Hur och när väcktes ditt politiska engagemang?
– Jag har alltid varit intresserad av politik och är uppvuxen i ett starkt socialistiskt hem. Pappa var fackligt engagerad och vi har alltid diskuterat olika frågor.
– Min faster och farbror var starkt kommunistiska. De hade som yrke att vara fanmålare.
Varför valde du just Vänsterpartiet?
– Jag kände antipati mot socialdemokratin och har aldrig röstat på något annan än Vänsterpartiet. Det har varit en självklarhet för mig att stå på de svagas sida, då solidaritetsarbetet är viktigast för oss.
Har du någon politisk förebild? Någon annan förebild?
– Absolut Jonas Sjöstedt för hans ödmjuka stil, hans saklighet och hans analytiska förmåga. Han ser alla människor och behandlar alla lika.
– Jag är väldigt förtjust i Kay Pollak för hans ödmjukhet och inspiration.
Vilket är ditt politiska mål?
– Jag vill ha solidaritet, jämställdhet och inga vinster i välfärden. Det är viktigt att tänka på att vi inte måste överkonsumera.
Om du var tvungen än rösta på ett annat parti än ditt eget, vilket skulle det vara?
– Då skulle jag rösta på FI, det feministiska partiet.
Vilka är dina personliga hjärtefrågor?
– Min hjärtefråga är socialpolitiskt förändringsarbete. Jag blir väldigt berörd när andra människor blir illa behandlade och kränkta. Jag är väldigt social av mig och pratar gärna med andra. Jag arbetar ju med människor med missbrukarproblem och det är oerhört viktigt att se dem. Jag älskar de här män- niskorna.
– Jag vill att vi ska utplåna de stora klyftorna som finns i samhället idag och också få in en större etnisk mångfald inom alla områden.
Vilken politisk händelse har påverkat dig mest?
– Den första politiska händelse jag minns var när Sovjet 1968 gick in i Tjeckoslavaken. Det var så uppenbart nära och vi pratade mycket om det hemma. Då var jag tolv år.
– Kravallerna i Göteborg kom också nära inpå.