När förre stadsarkitekten Martin Zollitsch listar åtta favoritbyggnader i kommunen blir det en blandning av karaktär och ålder.
Två av Förbos hus har tagit sig in på listan och det har även en industrilokal och en privatvilla i Olstorp.
Martin Zollitsch, 88 år, var stadsarkitekt och planchef i Lerums kommun 1969-93. Han är fortfarande väldigt engagerad i kommunens bebyggelse, och visar detta bland annat på debattsidan i Lerums Tidning och genom arbetet i föreningen God Miljö i Centrum. Han fick i uppdrag att lista åtta av de mest intressanta och fina byggnaderna i kommunen.
– Jag har betydligt fler alternativ som skulle ha kunnat vara med, men jag fick välja ut några och då valde jag dessa, säger han.
Två av husen är hyreslägenheter tillhörande Förbo.
– Vad roligt att Martin Zollitsch valt två av våra områden och från så olika tidsperioder. De har sina speciella signum, konstaterar Marie Keidser von Heijne, kommunikations och HR-chef på Förbo.
Privat villa i Olstorp, Gråbo
Intill en äldre gård ligger det moderna trähuset med blå och röda detaljer, trots att det sticker ut i arkitektur passar det fint in i omgivningen.
Paret som äger huset byggde det år 2001 på en tomt där de tidigare hade en sommarstuga. Det är de som i grunden själva har kommit på hur de vill att huset ska se ut. När de hade sina idéer klara tog de hjälp av en arkitekt, Jürgen Wahlström från Wahlström och Steijner arkitektkontor. Han hjälpte dem att strama upp byggnaden och var också till stor hjälp med fönstren, både placering och storlek.
Från början var det tänkt att huset skulle vara ett enplanshus, men när familjen behövde fler rum gjorde man om vinden till att förutom förrådsutrymme även innehålla ett sovrum och ett allrum.
När huset skulle byggas tog familjen dessutom hjälp av en landskapsarkitekt, för att göra det mesta möjliga av läget. De ville ha en fin men relativt underhållsfri tomt.
– Huset sticker ut på ett bra sätt, man ser på en gång att det är gestaltat och anpassat med tanke på omgivningen. Det är genomtänkt utfört med god arkitektur där beställaren och arkitekten har arbetat tillsammans för att tillgodose familjens behov. Jag tycker också att huset anknyter till det gamla jordbrukssamhället i och med att det är flera byggnader som har knutits samman, säger Martin Zollitsch.
Huset är byggt av lösvirkesträ, och brädorna är sågade i tre olika bredder, för att få liv i fasaden.
Träet är behandlat i järnvitrol och fönstren är av aluminium, för att göra det så underhållsfritt som möjligt.
Tomteberget, Bygrindsvägen
Husen, som ligger på Bygrindsvägen i Lerum, byggdes 2015-2016. Arkitekt är Magnus Månsson på Semrén och Månsson.
– Husen ser inte så stora ut som de faktiskt är, det har man uppnått genom att dela upp dem i olika bitar. På den översta våningen i varje hus är det trä, och där går fasaden in. Det är också vackert med de olikfärgade teglet och glaspartierna, säger Martin Zollitsch.
Även vid dessa hus lyfter han fram färgsättningen.
– Och husen passar också väl in i omgivningen. Det är vackert utformat. Sedan är det fina detaljer utvändigt, till exempel ljuspunkterna, som lyfter utseendet.
Flerfamiljshus på Havrevägen
Det är en så självklar utformning på husen, som dessutom är fint inplacerade i terrängen, tycker Martin Zollitsch.
Han konstaterar att trots att husen på Havrevägen i Floda är väldigt centralt belägna så är det naturnära.
Den forna stadsarkitekten lyfter även i detta hus fram materialvalet.
– Det är ett fint tegelhus.
– Sedan är det också ett omväxlande område, inga konstigheter i byggnaderna men ändå fina proportioner.
– Området är detaljutformat på ett bra sätt, slår Martin Zollitsch fast.
Marie Keidser von Heijne på Förbo har forskat i arkivet för att få fram vem som är arkitekt:
– Så vitt jag kan utläsa så var det Göteborgs Förorters arkitektkontor som hade i uppdrag att rita på husen. Återkommande namn i handlingarna är Sven Johanson, säger hon och fortsätter:
– Jag har inte lyckats hitta ritningarna så jag kan inte bekräfta namnet och hans profession.
Husen ritades 1973 men projekteringen försenades och de byggdes först 1978-1980. Första inflyttning var i december 1979 och sedan successivt fram till halvårsskiftet 1980.
– En utmaning var den långsmala tomten som satte särskilda krav på utformningen inte minst vad gällde utemiljön, förklarar Marie Keidser von Heijne.
Höjdpunkten i Lerum
Arkitekt till flerfamiljhuset på Norra Hallsås är Josefina Nordmark på Nordmark och Nordmark arkitekter.
Hon har inspirerats av omgivningens bergsformationer. Huset har en kompakt oregelbunden form som förändras beroende på vilket håll det betraktas från. I betongfasaden har återvunnet glas gjutits in. Husets åttakantiga form ger bostäder med utblick åt flera håll och alla har nära kontakt med naturen.
