Från plats 124 till 181. Lerum fortsätter att rasa när Lärarförbundet rankar landets 290 kommuner.
– Vi har i grunden bra och stabila skolor, men jag är det förste att säga att vi har sådant som vi kan bli betydligt bättre på, säger Lill Jansson (L), kommunalråd med skolan som ansvarsområde.
Mellan 2015 och 2016 tappar Lerum 57 placeringar på Lärarförbundets årliga ranking Bästa skolkommun. Man använder sig av 14 olika kriterier och bland de kriterierna som drar ner Lerum finns fortfarande lärartäthet (211:e plats) och resurser (226:e plats).
Bäst placering får Lerum i högskolebehörighet. Där har man klättrat från plats 125 ända upp till sjunde plats.
– Det är tråkigt att vi rasar på rankingen. Det är den andra skolrankingen vi rasar på den senaste månaden, och det måste ändå säga oss något om utvecklingen. Samtidigt är jag ödmjuk inför att en ranking inte alltid ger en hundraprocentig bild av verkligheten, säger Alexander Abenius, gruppledare i Moderaterna.
Enligt honom måste huvudfokus vara att satsa mer på lärarna och hitta sätt att minska pappersarbetet.
– Våra lärare måste få jobba med det de är utbildade för att göra – att lära.
Konkreta åtgärder
Alexander Abenius, som själv lyfter fram skolan som hans största hjärtefråga, berättar att Moderaterna tillsätter en skolpolitisk arbetsgrupp som ska titta på konkreta åtgärder från och med årsskiftet.
– Då vill vi ha med lärarna, och andra experter på området, i arbetet.
Lill Jansson ser rankingen som en av flera signaler till att det finns en hel del att jobba med inom skolan. Framför allt inom kunskapsresultaten, även om hon ser positivt på den goda rankingplaceringen när det gäller elever som är behöriga till högskola.
– Vi har i grunden bra och stabila skolor, men jag är det förste att säga att vi har sådant som vi kan bli betydligt bättre på, framför allt när det gäller kunskapsresultaten.
Analysera resultatet
Lill Jansson säger att man nu ska analysera resultatet ordentligt, jämföra skolor och berättar att hon själv kommer att besöka alla skolorna i höst.
– Mer ekonomiska resurser har tillförts skolorna, men det gäller också att använda resurserna på bästa sätt. Jag vill ha ett grundligt underlag innan vi politiskt bestämmer oss för vad som behöver förändras och vad som behöver göras. Huvudinriktningen i budgeten för nästa år är emellertid glasklar, kunskapsresultaten ska höjas, lovar hon.
Ett problem, enligt Lill Jansson, är att politikernas direktiv till rektorer och lärare har varit för spretig med för många olika uppdrag och mål.
Stöd och hjälp
Fokus måste ligga på kunskap och varje elev måste följas upp och få tillräckligt mycket stöd och hjälp.
Liksom Alexander Abenius lyfter hon även fram pappersarbetet som en punkt att sätta under lupp.
– Vi ska även se över och minimera lärarnas administrativa uppgifter och se om de går att minska. Lärare ska ägna sig åt undervisning, det måste vara utgångspunkten.