Regeringen vill stärka skolelevers digitala kompetens och på Aspenässkolan har man redan hakat på.
– Det är väsentligt för att rusta eleverna på rätt sätt, säger förstelärare Christian Karlsson.
Aspenässkolan har under hösten och våren vävt in programmering som en del av undervisningen i naturorienterade ämnen. Regeringen har fattat beslut om att inkorporera programmering som ett eget skolämne från och med nästa termin men Aspenässkolan ligger alltså steget före. Förstelärare Christian Karlsson leder lektionerna för eleverna i mellanstadiet.
– Vi har den här tiden arbetat med flera olika typer av kodning i det här klassrummet som vi kallar för science center, berättar han.
Borden och stolarna står uppradade längs med väggarna för att frigöra golvytan i mitten. Detta för att eleverna ska kunna bygga upp hinderbanor för små nyckelpigeliknande robotar, så kallade ”bluebots”. Eleven programmerar ett rörelseschema för roboten som sedan tar sig igenom hinderbanan, höger, vänster, framåt, bakåt.
– Det fungerar väldigt bra för man kan variera svårighetsgraden och sedan direkt se resultatet av kodningen. Redan i förskoleklasserna får de testa på detta. En felkodning och roboten svänger höger i stället för vänster och åker in i ett hinder.
Nyckelpigor och apor
Eleverna Edvin Rosell, Adelina Sonnerup, Clara Johansson och Julia Swerin har byggt upp en enligt magistern ganska avancerad hinderbana av mjölkpaket och toalettrullar. Den lilla nyckelpigan klarar sig fint förutom på slutet där den girar rakt in i ett filmjölkspaket med hallonsmak.
– Nej, det var rakt fram där, vi skulle knappat in vänster steget innan i stället, utropar Adelina Sonnerup.
På väggen ovanför dem hänger en plansch med budskapet ”Våga testa, våga göra fel”, som Christian Karlsson satt upp.
– Det är så viktigt, och en väsentlig del av att utvecklas. Jag brukar berätta att alla de stora elefanterna, som Bill Gates och Steve Jobs, har testat och gjort fel hundratals gånger, berättar han.
Adelina Sonnerup och klasskamraten Julia Swerin visar sedan hur de programmerar på läsplatta med mjukvaran CodeMonkey. Uppgiften är att få en apa att klara en hinderbana på jakt efter en banan. Svårighetsgraden varierar mycket och det finns även andra djur, som till exempel en mus vars uppgift är att samla ihop tändstickor till sitt bo. Programmeringsspråket är en variant av Javaskript och kodningen är på engelska.
– På det sättet kommer språkundervisning in i bilden. Engelska blir inte bara ett språk du ska lära dig utan du får använda dig konkret av det, olika ämnen går in i varandra, säger Christian Karlsson.
Sceience center för alla
Målet med pedagogiken är att eleverna får tydliga exempel på hur programmeringen kan vara medel för ett mål. Christian Karlsson menar att i takt med att samhället digitaliseras allt mer behöver man kunna lösa tekniska problem och då är övningarna med bluebot och CodeMonkey en bra grund att stå på.
Christian Karlsson visar upp ett annat pedagogiskt redskap han vill ta in i klassrummet, ett Micro:bit, ett slags kretskort som programmeras att styra och samverka med elektroniska komponenter och allt som leder ström
Från och med nästa termin blir programmering ett eget skolämne och redan nu har eleverna kommit igång. På torsdagar står skolans ”science center” öppet för spontanbesök. Antingen kan man få läxhjälp eller om man är särskilt intresserad, som Clara Johansson, ägna sig åt egna projekt. Just nu arbetar hon med en elbil i mekano.
– Jag brukar bygga i mekano hemma med min bror och nu ville jag testa att koppla en motor till. Nu måste jag bara sätta dit gummibanden och en startknapp, säger hon och visar upp den lilla maskinen.