– När man bygger hus är det viktigt att de passar in i miljön. Och det gör det här. Huset är ungefär lika högt som furorna intill, vilket gör att det inte upplevs så högt som det faktiskt är, säger Martin Zollitsch.
Höjdpunkten nominerades 2013 till Sveriges Arkitekters Bostadspris och till SAVGs arkitekturpris 2015.
Juryns motivering till det sistnämnda var:
”Lägenhetsstorlekar, rum, och byggmetoder är standardiserade i de flesta hyresbostadsprojekt. Likriktning råder och få projekt skiljer sig från mängden. Punkthuset i Lerum använder alla förutsägbara delar, men har en sammansättning som är friskt oförutsägbar och komplex. Byggnadens åttahörniga normalplan består av fyra lägenheter, två spegelvända tvåor och två spegelvända treor. Hörnen kröker lägenheterna och skiljer nätt vardagsrum och kök. Fasadens sandwichelement, med ballast av återvunnet glas, glimmar eller är som motsats, i vissa partier, mattslipad. Ytorna är kontraster som framhäver byggnadens fasetter och förstärker dess skulpturala verkan.”
Industri i Stenkullen
Teckentrups industribyggnad i Stenkullens industriområdehar ett formspråk som avviker från det vanliga för industribyggnader, konstaterar Martin Zollitsch.
– Arkitekten har utnyttjat läget väl, och har också använt saker och motiv som lyfter företaget på ett marknadsmässigt bra sätt, säger han.
Han tycker också att entrén är fin och välkomnande.
– Och så är det en fin färgsättning.
John Stenman, vd på Teckentrup, blir glad när han hör att just hans företags byggnad har valts ut som intressant och fin.
Det är arkitekt Torbern Samuelsson som har ritat industrifastigheten, som byggdes 2006.
Vad tycker du om huset?
– Lite lattjo stil utvändigt, och invändigt ljust, fräscht och perfekt anpassat för vår verksamhet. Många av dem som kommer hit till vår garageportsutställning kommenterar byggnadens utformning, svarar John Stenman.
Hur känns det att just er byggnad blev utvald som ett av de åtta finaste och mest intressanta husen i kommunen?
– Det är lite extra kul eftersom design är en av hörnstenarna i vår affärsidé. Det finns ju en hel del intressanta byggnader i kommunen så jag är spänd på att se vilka fler som valts ut.
Öfvre fabriken
Den klart äldsta av de åtta utvalda byggnaderna är Öfvre Fabriken i Tollered. Det är en gammal spinneribyggnad som uppfördes 1833 men brann 1848, och fick därefter sin nuvarande utformning.
– Det är en genuin tegelarkitektur med en tidstypisk självständig karaktär bestämd för idustriändamål. Dessutom har man ån som rinner genom fastigheten, säger Martin Zollitsch.
Han lyfter fram att byggnaden är intressant placerad i landskapet.
– De gamla industribyggnaderna ger den delen av Tollered en speciell karaktär.
I Älvsborgs länsmuseums kulturhistoriska byggnadsinventering är fastigheten klassad som riksintresse. Det står att huset tillhör anläggningens mest intressanta byggnader ur såväl nationellt som internationellt perspektiv.
Kyrkstugan i Lerum
Kyrkstugan byggdes år 1991 i slänten norr om kyrkan. Den är uppförd som en suterrängbyggnad i två våningar med i huvudsak vita putsade fasader, enstaka partier är dock klädda i ljust grå liggande panel. Dessutom finns ett något utskjutande parti på norrsidan klätt i skiffer. Pulpettaket är klätt i svartmålad plåt och fönster och dörrar har gråmålade detaljer.
– Byggnaden är ritad av den lokala arkitekten Jörgen Berg. Han är son till Stig Berg, också arkitekt, som bland annat har en hel del i Tollered och på Nääs, säger Martin Zollitsch, och fortsätter:
– Kyrkstugan är fantastifullt byggd. Den passar också väl in med terrängen. Och så är det bra materialval, man har använt skifferplattor, trä och puts.
– Sedan är det fina detaljer, titta till exempel på kedjan som fungerar som stuprör.
Han lyfter också fram att byggnaden på ett bra sätt underordnar sig kyrkan.
– Vilket den ska göra, kyrkan är huvudbyggnaden.
Tillbyggnad Sävegården
Det är Svaréns arkitektkontor, med Lerumsbon Ulf Svarén, samt Jonas Wellander som ligger bakom ritningen av tillbyggnaden på Sävegården i Floda.
Martin Zolitsch tycker att tillbyggnaden är skickligt gjord.
– Tillbyggnaden är till och med finare än huvudbyggnaden, jag tycker att man har lyckats väldigt väl här. Och bäcken som rinner precis nedanför tillför huset extra kvalitet, säger han och fortsätter:
– Det är enkla traditionella former, men samtidigt är det en omväxlingsrik fasad med bland annat balkongpartierna som sticker ut lite extra.
– Sedan har man använt gedigna material, som tegel och trä.