Lill Jansson (L) är kommunalråd med särskilt ansvar för skolorna i Lerums kommun. Så här ser hon på kommunens resultat i undersökningen.
Lerum kommer på plats 218 av 290 i rankingen. Hur ser du på det?
– Det är en låg ranking, det tycker jag. Samtidigt ska vi komma ihåg att rankingen till största delen handlar om att jämföra hur stora resurser kommunerna lägger på sina förskolor och skolor. Många kommuner som har väldigt goda kunskapsresultat, hamnar ändå långt ner på listan. Som med alla rankingar, handlar det om vad det är man mäter.
I kategorin resurser till undervisning hamnar Lerum på plats 265 av 290. Hur ser du på det?
– Vi har lägre kostnader än många andra kommuner när det gäller just förskolor och skolor. I skolorna har vi fullt fokus på att höja kunskapsresultaten och det har vi lyckats med de senaste åren. Vi har fantastiska förskollärare, lärare och annan personal som på olika sätt arbetar för att barnen och eleverna ska lära sig ännu mer, och det arbetet ska fortsätta. Jag tror inte att mer resurser alltid ger bättre verksamheter. Lerum och alla andra kommuner står inför stora ekonomiska utmaningar framöver så det är viktigt att vi medvetet arbetar med att ha balans mellan kostnader och de skatteintäkter vi har och kommer att ha. Vi blir fler och fler barn och vi blir fler och fler äldre, samtidigt som de som arbetar och betalar skatt blir färre.
Behöver ni från politikens sida tillföra mer resurser till skolan?
– Vi tillför ständigt mer pengar till skolan. De ekonomiska ramarna för våra verksamheter ökar varje år och vi prioriterar våra kärnverksamheter. Som jag sa tidigare, ser det ut som att kostnaderna kommer att öka snabbare än intäkterna de kommande åren. Antalet barn och unga blir fler och lärarlönerna ökar medan skatteintäkterna inte riktigt följer med i samma takt. Utmaningen de kommande åren blir därför att i så stor utsträckning som möjligt försöka bevara de förutsättningar vi har för förskolan och skolan, samtidigt som vi utvecklar kvaliteten på olika sätt. Förskolan och skolan kommer att behöva mer pengar även i framtiden, men jag är inte säker på att det kommer att förflytta uppåt i rankingen på något avgörande sätt.
Även i kategorin friska lärare kommer Lerum långt ner, plats 240. Hur ser du på det?
– Inom det här området behöver vi absolut bli bättre. När jag tittar djupare på sjukskrivningssiffrorna som visar sig i rankingen, ser jag att det är framför allt den längre sjukfrånvaron vi behöver arbeta mer med. När det gäller korttidsfrånvaron ligger vi ganska väl till.
Vad gör ni från kommunens sida för att komma tillrätta med sjukfrånvaron?
– Vi arbetar med att utveckla våra rutiner kring sjukskrivningar och rehabilitering. Det gör vi tillsammans med företagshälsovården. Parallellt med det arbetar vi långsiktigt med att förbättra vårt arbetsmiljöarbete.
Samma placering, 240, får kommunen även i kategorin lärartäthet. Hur ser du på det?
– Lärartätheten är tätt kopplad till resursernas storlek. Den största kostnaden i förskolan och skolan är naturligtvis personalkostnaderna, så här hänger flera av måtten i rankingen ihop. Sedan ska vi komma ihåg att vi har väldigt många utbildade lärare och förskollärare i Lerums kommun, vilket är en stor tillgång. Så ser det inte ut i alla kommuner.
Behövs det fler lärare?
– Vi kommer att behöva anställa många fler lärare de kommande åren. Antalet barn och unga ökar och personalomsättningen är högre nu än tidigare. Så ser det ut i hela landet. Eftersom det finns en lärarbrist är det dessutom stor konkurrens om lärarna. Hittills har vi lyckats möta utmaningarna ganska bra och själv ser jag det som ett tecken på att vi har attraktiva förskolor och skolor, där människor vill arbeta. Jag säger inte att allt är perfekt, för det är det naturligtvis inte och vi jobbar hela tiden för att bli ännu bättre på det vi gör. Att kunskapsresultaten ökar är dock ett kvitto på den kompetens som finns hos alla dem som arbetar i våra förskolor och skolor.