Måndagen den 18 mars är helt blank för Martti Raappana trots att han var aktiv hemma på förmiddagen, spelade tennis, bastade och fikade med vänner.
På väg hem i bilen stannade hans hjärta. Christian Lööf räddade hans liv genom att inom en minut påbörja hjärt- och lungrädddning.
– Jag hade nog inte suttit här om jag inte fått den hjälp jag fick så snabbt, konstaterar Martti och ler mot Christian som efter räddningen blivit hans vän.
– Du hade tur på många sätt, kontrar Christian som numera är vaktmästare på Jonsereds skola, men under elva års tid arbetat på räddningstjänsten i Stenkullen.
Den där måndagen då Martti hade änglavakt började som den brukar. Han vaknade, åt frukost och läste tidningen. Därefter tog han bilen till Partille Tennishall där han spelade under två timmar, bastade och duschade innan han och vännerna tog en fika.
– Som sagt, det där minns jag inte, men de har berättat för mig. De märkte egentligen inget konstigt, säger att jag sprang på alla bollar, men var ovanligt tyst.
Föll ihop livlöst
Det var när Martti var på väg hem, passerat över motorvägen och svängt av mot Sävedalen som hans hjärta plötsligt stannade. Med i bilen hade han en kamrat som upptäckte att Martti livlöst hade fallit ihop och lutade sig mot sidorutan. Vännen försökte styra upp bilen, men den hamnade i en stor vägskylt.
Det blev en kraftig smäll, som Christian Lööf hörde då han körde framför Martti.
– Jag slängde mig ur bilen och slet upp förardörren, berättar han. Jag fick ingen kontakt med honom och han hade slutat andas. Jag drog ut honom ur bilen och inom en dryg minut hade jag påbörjat hjärt- och lungräddningen (HLR).
Rena kaoset
De följande minuterna var kaosartade. Folk samlades runt räddningsaktionen, som skedde på gatan utan någon avstängning. Christian inriktade sig på sitt arbete, men lyckades få tre personer att ringa 112 och tala om att HLR pågick.
– Jag lärde mig den här räddningen för flera år sedan, men hade så sent som veckan innan gått en uppföljande kurs. Efteråt har jag fått veta att det var för att jag verkligen tog i när jag tryckte hans bröstkorg som syret kom tillbaka i Marttis hjärta och hjärna så snabbt.
Efter åtta minuter kom ambulansen, som fortsatte räddningen med en defibrillator. Martti kopplades till EKG och medicinering sattes in. Hans hjärta börjar slå och ambulanspersonalen gjorde bedömningen att de kunde köra honom till Sahlgrenska, där hjärtvården är den bästa.
Infekterad hjärtmuskel
Samtidigt som ambulansen kördes mot sjukhuset hade dess personal blivit informerade om läget och en hel stab mötte upp dem då de anlände. Martti blev röntgad och det visade sig att hjärtstoppet berodde på en infekterad hjärtmuskel. För att låta hans hjärta vila hölls han nedsövd och man sänkte kroppstemperaturen till 33 grader. När läkarna två dygn senare ansåg att Martti återhämtat sig var det dags att väcka honom, även om han blev kvar två veckor till på intensivavdelningen.
– Det första jag såg när jag vaknade var min äldsta son och min fru. Jag hade ingen aning om vad som hänt eller var jag var.
– Jag såg alla slangar och trodde jag fått en stroke och jag var riktigt rädd att jag blivit förlamad.
Ett under
Läkarna var eniga om att det var ett under att Martti klarade hjärtstoppet och konstaterade att han haft stor tur och att stafettpinnen mellan hjälpande händer vandrat hela måndagen.
– Min väns insats i bilen, Christians rådiga ingripande, snabb ambulans med bra läkare och teamet som tog emot mig på Sahlgrenska är alla hjältar och stafettpinnen har gått mellan dem, konstaterar Martti.
Vunnit livet
Martti jämför sin turdag med att köpa en lott och att vinna livet.
– Det känns som du haft en finsk ängel runt dig denna dag, säger Christian och säger om sin egen insats:
– När olyckan hände gick jag in i ett tunnelseende och pekade med hela handen vad som skulle göras. Jag kan inte nog påpeka vikten av att ha lärt sig HLR. Ju mer du kan, desto lugnare blir du om du ställs inför en liknande situation
Förra fredagen var Martti inbjuden till Öjareds brandstation där han fick träffa alla som på något vis varit inblandade i händelsen. Bland annat fick han se ambulansen och vilka resurser som finns där.
– Det är sällan som personalen inom vården får någon återkoppling vad som hänt med människan de haft att göra med, så det här mötet var viktigt för alla inblandade, konstaterar Christian.
– Det var fantastiskt att se dem som jag har att tacka för mitt liv. De säger att jag återhämtat mig så snabbt för att jag har bra kondition och var vältränad, säger Martti.
– Idag vågar jag inte ens tänka på hur det kunde ha gått och jag har lärt mig en läxa. Aldrig träna om man har lite ont i halsen eller är snorig. Jag har fått en andra chans och uppskattar livet mer idag än tidigare. Jag njuter av små stunder.