I Lerums kommun finns ett stort behov av en resursskola som kompletterar den ordinarie skolan. Nu har politikerna beslutat inrätta en sådan. Och om allt går som planerat drar verksamheten igång till hösten.
Den senaste tiden har både föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättning, som Autism och ADHD, och nätverket Attention vittnat om att det finns stora problem i skolan för elever med dessa diagnoser.
– Inkludering i alla ära men funkar det inte så funkar det inte. Vi ser att det finns elever som skulle kunna få bättre undervisning och som skulle kunna lära sig mer än de gör i skolan idag, och därför startar vi resursskolan, förklarar Lill Jansson, Liberalernas kommunalråd med särskilt ansvar för skolan, och fortsätter:
– Jag tror att flera kommuner kommer att starta liknande skolor.
Får se
På skolan kommer det att finnas plats för 20 elever med omfattande behov av stöd och anpassad lärmiljö.
Räcker de platserna?
– Det får vi se, vi börjar så här, svarar Lill Jansson.
Kommunen ska skicka ut information om skolan under den här veckan. Familjerna får sedan själva söka en plats.
Trolig skolstart är september, detta är dock inte helt klar ännu, och eleverna kommer att skolas in successivt.
Det är inte en särskola, eleverna som ska gå här har inte intellektuella funktionshinder.
Hittills har en rektor rekryterats och arbetet med att hitta annan personal pågår för fullt. De som anställs kommer att vara mycket kunniga på att arbeta med elever som har den här typen av utmaning.
I Stenkullen
Om allt går enligt plan ska skolan ligga i Lindénska villan i Stenkullen. Det saknas fortfarande bygglov så det går inte att helt säkert säga att det kommer att bli så men det är troligt.
Har ni någon plan B?
– Nej, svarar Lill Jansson och fortsätter:
– Vi vill att skolan ska ligga i Stenkullen för att det är centralt i kommunen, elever från alla delar kan ta sig hit.
För många år sedan fanns en specialskola i Lindénska villan men sedan dess har det varit fritids- och förskoleverksamhet här.
Kommunen räknar med att skolans årliga kostnader blir cirka nio miljoner kronor, fullt utbyggd. Driften finansieras via ordinarie elevpeng, viss omfördelning samt användning av delar av statsbidraget för likvärdig skola görs också. Den omfördelning som kan komma att göras ska inte påverka övriga skolors förutsättningar.