveån till. Och i detta ska det finnas utrymme för bibliotek, utställningslokal, kulturskola, stor och liten teatersalong.

S förklarar att kulturhuset ska bli Lerumsbornas nya vardagsrum, och skriver att det planerar att byggas mellan Wamme bro och gymnasiet, vilket partiet tycker är en mycket bra plats.

L vill skapa ett kulturhus i centrala Lerum som ger stöd och utveckling till kulturlivet i hela Lerums kommun. Partiet konstaterar att både Kulturskolan och estetprogrammet behöver lokaler och att kommunen även kommer att behöva en ersättning för Dergårdsteatern. ”Det skulle vara kostnadseffektivt och samtigt stödja tanken på medborgarnas vardagsrum om dessa funktioner går att samordna.”

C förklarar att de har deklarerat sin åsikt i ett flygblad.

En plan

En annan fråga är om politikerna anser att området från Aspedalen till Dergården borde hanteras i sin helhet som en fördjupad översiktsplan. Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljö­partiet svarar ja.

Socialdemokraterna konstaterar att hela området behöver utvecklas och att det behöver ske strukturerat men att det är för tidigt att säga om en fördjupad översiktsplan är rätt verktyg.

Liberalerna anser inte att kommunen i nuläget kan lägga kraft på en fördjupad översiktsplan, men anser att det är viktigt att en ordentlig trafikanalys görs.

Centerpartiet menar att efter en lång diskussion finns nu ”pusselbitarna” på rätt plats och att detta kan formaliseras i en ny/reviderad centrumplan.

Enligt God Miljö i Centrum har SD och V fått frågorna men inte svarat.

Vid tiotiden på fredagsförmiddagen började det brinna i en fritös på Vattenpalatset i Lerum. Polis och brandkår larmades till platsen, och lokalen utrymdes.

Branden var svårsläckt men ska, enligt polisen, inte ha spridit sig.

Enligt det preliminära valresultatet är Moderaterna det största partiet i kommunen med en dryg fjärdedel av rösterna, 26,9 procent. Det innebär 14 av de totalt 51 mandaten i kommunfullmäktige, förra mandatperioden hade partiet 13 mandat.

Alliansen, med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna, har totalt 27 mandat.

Största vinnaren i kommunvalet i Lerum jämfört med föregående val är Sverigedemokraterna, som gick från  8,5 till 13,1 procent av rösterna. Partiet går därmed från fem till sju mandat i kommunfullmäktige. Det är dock, enligt tidigare uppgift, inget av de andra partierna som vill samregera med partiet.

Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet förlorar mandat i kommunfullmäktige, och har nu 11 respektive 3 mandat mot förra valets 13 och 6 mandat. De rödgröna har 17 mandat.

Förra mandatperioden regerade Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet, nu återstår det att se vilken konstellation det blir som kommer att styra kommunen. Mycket talar för att det blir ett allianslett styre.

Valdeltagandet var högt. 88,5 procent av kommuninvånarna valde att gå till valurnorna för att göra sin röst hörd.

Preliminärt valresultat i Lerums kommun 2018, andel röster och mandatfördelning

Moderaterna: 26,9 %, 14 mandat

Centerpartiet: 9,9 %, 5 mandat

Liberalerna: 9,1 %, 5 mandat

Kristdemokraterna: 6,2 %, 3 mandat

Socialdemokraterna: 21,9 %, 11 mandat

Vänsterpartiet: 6,2 %, 3 mandat

Miljöpartiet: 5,6 %, 3 mandat

Sverigedemokraterna: 13,1 %, 7 mandat

Feministiskt initiativ: 0,9 %, 0 mandat

Mycket talar för att det är tre kandidater från Lerums kommun som tar plats i Sveriges riksdag nästa mandatperiod. De är Sverigedemokraternas Aron Emilsson och Alexander Christansson och Liberalernas Helena Gellerman.

Huruvida det blir Alexander Christiansson eller någon annan person som leder partiet i Lerum tar SD beslut om nästa vecka. Om ingenting drastiskt händer blir han invald i riksdagen.

– Det känns jättespännande. Att få vara med i en demokratis högsta beslutande organ är det finaste man kan göra, som jag ser det, säger han.

Alexander Christiansson har dock inte gett upp hoppet om att parallellt kunna sitta kvar som gruppledare i Lerum och han vill fortsätta att delta i den kommunala politiken. I så fall måste det dock till en schemaändring, då mötena i riksdagen krockar med mötena i kommunfullmäktige.

– Det är väldigt tråkigt att just Lerum har kommunfullmäktige på torsdagar, många andra kommuner har det på måndagar, säger han.

Vill byta mötesdag

På sikt vill han därför få till stånd ett byte av mötesdag, inte minst med tanke på att Lerum nu kan få tre riksdagsledamöter. Förutom han själv sitter partikollegan Aron Emilsson sedan tidigare i riksdagen och är kulturpolitisk talesperson för SD.

Även Liberalernas Helena Gellerman kan få en plats.

Ser det ut som att du får en riksdagsplats?

– Det är en tvåstegsraket. Första steget är klart, vi har säkrat ett mandat för Liberalerna i valkretsen. Nu inväntar vi resultatet från räkningen av personrösterna. Förhoppningsvis är det klart denna vecka och först då vet vi om det blir jag som får riksdagsplatsen.

Hur känns det?

– Det är naturligtvis spännande att invänta slutresultatet. Det skulle vara en stor förändring om jag fick en riksdagsplats.

Är det något du vill säga till väljarna?

– Först vill jag säga att jag är riktigt stolt över att Lerum har ett högt valdeltagande. Nästan 90 procent har röstat, vilket är oerhört bra. Det är många som bytt parti från förra valet enligt analysen på valnatten och därför vill jag tacka alla er som valt att lägga er röst på Liberalerna i Lerum. Alliansen har också samlat gått framåt i valet, vilket förhoppningsvis kan leda till att vi får en ny regering och en bättre politisk agenda.

Daniel Elfvelin

Carina Svensson